Kommunikativa anpassningar
5. Resultat och analys
6.4 Implikationer för vidare forskning
Denna studie har ämnat bidra med chefers perspektiv på de kommunikativa anpassningar som ansetts nödvändiga under distansarbete. Förhoppningen efter denna studie är att de resultat som påvisats ska kunna bidra med kunskap inför en framtid med alltmer hybrida arbetsplatser. I studien undersöktes inte genus och ålder på respondenterna eftersom dessa faktorer inte ansågs vara relevanta för att undersöka kommunikativa anpassningar som chefer upplevt behövt utföras.
För framtida studier hade det dock kunnat vara av intresse att undersöka eventuella skillnader och likheter utifrån genus och ålder hos respondenter. Chefers upplevelser av de kommunikativa anpassningarna som de behövt göra under distans kan vidare studeras utifrån de anställdas perspektiv. Detta skulle kunna bidra med ytterligare kunskap om vilka anpassningar som faktiskt blir nödvändiga att utföra under distansarbete och hur dessa anpassningar uppfattas i mötet med de anställda.
57
7. Referenser
Allvin, M. (2001). Distansarbete- ett instrument för frihet eller kontroll. Stockholm:
Arbetslivsinstitutet. https://journals.lub.lu.se/aio/issue/view/2322/247
Allvin, M. (2006). Gränslöst arbete: socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. (1.
uppl.) Malmö: Liber.
Ayub, H.S., Manaf, A.N., Hamzah R.M. (2014). “Leadership: Communicating Strategically in the 21st Century”. Procedia - Social and Behavioral Sciences. Vol. (155), s. 502 – 506.
https://doi.org/10.1016/j.sbspro.2014.10.330
Berger, P,. Luckmann, T. (1966) The social construction of reality - A Treatise in the Sociology of Knowledge. USA: Penguin Books
Bricknell, M. (2021). “Mission command: applying principles of military leadership to the SARS-CoV-2 (COVID-19) crisis: more than just 'mission command”. BMJ military health, Vol.
167(1), s. 70. http://dx.doi.org/10.1136/bmjmilitary-2020-001525
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. uppl). Stockholm: Liber.
Cascio, W. (2000). “Managing a virtual workplace. The Academy of Management Executive”.
Vol. 14(3), s. 81-90. https://www.jstor.org/stable/4165661
Dahlberg, K.; Dahlberg, H & Nyström, M. (2008). Reflective Lifeworld Research.
Lund: Studentlitteratur.
David, M. & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Goffman, E. (2014). Jaget och maskerna: En studie i vardagslivets dramatik. Stockholm:
Studentlitteratur.
58 Harpaz, I., (2002). “Advantages and disadvantages of telecommuting for the individuals,
organizations and society”. Work study, Vol. 51(2), s. 74-80. https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1108/00438020210418791
Hsieh, H-F. & Shannon, S.E. (2005). “Three Approaches to Qualitative Content Analysis”.
Qualitative Health Research, Vol. 15(9), s. 1277-1288. https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1177%2F1049732305276687
Internetstiftelsen. (2020). Arbete hemifrån heltid har mer än tiofaldigats, och de flesta upplever att det fungerar bra.
https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet- 2020/arbeta-hemifran/9-av-10-som-arbetat-hemma-under-pandemin-vill-fortsatta-gora-det-i-framtiden/ [Hämtad 2021-11-09]
Johansson, C., D. Miller, V.D., & Hamrin, S. (2014). "Conceptualizing communicative leadership: A framework for analysing and developing leaders’ communication competence", Corporate Communications: An International Journal, Vol. 19(2), s. 147-165. https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1108/CCIJ-02-2013-0007
Kayworth, T., & Leidner, D. (2000). “The global virtual manager: a prescription for success”.
