Resultatet av studien visar att det finns skillnader i förväntningar på mammors och pappors föräldraförmåga. Dessa förväntningar syns genom att mammor och pappor konstrueras som bristande i omsorgen på olika sätt och att det ställs högre krav på mammors föräldraförmåga. Ett omhändertagande av ett barn är ett stort ingrepp i människors liv och det är därför viktigt att inte könsstereotypa föreställningar påverkar huruvida detta sker. Vår studie visar att domarna präglas av sådana könsstereotypiska föreställningar och att rätten inte är könsneutral i sina framställningar av mammor och pappor i LVU-mål. Socialnämndens utredningar ligger till grund för hur mammor och pappor framställs i förvaltningsrätten och för vilket beslut som tas där. Dessa utredningar behöver därför anpassa sig efter vad rätten “vill höra” för att
besluta om att ett barn ska omhändertas. Vad som händer i förvaltningsrätten påverkar därmed indirekt hur socialsekreterare skriver sina utredningar, eftersom deras utredningar påverkar vad som händer i rätten. Något vi saknat i vår studie är socialnämndens utredning i sin helhet. Socialnämndens utredningar i sig har studerats tidigare (Petersson, 2006), men det vore givande för fältet att göra en jämförande studie av socialnämndens utredningar och förvaltningsrättens domar. Detta för att se vad förvaltningsrätten väljer att inkludera från utredningen i domen och för att se hur dessa skiljer sig åt.
LVU är en skyddslag och finns där för att barn inte ska fara illa. Det vi vill belysa med vår studieär inte att barnen inte ska omhändertas på de grunder som vi sett att de görs, utan att det behöver ske en förändring i hur mammor respektive pappor framställs och diskuteras. En förändring som innebär att de får ta lika mycket plats i domarna, att liknande brister ses som likvärdiga oavsett kön och att de generellt åläggs lika mycket ansvar. Vi hoppas att med vår studie kunna belysa att hur mammor och pappor konstrueras som föräldrar och vilka
förväntningar och krav som ställs på deras föräldraförmåga inte är jämställt i dagsläget. Att normer och förväntningar på mammor och pappor påverkar hur de bedöms i rätten anser vi är en stor rättssäkerhetsbrist, varför diskussionen om detta är viktig att lyfta.
7.REFERENSER
Anderson, D.A. & Hamilton, M. (2005). Gender Role Stereotyping of Parents in Children’s Picture Books: The Invisible Father. Sex Roles, vol. 52, no. 3, pp. 145–151.
Aspers, P. (2007). Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. 1. uppl. Malmö: Liber.
Barlebo Wenneberg, S. (2010). Socialkonstruktivism: positioner, problem och perspektiv. 2. uppl. Malmö: Liber.
Björkhagen Turesson, A. (2019). Conceptions, Norms, and Values in the Work of Child Protective Services with Families at Risk: An Analysis of Social Workers’ Diaries. Clinical Social Work Journal.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, vol. 3, no. 2, pp. 77–101.
Byrman, G., & Skoglund, A. (2018). Kvinnor och män i domar: En forskningsrapport om språkliga genuskonstruktioner i domar om brottmål, vårdnadsmål och LVU-mål. Växjö.
Craig, L. (2006). Does Father Care Mean Fathers Share? A Comparison of How Mothers and Fathers in Intact Families Spend Time with Children. Gender and Society, vol. 20, no. 2, pp. 259–281.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, M. (2003). I skuggan av Pappa: familjerätten och hanteringen av fäders våld. Diss. Uppsala universitet.
Erkal, S., Copur, Z., Dogan, N. & Safak, S. (2007). EXAMINING THE RELATIONSHIP BETWEEN PARENTS GENDER ROLES AND RESPONSIBILITIES TOWARDS THEIR CHILDREN (A TURKISH EXAMPLE). Social Behavior and Personality: an international journal, vol. 35, no. 9, pp. 1221–1234.
Europeiska jämställdhetsinstitutet (2019). Jämställdhetsindex 2019: Sverige. Vilnius: Europeiska jämställdhetsinstitutet.
Försäkringskassan (2013). De jämställda föräldrarna. Vad ökar sannolikheten för ett jämnt föräldrarpenninguttag? (Socialförsäkringsrapport 2013:8) Stockholm:
Försäkringskassan.
Försäkringskassan (2019). Jämställd föräldraförsäkring - Utvärdering av de reserverade månaderna i föräldraförsäkringen. (Socialförsäkringsrapport 2019:2) Stockholm: Försäkringskassan.
Graham, M., McKenzie, H., Turnbull, B. & Taket, A. (2019). ”Them and Us": The Experience of Social Exclusion among Women without Children in Their Post-
Reproductive Years. Journal of Research in Gender Studies, vol. 9, no. 1, pp. 71–104. Herz, M. (2012). Från ideal till ideologi: konstruktioner av kön och etnicitet inom
Hirdman, Y. (1988). Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 3, ss. 49–63.
Hirdman, Y. (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber.
Hochschild, A. (1997). The time bind: when work becomes home and home becomes work. New York: Metropolitan Books.
Hochschild, A. & Machung, A. (2003). The second shift: working families and the revolution at home. New York: Penguin Books.
Johansson, T. & Klinth, R. (2007). De nya fäderna: om pappaledighet, jämställdhet och nya maskulina positioner. Tidskrift för genusvetenskap: konst - scen, film, forskning, vol. 1, nr. 2, ss. 143–166.
Johansson, T., Klinth, R. (2008). Caring Fathers: The Ideology of Gender Equality and Masculine Positions. Men and Masculinities, vol. 11, no. 1, pp. 42–62.
Klinth, R. (2008). The Best of Both Worlds? Fatherhood and Gender Equality in Swedish Paternity Leave Campaigns, 1976–2006. Fathering, vol. 6, no. 1, pp. 20–38. Kullberg, C. (2004). Work and Social Support: Social Workers’ Assessments of Male and
Female Clients’ Problems and Needs. Affilia, vol. 19, no. 2, pp. 199–210.
Kullberg, C. (2005). Differences in the Seriousness of Problems and Deservingness of Help: Swedish Social Workers' Assessments of Single Mothers and Fathers. The British Journal of Social Work, vol. 35, no. 3, pp. 373–386.
Nygren, K., Walsh, J., Ellingsen, I.T., Christie, A. (2019). What about the fathers? The presence and absence of the father in social work practice in England, Ireland, Norway, and Sweden—A comparative study. Child & Family Social Work, vol. 24, no. 1, pp. 148–155.
Padgett, D. (2008). Qualitative methods in social work research. 2. ed. Los Angeles, Calif.: Sage Publications.
Petersson, G. (2006). Närvarande mödrar och tillräckligt frånvarande fäder. Om
socialtjänstens bedömningar av föräldrars omsorg. Socialvetenskaplig tidskrift, vol. 13 nr. 1, ss. 51–65.
Renk, K., Roberts, R., Roddenberry, A., Luick, M., Hillhouse, S., Meehan, C., Oliveros, A. & Phares, V. (2003). Mothers, Fathers, Gender Role, and Time Parents Spend with Their Children. Sex Roles, vol. 48, no. 7, pp. 305–315.
Repstad, P. (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Schiratzki, J. (2007). Gender in court - in the best interests of the child - A report from a research project on adjudication of parental responsibility in Swedish courts. Scandinavian studies in law, vol. 50, pp. 477–494.
Schlytter, A. (1999). Kön och juridik i socialt arbete: tillämpningen av 3 § LVU på länsrättsnivå. Lund: Studentlitteratur.
SFS 1974:152. Kungörelse om beslutad ny regeringsform. Stockholm: Justitiedepartementet. SFS 1990:52. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Stockholm:
Justitiedepartementet.
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Justitiedepartementet.
Statistiska Centralbyrån. (2019). Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Torpman, J. (2002). Det rena rättslärandet: kognitiva funktioner i ett normativt system / Pure
Legal Learning: Cognitive Functions in a Normative System. Sociologisk Forskning, vol. 39, no. 3/4, pp. 58–85.
Turney, D. (2000). The feminizing of neglect. Child & Family Social Work, vol. 5, no. 1, pp. 47–56.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wall, G. & Arnold, S. (2007). How Involved Is Involved Fathering?: An Exploration of the Contemporary Culture of Fatherhood. Gender and Society, vol. 21, no. 4, pp. 508– 527.
Warhuus Smeby, K. (2017). Likstilling i det tredje skiftet? Diss,.Norges teknisk- naturvitenskapelige universitet.
Wells, H. & Heinsch, M. (2020). Not Yet a Woman: The Influence of Socio-Political Constructions of Motherhood on Experiences of Female Infertility. The British Journal of Social Work, vol. 50, no. 3, pp. 890–907.
Winther Jørgensen, W. & Phillips, M. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.