Som påtalas i inledningen till denna uppsats har arbetslinjen en betydande inverkan på hur det sociala arbetet bedrivs i Sverige. Denna studie visar att så också är fallet för ASF där arbetslinjens olika perspektiv är tongivande i hur verksamheten bedrivs och dess syften formuleras. Hur arbets-linjen förhåller sig till socialtjänstens huvudsakliga målsättningar som framkommer i portalpa-ragrafen i SoL (SFS 2001:453) kan därför vara en intressant frågeställning att vidare analysera. Frågan om huruvida arbetslinjen är överordnad eller står i konflikt med portalparagrafen (som bland annat stadgar människornas rätt till ekonomisk och social trygghet samt samhällsintegrering) kan på detta sätt vara intressant att studera, framförallt utifrån rättighetsperspektivet.
Uppsatsen väcker frågor om vem som har rätt till ett ”riktigt arbete” och hur samhället behandlar personer som av olika anledningar inte har tillgång till den ordinarie arbetsmarknaden. Kan exklu-deringen av personer med funktionsvariationer som vill lönearbeta från arbetslivet innebära att deras grundläggande mänskliga rättigheter kränks, även om de får delta i annan typ av verksamhet som sysselsättning, såsom ASF? Frågan kan handla om huruvida deltagande i ASF utgör ett ”riktigt jobb”. Intervjuperson A (personlig kommunikation, 7 maj 2020) uttrycker till exempel i studien att det är viktigt att deltagaren känner sig delaktig i verksamhetens produktion och inte som en produkt
skapad av verksamheten. Om detta utgör en övergripande konflikt, vad säger då det om vad ASF skapar i sin verksamhet?
Uppsatsen bidrar samtidigt till att belysa att inte bara lönearbete uppfattas som viktigt då också arbete som inte genererar inkomst beskrivs som något som fyller en funktion både i ett samhälls-perspektiv och för individen. Vad innebär då detta för verksamheterna? En möjlig tolkning är att de inte nödvändigtvis måste framställa sin verksamhet som ett sätt att nå arbete på den ordinarie arbetsmarknaden, eftersom de själva fyller i en funktion i att skapa sysselsättning och arbete inom sin egen sektor. Med andra ord skapar de en sorts separat arbetsmarknad, vilket både kan ses som en kritik mot arbetslinjen och som ett uttryck för den. Vad som står i vägen för att verksamheterna ska kunna göra detta till fullo, kan vara en fråga för framtida studier.
Denna uppsats undersöker också utvärdering inom ASF, vilket kan ha relevans även för andra verksamheter som bedriver socialt arbete. En relevant påpekande från studien är att för att kunna göra en korrekt utvärdering av en verksamhet som bedriver socialt arbete så är det viktigt att tydligt formulera vad utvärderingen syftar till att belysa. Utvärderingen behöver därför designas utifrån svaret på frågan: vad vill vi ta reda på om vår verksamhet?
I uppsatsen framkommer att studiens två ASF använder eller planerar att börja använda ett nytt instrument för individinriktad uppföljning. Att följa och utvärdera deras okonventionella använd-ning av ett verktyg utformat för terapisamtal kan vara av stor relevans för det innovativa sociala arbetet. Användningen av FiT inom en arbetsmarknadsinsats kan betraktas som en utveckling av synen på arbetet som något mer än bara ett sätt att få en inkomst. Det kan också få oss att omvär-dera värdet av arbete.
7.REFERENSER
Litteratur
Alvesson, M & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (3 uppl.) Lund: Studentlitteratur
Bagnoli, L., & Megali, C. (2011). Measuring Performance in Social Enterprises. Nonprofit and Voluntary Sector Quarterly, 40(1), 149-165. doi: 10.1 1177/08997640093511Ill
Boréus, K., & Bergström, G. (2012). Innehållsanalys. I K. Boréus & G. Bergström (Red.), Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (3. uppl. s. 49-90). Lund: Studentlitteratur.
Burr, V. (2015). Social constructionism [Elektronisk resurs] (3 uppl.). London: Routledge. Hämtad från
https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=zX0GCAAAQBAJ&oi=fnd&pg=PP1&d q=burr+social+constructionism&ots=r1c3u2WEQL&sig=dfZMtPJawv8jZGizKegKSvv4 8Xs&redir_esc=y#v=onepage&q=burr%20social%20constructionism&f=false
Chan, A., Ryan, S., & Quarter, J. 2016. Supported social enterprise: A modified social welfare organization. Nonprofit and Voluntary Sector Quarterly. doi:10.1177/0899764016655620 Dai, H., Lau, Y., & Lee, K. H. (2017). The paradox of integration: Work-integration social
enterprises (WISE) and productivist welfare regime in hong kong. VOLUNTAS: International Journal of Voluntary and Nonprofit Organizations 28(6) s. 2614-2632 DOI: 10.1007/s11266-017-9832-6
Davidsson, T. (2016). Är arbete inkluderande? Ett kritiskt perspektiv på det tidiga 2000-talets arbetslinje. I F. Petersson & T. Davidsson (Red.), Social exkludering. Perspektiv, process, problemkonstruktion (upplaga 1:1 s. 59-86). Lund, Studentlitteratur AB.