European Management Journal, Vol.18(2), s. 183–194. https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1016/S0263-2373(99)00090-0
Krisinformation från svenska myndigheter .(2020). Folkhälsomyndigheten om distansarbete.
https://www.krisinformation.se/nyheter/2020/mars/folkhalsomyndigheten-uppmanar-till-distansarbete [Hämtad 2021-09-20]
Kurland, Cooper. (2002). “Manager control and employee isolation in telecommuting
environments”. The Journal of High Technology Management Research Vol. 13(1) s. 107-126.
https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1016/S1047-8310(01)00051-7
59 Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lindgren, S. (2014). ”Kvalitativ analys”. I Hjerm, M; Lindgren, S. & Nilsson, M. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups, kap. 2.
Nayani, R., Nielsen, K., Daniels, K., Donaldson-Feilder, E. & Lewis, R. (2017). “Out of sight and out of mind? A literature review of occupational safety and health leadership and management of distributed workers”. Work & Stress, Vol. 32(2), s.124-146. /doi/pdf/10.1080/02678373.2017.1390797
NE Nationalencyklopedin. (2021a). Kommunikation. Malmö: NE Nationalencyklopedin AB.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kommunikation [Hämtad 2021-11-22]
NE Nationalencyklopedin. (2021b). Icke-verbal kommunikation. Malmö: NE Nationalencyklopedin AB.
icke-verbal kommunikation - Uppslagsverk - NE.se (uu.se) [Hämtad 2021-11-22]
NE Nationalencyklopedin. (2021c). Chef. Malmö: NE Nationalencyklopedin AB.
https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/chef
Offstein, E.H., Morwich, J.M., Koskinen, L. (2010). “Making telework work: leading people and leveraging technology for competitive advantage”. Strategic HR review, Vol. 9(2) s. 32-37.
https://doi.org/10.1108/14754391011022244
Olson M., & Olson, S. (2014). “Working together apart- Collaboration over the internet”.
Morgan & Claypool, Vol. 20. https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.2200/S00542ED1V01Y201310HCI020
Olve, N., & Samuelson, L.A. (red.) (2008). Controllerhandboken. (9., [rev.] uppl.) Malmö:
Liber.
Ortlepp, K., & Hloma, X. (2006). “People management implications of virtual workplace arrangements”. Acta Commercii, Vol. 6(1), s. 28-38. https://doi.org/10.4102/ac.v6i1.86
60 Parker, S.K., Knight, C., & Keller, A. (2020). “Remote managers are having trust issues.
Harvard business review”. https://netfamilybusiness.com/wp-content/uploads/2020/08/Remote-Managers-Are-Having-Trust-Issues.pdf. [Hämtad 2021-11-19]
Park, S., & Cho, Y. J. (2020). “Does telework status affect the behavior and perception of
supervisors? Examining task behavior and perception in the telework context”. The international journal of human resource management.
https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1080/09585192.2020.1777183
Poulsen, S., & Ipsen, C. (2017). “In time of change: How distance managers can ensure employees’ wellbeing and organizational performance”. Safety Science. Vol. 100(A) s. 37-45.
https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1016/j.ssci.2017.05.002
Snell, S. A. (1992). “Control theory in strategic human resource management: The mediating effect of administrative information”. Academy of Management Journal, Vol. 35(2), s. 292-327.
https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.2307/256375
Sveriges chefsorganisation. (2017). Ledarskapets värde. https://www.ledarna.se/om-ledarna/sa-tycker-ledarna/ledarna-tycker/ledarskapets-varde/ [Hämtad 2021-09-20]
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (vr.se) [Hämtad 2021-11-19]
World Economic Forum. (2020).”What COVID-19 teaches us about the importance of trust at work”. World Economic Forum. https://www.weforum.org/agenda/2020/06/covid19-trust-virtual-working [Hämtad 2021-12-21]
Zetterblom, M. (2020). Coronakrisen ur ett chefsperspektiv. Arbetsliv.
https://www2.prevent.se/arbetsliv/ledarskap1/2020/svenska-chefer-om-att-leda-pa-distans/
[Hämtad 2021-12-10]
61
8. Bilagor
8.1 Informationsbrev