Implikationer för yrkesuppdraget samt förslag till fortsatt forskning

Efter att ha genomfört studien i samarbete med förskollärare har vi fått möjlighet till inblick i deras profession. Utifrån samtalen har vi funnit det av stor vikt att kontinuerligt hålla sig uppdaterad med aktuell forskning och kritiskt granska dels vårt egna förhållningssätt dels verksamhetens struktur. Vi har fått nya insikter hur betydelsefullt vårt yrke är och med hjälp

29

av studien har vi fått lärdomar att ta stöd i olika teorier och utgångspunkter. Förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara att undersöka barns delaktighet i arbetet med pedagogisk dokumentation. Våra erfarenheter visar att det samtalas kring barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationen, men i praktiken är det sällan de deltar. Det skulle kunna gå till så att forskaren utför barnintervjuer eller spelar i ljud med syftet att lyfta barns perspektiv.

Sammanfattningsvis drar vi slutsatsen att våra kunskaper kring dokumentation, pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete har ökat genom studiens gång. Genom att ha mött förskollärares olika perspektiv på vad dokumentation och dess syfte är, har vi fått nya kunskaper. Efter en gedigen litteraturbearbetning har vi samlat på oss mycket ny kunskap kring systematiskt kvalitetsarbete, pedagogisk dokumentation och dokumentation.

7. Referenslista

Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. (1. uppl.). Malmö: Liber.

Allwood, C.M., & Erikson, M.G. (2010). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra beteendevetenskaper. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg:

till grund för akademiska studier. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Bjervås, L. (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan: en diskursanalys. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2011. Göteborg.

Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (1. uppl.). Stockholm: Liber.

Brodin, J., & Renblad, K. (2014). Early Childhood Educators´ Perspektives of the Swedish National Curriculum for Preschool and Quaity Work. Early Childhood Educational Journal, 43:347-355.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.). Malmö: Liber.

Burr, V. (1995). An introduction to social constructionism, Routledge, London.

Dahlberg, G., & Elfström, I. (2014). Pedagogisk dokumentation i tillblivelse. Pedagogisk Forskning i Sverige, 19(4-5), Från http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/13164 Dahlberg, G., & Moss, P. (2008). Beyond Quality in Early Childhood Education and Care – Languages of Evaluation1. New Zealand Journal of Teachers’ Work, Volume 5, Issue 1, 03- 12.

Dahlberg, G., Moss, P., & Pence, A. (2014). Från kvalitet till meningsskapande:

postmoderna perspektiv - exemplet förskolan. (3. uppl.). Stockholm: Liber.

Eidevald, C. (2013). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: hallå, hur gör man?. (1. uppl.). Stockholm: Liber.

Elfström, I. (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring: pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2013. Stockholm.

Elm Fristorp, A.. & Lindstrand, F. (2012). Design för lärande i förskolan. Stockholm:

Norstedts.

Emilsson, A., & Pramling Samuelsson, I. (2014). Documentation and communication in Swedish preschool. Early Years: Journal of International Research & Development, (34), 175-187

Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.). Stockholm:

Liber.

Galbin, A. (2014). An introduction to social constructionism. Social Research Reports, 26,

82-92. Från

http://www.researchreports.ro/images/researchreports/social/srr_2014_vol026_004.pdf

Harboe, T. (2013). Grundläggande metod: den samhällsvetenskapliga uppsatsen. (1. uppl.).

Malmö: Gleerup.

Håkansson, J. (2013). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem: strategier och metoder. Lund: Studentlitteratur.

Insulander, E., & Svärdemo Åberg, E. (2014). Vilken kunskap erkänns i det systematiska kvalitetsarbetet? Om oförenliga tankestilar i dagens förskola. Journal Of Nordic Early Childhood Education Research, 7(12), 1-18.

Johannesen, N., & Sandvik, N. (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några perspektiv. (1. uppl.). Stockholm: Liber.

Johansson, J. (red.) (1996). Dokumentera pedagogiken: en handledning i dokumentation av arbetet inom barnomsorgen. Lund: Studentlitteratur.

Kitzinger, J. (1994). The methodology of Focus Groups: the importance of interaction between research participants. Sociology of Health & Illness Vol. 16 No. 1, ISSN 0141-988.

Kroksmark, T. (red.) (2014). Förskola på vetenskaplig grund. (1. uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Lenz Taguchi, H. (2013). Varför pedagogisk dokumentation?: verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. (2., [rev. och uppdaterade] uppl.). Malmö: Gleerup.

Olsson, G. (1998). Kvalitetsutveckling inom förskolan: exempel på ett lyckat projekt.

Stockholm: Svenska kommunförbundet.

Palmer, A. (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: pedagogisk dokumentation. Stockholm: Skolverket.

Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (3., [uppdaterade] uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Pedagogiskt program för förskolan. (1987). Stockholm: Kundtjänst, Allmänna förl.

[distributör].

Persson, S. (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och Fritidshem [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från

https://publikationer.vr.se/produkt/forskning-om-villkor-for-yngre-barns-larande-i-forskola/

Peshkin, A. (2012). In search of subjectivity. One´s own. Educational Researcher. