Tidigare i studien har vi nämnt att psykisk ohälsa är ett socialt problem som ofta kan vara en konsekvens av en dålig skolgång. Efter utförd analys och problematisering av handlingsplanernas brister är det viktigt att lyfta fram är att handlingsplanerna har en viktig funktion i skolan för att elever i skolan ska kunna trivas. Det är dock inte enbart skolans ansvar att värna om ungdomar och att psykisk ohälsa bland dem ska förebyggas och behandlas. Kränkande behandling, trakasserier och diskriminering återfinns i lagstiftningen och är olagligt. Trots det förekommer det fortfarande att ungdomar både kränker, trakasserar och diskriminerar eller blir offer för dessa handlingar. Självklart ska skolan ta ett stort ansvar i detta arbete, men de har tydliga brister i sina rutiner. Samtliga skolor markerar och skriver ut vad som inte tillåts på skolan. Vissa skolor “gömmer” sig bakom lagstiftningen och andra beskriver reglerna i egna ord. Genom att vi fick tillgång till kartläggningar genom skolornas handlingsplaner kunde vi bekräfta att handlingsplanerna inte är tillräckliga för att förebygga psykisk ohälsa bland unga. Men frågan är den följande: om det inte är skolans fel att ungdomar fortsätter att utveckla psykisk ohälsa, var ska man då leta? Svar på detta är att det handlar om att fortsätta leta. Forskning är en viktig del i
samhällets utveckling och nya vetenskapliga framgångar kan bidra till nya lagar, regler och förbättringar i exempelvis skolors arbete mot psykisk ohälsa. Det är dock viktigt att i denna stora forskningsvärld inte glömma bort våra ungdomar som går i skolan. En bristfällig handlingsplan kan leda till ett dåligt arbete från skolans sida. Detta kan leda till att ungdomar på skolan inte ser tillbaka på sin skolgång med glädje, vilket i sin tur kan leda till att de inte ser det positiva i att efter gymnasiet fortsätta studera. Skolans arbete mot kränkande behandling påverkar alltså ungdomarna själva, och då ungdomar är vår framtid påverkas även samhället av hur de mår och utvecklas under sin tid före vuxenlivet.
Vi fann med vår studie att det går att forska och hitta intressanta aspekter i något så enkelt som en handlingsplan. Detta visar att forskning inom socialt arbete kan handla om mycket. Det handlar bara om att hitta rätt frågor och våga sig på teorier att analysera utefter. Denna studie är en bit av den forskningen som kan bidra till att ungdomar får tillgång till en trygg skolgång och en värld utan psykisk ohälsa.
8.REFERENSER
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Fairclough, N. (2015). Language and power. (3., [updated] ed.) London: Routledge.
Folkhälsomyndigheten (2020) Skolans betydelse för psykiska problem bland barn
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/barn-och-unga--psykisk-halsa/skola-och-psykisk-halsa/ [Hämtad: 2020-05-04]
Furlong, M & Morrison, G. (2000). The school in school violence: Definitions and facts. Journal of Emotional and Behavioral Disorders. 8:71-82. DOI: 10.1177/106342660000800203 [Hämtad: 2020-03-11]
Gruber S. 2011. Nationella föreställningar och gränser i skolans insatser mot «hedersrelaterat» våld. Nordic studies in Education 31:149–162. ISSN: 1891–5914 [Hämtad: 2020-03-11] Langmann E. & Säfström C.A. 2018. Varför tar våldet aldrig slut och vad kan vi göra åt det?
Nordic Studies in Education 38:337–351. DOI: 10.18261/1891-2018-04-04 [Hämtad: 2020-05-04]
Lunneblad J., Johansson T. & Odenbring Y. 2016. Juridik eller socialpedagogik? Skolors strategier för att hantera kränkningar. Sociologisk Forskning, 53(3): 271–288. ISSN: 0038-0342 [Hämtad: 2020-03-12].