Esping-Andersen, G. (1990;1989). The three worlds of welfare capitalism [Elektronisk resurs]. Hämtad från https://ebookcentral.proquest.com
Fioritti, A., D’Alema, M., Barone, R & Bruschetta, S. (2014). Social enterprises, vocational rehabilitering, supported employment. Working on work in Italy. The Journal of Nervous and Mental Disease, 202(6), 498-500. doi:10.1097/NMD.0000000000000150
Foucault, M. (2003). Övervakning och straff: Fängelsets födelse. (C.G. Bjurström, Övers. 4. uppl.). Lund: Arkiv.
Foucault, M. (2008). “Samhället måste försvaras": Collège de france 1975-1976. (K. Lydén, Övers.). Hägersten: Tankekraft.
Haugh, H. M., & Talwar, A. (2016). Linking social entrepreneurship and social change: The mediating role of empowerment. Journal of Business Ethics, 133(4), 643-658.
doi:10.1007/s10551-014-2449-4
Ho, A. P., & Chan, K. (2010). The social impact of work-integration social enterprise in hong kong. International Social Work 53(1) s. 33–45 DOI: 10.1177/0020872809348950
Hsieh, H., & Shannon, S. E. (2005). Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative Health Research, 15(9), s. 1277-1288. doi:10.1177/1049732305276687
Jordan, J. D. (2018). Welfare grunters and workfare monsters? an empirical review of the operation of two UK ‘Work programme’ centres. Journal of Social Policy, 47(3), s. 583-601. doi:10.1017/S0047279417000629
Junestav, M. (2004). Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001. (Doktorsavhandling, Uppsala universitet, Uppsala.)
Junestav, M. (2009). Sjukskrivning som politiskt problem - Sociala normer, institutionell
förändring och det politiska språket. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 15(4), s. 9–27. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5825
Kildal, N. (2001). Inledning - en ny väg för välfärdsstaten? I N, Kildal (Red).), Den nya sociala frågan. Om arbete, inkomst och rättvisa (s. 7-30). (U. Jakobsson & N. Olsson, övers). Göteborg: Daidalos.
Knotz, C. M. (2018). A rising workfare state? unemployment benefit conditionality in 21 OECD countries, 1980-2012. Journal of International and Comparative Social Policy, 34(2), s. 91-108. doi:10.1080/21699763.2018.1472136
Levander, U. (2011). Utanförskap på entreprenad. Diskurser om sociala företag i Sverige. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Göteborg).
Lindqvist, R. (2000). Att sätta gränser: Organisationer och reformer i arbetsrehabilitering (1. uppl. ed.). Umeå: Boréa.
Lundälv, J., & Lindqvist, R. (2013). Aktivering till anställningsbarhet eller modernt arbetstvång? En analys av fas 3 i svensk dagspress. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 19(3), 9-23.
https://journals.lub.lu.se/aoa/article/view/17783/16126
Mair, J., & Martí, I. (2006). Social entrepreneurship research: A source of explanation, prediction, and delight. Journal of World Business, 41(1), 36-44. doi:10.1016/j.jwb.2005.09.002
Nilsson, M. (2014). Att samla in kvalitativa data - halvstrukturerade intervjuer. I Hjerm, M. Lindgren, S., & Nilsson, M., (Red.). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (2. uppl. s. 149-165). Malmö: Gleerup.
Paulsen, R. (2017). Arbetssamhället: Hur arbetet överlevde teknologin (Ny utgåva ed.). Stockholm: Atlas. Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. (B. Nilsson, Övers. 3., svenska utg. ed.).
Stockholm: Natur & kultur.
Pennisi, S., & Baker Collins, S. (2017). Workfare under ontario works: Making sense of jobless work. Social Policy & Administration, 51(7), s. 1311-1329. doi:10.1111/spol.12271
Sohlberg, P., & Sohlberg B. (2019). Kunskapens former. Vetenskapsteori, forskningsmetod och forskningsetik (4 uppl). Stockholm: Liber.
Sundell, K. (2012). Att göra effektutvärderingar [Elektronisk resurs]. Stockholm: Gothia. Hämtad från
Teorell, J., & Svensson, T. (2007). Att fråga och att svara: Samhällsvetenskaplig metod (1. uppl. ed.). Stockholm: Liber.
Vedung, E. (2002). Utvärderingsmodeller. Socialvetenskaplig tidskrift 9(2-3) s. 118-143. Hämtad från https://journals.lub.lu.se/svt/article/view/15535/14029
Winther Jørgensen, M., & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. (S. E. Torhell, Övers. första uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Yates, C. M., Holmes, C. M., Smith, J. C. C., & Nielson, T. (2016). The benefits of implementing a feedback informed treatment system within counselor education curriculum. The
Professional Counselor, 6(1), 22-32. doi:10.15241/cy.6.1.22.
Rapporter
Hedin, U-C., Herlitz, U. & Kuosmanen, J. (2006) Exitprocesser och empowerment: en studie av sociala arbetskooperativ i Vägen ut- projektet. Kriminalvårdens forskningskommitté. Rapport 19. Hämtad från Sofisams webbplats:
https://sofisam.se/download/18.3453fc5214836a9a47298155/1472023481488/Hedin%20 &%20Herlitz%20Exitprocesser%20och%20empowerment.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf