Journalisterna berättade under sina intervjuer att de inte ville låta publiken styra över nyhetsflödet. Men under senare delar av intervjun och även i delar av den tidigare forskningen så framkom att det var viktigt för nyhetsorganisationen att hålla kolla på vad om delas, kommenteras och väcker intresse i sociala medier. Ju mer intresse det väcker desto mer fokus får det. Det är bra för en organisation att förstå både i teorin och i praktiken, hur publiken har möjligheter att påverka nyhetsflödet. Detta kan skapa större förståelse för hur en organisation fungerar men också samhället. Det behöver inte vara något negativt att låta publiken påverka, men för att det ska vara något positivt behövs kunskap i hur det ska nyttjas och arbetas med det. Därför är det viktigt att inte dölja att publiken får påverka i vissa fall.
Referenser
Aldridge, M. (2007). Understanding the Local Media. Maidenhead: McGraw-Hill Education.
Asp, Kent (2006): Rättvisa nyhetsmedier: Partiskhet under 2006 års medievalrörelse, Göteborg: Göteborgs Universitet
Burns, A. (2011). GATEKEEPING, GATEWATCHING, REAL-TIME FEEDBACK: new challenges for Journalism. Brazilian Journalism Research, (2).
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder .Liber AB: Malmö.
Croteau, J & Hoynes, W. (2006). The business of Media: Coporate Media and the Public Intrest. Thousand oaks,CA: Pine Forge press Volume 18, Issue 4, DOI:10.1080/01972240290075156
Deuze, M. (2005). What is Journalism?: Proffesional Identity and Ideology of Journalist Reconsidered. Journalism 6(4), 442-464.
Deuze, M., Burns, A., & Neuberger, C. (2007). Preparing for an age of participatory news.
Journalism Practice 1(3),322-338.
Dimitrov, R. (2014). Do social media spell the end of journalism as a profession?. Global Media
Journal: Australian Edition, 8(1), 1-16.
Ekström. M/Larsson, L. Metoder i kommunkationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur, 2000.
Galtung, J,. &Ruge, M.H. (1965) The Structure of Foreign News. The Presentation of the Congo, Cuba and Cyprus Crises in Four Norwegian Newspapers. Journal of Peace Research 2(1). 64-91 Guo, L. (2012). The Application of Social Network Analysis in Agenda Setting Research: A Methodological Exploration. Journal Of Broadcasting & Electronic Media, 56(4), 616-631. doi:10.1080/08838151.2012.732148
Habermas, J (2012). The Public Sphere. Thornham, S., Bassett, C., & Marris, P (red) Media studies: a
reader.s.45-51 Edinburgh: Edinburgh University Press.
Hadenius, S, Weibull, L (2003) Massmedier – en bok om press, radio & TV. Albert Bonniers Förlag, Falun.
Holt, K. (2011) Deltagarjournalistik I det digitala kaffehuset; En analys av Newsmill som kontextför
deltagarjournalistik och debatt. Sundsvall: DEMICOM.
Holt, K. (2015). Medieanvändare som nyhetsproducenter. Karlsson, Mikael & Strömbäck, Jesper (red). Handbok i Journalistik forskning s.411-427. Lund: Studentlitteratur.
Holton, A. E., Coddington, M., & Gil de Zúñiga, H. (2013). Whose News? Whose Values?.
Journalism Practice, 7(6), 720-737. doi:10.1080/17512786.2013.766062
Hvitfelt, H. (1985)På första sidan. En studie i nyhetsvärdering. Stockholm: Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar.
Häger, B (2014) Webben, mobilen och de sociala medierna Reporter, en grundbok i journalistik s. 315- 343 Lund: Studentlitteratur.
Ihlebæk, K. A., & Krumsvik, A. H. (2015). Editorial power and public participation in online newspapers. Journalism, 16(4), 470. doi:10.1177/1464884913520200
Institutet för Mediestudier.
Karlsson, M. (2015). Den digitaliserade journalistiken 1.0 (red). Handbok i Journalistik forskning s.429- 444. Lund: Studentlitteratur.
Kent, A. (1990): Medialisering, medielogik, mediekrati. Nordicom-Information, 1990, 4: 7-12. Kvale, S. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur, 2009.
Larsson, O,L . (2015). Gamla medier möter nya medier. Karlsson, Mikael & Strömbäck, Jesper (red). Handbok i Journalistik forskning s.481-495. Lund: Studentlitteratur.
Lewis, S. C., Holton, A. E., & Coddington, M. (2014). Reciprocal Journalism. Journalism Practice,
8(2), 229-241. doi:10.1080/17512786.2013.859840
Lin, J. (2014). The effects of gratifications on intention to read citizen journalism news: The
mediating effect of attitude. Computers In Human Behavior, 36129-137. doi:10.1016/j.chb.2014.03.054 Lozovina, B., Jurišić, J., & Lozovina, D. (2013). AGENDA-SETTING FUNCTION OF MASS MEDIA AND THE CONCEPT OF CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY. /
POSTAVLJANJE AGENDE MASS MEDIJA I KONCEPT SOCIJALNE ODGOVORNOSTI.
Acta Kinesiologica, 7(2), 30-37.