Lunneblad J. & Johansson T. 2019. Vi kan ju inte polisanmäla allt som händer i skolan. Nordic Studies in Education 39: 39–52 DOI: 10.18261/issn.1891-2019-01-04 [Hämtad: 2020-03-11].
Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. (2. uppl.) Malmö: Gleerups Utbildning. ISBN: 9789140690715.
Nationella operativa avdelningen. (2017). Utsatta områden- Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen. (Dnr: HD 44/14A203.023/2016). [Hämtad: 2020-04-29].
Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. (3., svenska utg.) Stockholm: Natur & kultur. ISBN: 9789127140950.
Polisen. 2019. Kriminell påverkan i lokalsamhället - En lägesbild för utvecklingen i utsatta områden. Tillgänglig: https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/kriminell-paverkan-i-lokalsamhallet.pdf [Hämtad 2020-03-11].
Ruth, J-E. (1991). Reliabilitets - och validitetsfrågan i kvantitativ respektive kvalitativ forskningstradition. Gerontologia 5(4): 277–290.
Sahlin, I. (2013). Sociala problem som verklighetskonstruktioner. Meeuwisse. A., & Swärd. H.,(red.), Perspektiv på sociala problem (s. 139–150). Stockholm: Natur och kultur. Schneider, S. K., O'Donnell, L., Stueve, A., & Coulter, R. W. (2012). Cyberbullying, school bullying, and psychological distress: a regional census of high school students. American journal of public health, 102(1), 171–177. DOI: 10.2105/AJPH.2011.300308 [Hämtad: 2020-05-04].
SFS: 2008:567. Diskrimineringslag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Skolverket. 2019. Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda - hur skolan kan arbeta mot
diskriminering och kränkande behandling. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/stodmaterial/2019/framja-forebygga-
upptacka-och-atgarda---hur-skolan-kan-arbeta-mot-trakasserier-och-krankningar?id=4665 [Hämtad 2020-03-13]
Skolverket. 2020. Kränkande behandling, mobbning och diskriminering. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/krankande-behandling-mobbning-och-diskriminering [Hämtad: 2020-04-29]
Skolverket. 2019. Ansvarsfördelning - vem gör vad inom skolan?. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../elev-eller-foralder/skolans-organisation/ansvar---vem-gor-vad [Hämtad 2020-05-22]
Skolverket. 2013. Kränkningar i skolan - analyser av problem och lösningar. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/publikationsserier/ovrigt-material/2013/krankningar-i-skolan---analyser-av-problem-och-losningar [Hämtad 2020-03-11].
Sverige. Boverket (2007). Etniska hierarkier i boendet [Elektronisk resurs]: lägesrapport om integration. (1. uppl.) Karlskrona: Boverket. [Hämtad: 2020-05-04]
Sverige. Statistiska centralbyrån (2007). Barn, boendesegregation och skolresultat [Elektronisk resurs]. Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB). [Hämtad: 2020-03-13]
Sverige. Statistiska centralbyrån (2019) Mobbningen ökar och fler mår dåligt i skolan. https://www.scb.se/om-scb/nyheter-och-pressmeddelanden/mobbningen-okar-och-fler-mar-daligt-i-skolan/ [Hämtad: 2020-05-04]
Thornberg R. 2018. School bullying and fitting into the peer landscape: a grounded theory field study. British Journal of Sociology of Education. 39:144-158. DOI: 10.1080/01425692.2017.1330680 [Hämtad: 2020-05-04]
Thornberg R. 2011. 'She's Weird!'- The Social Construction of Bullying in School: A Review of Qualitative Research. Children & Society 25:258-267 DOI: 10.1111/j.1099-0860.2011.00374.x [Hämtad: 2020-05-04]
Thumann B.F., Nur U., Naker D. & Devries K.M. (2016). Primary school students’ mental health in Uganda and its association with school violence, connectedness, and school characteristics: a cross-sectional study. BMC Public Health 16/662: 2–11 doi: 10.1186/s12889-016-3351-z [Hämtad: 2020-03-12]
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. ISBN: 9173070084
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 9144013027