Employer branding har en stor betydelse hos många arbetsgivare nuförtiden. Detta på grund av att
det kan gynna både de anställda och arbetsgivaren (Backhaus & Tikoo, 2004). Detta kan dock även skapa besvär. Anställda kan känna en press på sig att ta employer branding till en högre nivå i form av en extraroll som varumärkesambassadörer (Xiong et al, 2013). Behöver de vara
representanter för organisationen dygnet runt? När tar arbetsdagen slut egentligen? Denna fallstudie har gett oss en djupare förståelse över hur Karlstads kommuns employer branding mottas av två utav deras yrkesgrupper inom organisationen. Med 7000 anställda är det svårt att få alla att leva varumärket och anta kommunens värderingar. Det är en stor mängd anställda och som nämnts tidigare kommer alla dessa människor från olika samhällsklasser. Genom att djupgående undersöka åtta anställdas mottagning av employer branding kan det konstateras att de känner en starkare identifikation till respektive yrkeskår snarare än kommunen. Därmed uppstod frågan kring betydelsen av kommunens arbete med employer branding. Är signifikansen så pass stor som kommunen anser den vara? Denna fallstudie behandlar Karlstads kommun specifikt och deras arbete med employer branding men detta är något som kan tänkas appliceras även på andra offentliga sektorer. Alla kommuner är en gemensam arbetsgivare för både pedagoger och sjuksköterskor men förutom dessa finns även många andra yrken som kan tänkas snarare identifiera sig med sin yrkeskår framför arbetsgivaren och dess värderingar. Det finns många organisationer av denna storlek och mångfald och därför är det viktigt att undersöka hur employer
branding ska kunna appliceras på dessa på bästa sätt och om det överlag är denna typ av employer branding som ska appliceras? Employer branding har blivit ett standardiserat verktyg som används av
alla arbetsgivare. Frågan är dock om detta passar organisationer där människor från olika
samhällsklasser arbetar. Kan man få dessa att identifiera sig med varandra eller skulle det kanske vara strategiskt bättre att uppmärksamma människors olikheter och hjälpa dem finna styrkor i dessa?
Följaktligen bidrar denna uppsats till att ge en djupare insikt i hur pass mycket en yrkesroll kan påverka en persons privatliv och vilka åtgärder vissa individer är beredda att ta för att behålla sin egna identitet och kunna skilja på den och arbetsidentiteten. Detta arbete kommer
förhoppningsvis väcka tankar kring ämnet hos både hos organisationer inom offentlig sektor men också hos anställda inom denna typ av organisationer. Vår förhoppning är att arbetet bidrar med nya perspektiv till det tydligt standardiserade begreppet employer branding.
Referenser
Backhaus, K., & Tikoo, S. (2004). Conceptualizing and researching employer branding. Career Development International, Vol. 9 Issue: 5, s.501-517.
doi: 10.1108/13620430410550754
Bitner, M. J., Booms, B. H., & Mohr, L. A. (1994). Critical Service Encounters: The Employee’s Viewpoint. Journal of Marketing, 58(4), 95–106. https://doi.org/10.1177/002224299405800408 Bourdieu, P. (1984) Distinction: A social critique of the judgement of taste. Cambridge: Harvard university press
Dell, D. & Ainspan, N. (2001) Engaging Employees through Your Brand, Conference Board. Washington: Conference Board
Report No. R-1288-01-RR, 2001, s.10
Ekström, M., Larsson, L. (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Goffman, E. (1956). The presentation of self in everyday life. Edinburgh: University of Edinburgh Social Sciences Research Centre.
Halsam, A.S., van Knippenberg, D,. Platow, M.J,. & Ellemers, N. ( 2004). Social identity at work:
Developing theory for organizational pracitice, New York: Psychology press.
Helland, K. (2004). Kvalitativa intervjuer och fältobservationer. Håkansson, O (Red.), Metodbok
Henkel, S., Tomczak, T., Heitmann, M., Herrmann, A.(2007) "Managing brand consistent employee behaviour: relevance and managerial control of behavioural branding", Journal of Product & Brand Management, Vol. 16 Issue: 5, pp.310-320,
https://doi.org/10.1108/10610420710779609
Ibarra, H., & Barbulescu, R. 2010. Identity as narrative: Prevalence, effectiveness, and consequences of
narrative identity work in macro work role transitions. Academy of Management Review, 35: 135–154.
Johansson, T. (2006) ”Att skapa sin identitet: Ungdom i ett posttraditionellt samhälle”. I Frisén & Hwang (red.): Ungdomar och identitet. Stockholm: Natur och Kultur.
Karlstads kommun (2018). Hela kommunens värdegrund
https://karlstad.se/Kommun-och- politik/Kommunens-organisation/Kommunens-styrdokument/Vardegrund/Hela-vardegrunden/ Hämtad 2019-01-01
Karlstads kommuns varumärkesplattform (2018)
https://karlstad.se/globalassets/filer/kommun-och-politik/platsvarumarke/varumarkesplattform_18.pdf Hämtad 2018-11-25
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Enskede: TPB. Lash, S., and J. Urry. (1994). Economies of signs and space. London: Sage.
Nixon, S., & Crewe, B. (2004). Pleasure at Work? Gender, Consumption and Work-based Identities in
the Creative Industries. Consumption Markets and Culture, (2), 129. Retrieved from
https://login.bibproxy.kau.se:8443/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=t rue&db=edsbl&AN=RN153240058&lang=sv&site=eds-live
Maguire, J. S. (2008). The personal is professional: Personal trainers as a case study of cultural
intermediaries. International Journal of Cultural Studies, 11(2), 211–229.
https://doi.org/10.1177/1367877908089265
McRobbie, A. (2002). From Holloway to Hollywood: Happiness at work in the new cultural economy. In Cultural economy, edited by P. du Gay and M. Pryke. London: Sage.
Parment, A., & Dyhre, A. (2009). Sustainable employer branding: guidelines, worktools and best practices, 1. uppl. edn. Malmö: Liber.
Peirce, C.S. (1990). Pragmatism och kosmologi. Göteborg: Daidalos.
SCB (2016). 20 Vanligaste yrkena för kvinnor. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/arbetsmarknad/sysselsattning-forvarvsarbete-och-arbetstider/yrkesregistret-med-yrkesstatistik/pong/tabell-och-diagram/20-vanligaste-yrkena-for-kvinnor/ Hämtad 2019-01-15
Shepherd, D. A., & Williams, T. A. (2018). Hitting Rock Bottom After Job Loss: Bouncing Back to Create a New Positive Work Identity. Academy of Management Review, 43(1), 28–49.
https://doi.org/10.5465/amr.2015.0102
Whetten, D (2006). Albert and Whetten revisited: strengthening the concept of organizational identity. Journal of management inquiry, Vol. 15 No. 3, September 2006 219-234 DOI: 10.1177/1056492606291200
Wikström, C., & Martin, H. (2012). Talent Management i praktiken – attrahera, utveckla och behåll rätt medarbetare. Stockholm: Ekerlids Förlag.
Xiong, L., King, C., & Piehler, R. (2013). “That’s not my job”: Exploring the employee perspective in the
development of brand ambassadors. International Journal of Hospitality Management, 35, 348–359.