Masip, P., Guallar, J., Suau, J., Ruiz-Caballero, C., & Peralta, M. (2015).News and Social Networks: Audience Behavoir. El Profesional De La Información, 24(4), 363- 370. doi:10.3145/epi.2015.jul.02. McCombs, M. & D.L. Shaw. (1972) The Agenda-Setting Function of the Mass Media. Public opinion
quartelry. Årg.36 .nr2. s176-187.
Napoli, P. M. (2015). Social media and the public interest: Governance of news platforms in the realm of individual and algorithmic gatekeepers. Telecommunications Policy, 39(SPECIAL ISSUE ON THE GOVERNANCE OF SOCIAL MEDIA), 751-760. doi:10.1016.
Nygren, G. (2015). Journalistik som profession. Karlsson, Mikael & Strömbäck, Jesper (red).
Handbok i Journalistik forskning s.63-79. Lund: Studentlitteratur.
Pearson, M. (2013). Press freedom, social media and the citizen. Pacific Journalism Review, 19(2), 215-227.
Singer, J.B (2003). Who Are These Guys?: The online challenge to the Notion of Journalistic Proffessionalism. Journalism 4(2), 139-163.
Strömbäck, J(.2015). Journalistikens nyhetsurval och nyhetsvärderingar. Karlsson, Michael & Strömbäck, Jesper (red.). Handbok i journalistikforskning. s.151-168. Lund: Studentlitteratur. Thijssen, P. (2013). New Public Spheres : Recontextualizing the Intellectual. Burlington: Ashgate.
Örnebring, H. (2015). Det journalistiska arbetets förändring. Karlsson, Mikael & strömbäck, Jesper (red). Handbok i Journalistik forskning s.497-513. Lund: Studentlitteratur.
Östbye. H., Knapskog, K., Helland, K., Larsen, L.O. Metodbok för medievetenskap. Malmö: Liber, 2004.
Bilagor
Intervjufrågor
Om personens uppfattning av yrket
• Berätta gärna lite om ditt yrke och din roll
• Frilansande eller genom organisation? Fördel/nackdelar med frilansande? - Hur länge har du varit journalist?
- Hur kom det sig att du började arbeta som journalist? - Vad var det som fick dig att fastna för yrket?
- Har du någon utbildning inom området? Viktigt med utbildning? • Vill du beskriva för mig hur en vanlig dag på jobbet ser ut?
-‐ Vilka arbetsuppgifter har du?
• Har du upplevt några skillnader inom yrket under den tiden du arbetat? (t.ex. kompetens, arbetsuppgifter)?
•
-‐ Vilka har du upplevt varit de största skillnaderna? (teknisk, sättet att arbeta) -‐ Vilka tillvägagångsätt använder ni för att anskaffa nyheter?
• Vilka skillnader?
-‐ Har detta påverkat hur du arbetar? Hur då?
Som resultat av den tekniska utvecklingen, ex sociala medier, Internet, har journalister det lättare att få kontakt med människor och skapa en relation mot sin publik.
• Hur nyttjar ni den tekniska utveckling/ Hur har ni på de ställen du jobbat följt med i den här tekniska utvecklingen?
• Vad kunde man göra
-‐ Vad har läsarna för möjligheter att interagera med er? -‐ Hur ser responsen ut från läsarna?
-‐ Hur upplever du att relationen, mellan journalist och läsare ser ut?
-‐ Har du upplevt några förändringar i relationen mellan journalist och läsare i takt med den tekniska utvecklingen? Hur då?
• Hur arbetar ni med webben? (social medier, webbtidning)
• Arbetar ni på olika sätt beroende på om en artikel skrivs för webben eller om den skrivs för en traditionell pappers tidning? Vill du beskriva hur för mig?
• Vad anser du kan klassificeras/definieras som en nyhet? • Vad anser du inte kan klassificeras/definieras som en nyhet?
• Upplever du att det finns det nyheter som får ta större plats än andra? Hur då? • Vilken typ av nyheter får ta störst plats?
-‐ Hur görs dessa prioriteringar?
-‐ Upplever du det finns möjligheter för läsarna att påverka vilka nyheter som får ta större plats än andra? Hurdå?
-‐ Om inte, tror du att det skulle vara någon fördel att låta läsarna påverka nyhetsflödet och vilka nyheter som får ta större plats? Varför?
-‐ Om ja, kan det finnas nackdelar/fördelar med att läsarna har möjlighet att påverka nyhetsflödet och vilka nyheter som får ta större plats? Varför?
• Det finns studier som ger uttryck för att alla kan kalla sig själva journalister? Så kallade medborgarjournalister, Då menat att alla har den tekniska möjligheten genom t.ex. mobiler, kamera och internet uppkoppling, vad anser du om det?
-‐ Vad är en journalist för dig?
• Vilka skillnader anser du vara de största mellan en etablerad journalist och allmänhetens möjlighet att agera som journalist genom den tekniska utvecklingen?
• Borde man ur en organisations perspektiv, se publiken som en extra tillgång? Varför/Varför inte?
• Tror du att den tekniska utvecklingen och läsarnas möjlighet att delta kan vara bidragande till hur journalistrollen har ändrats? På vilket sätt?
Har du något ytterligare du vill tillägga?
Tack för ditt deltagande!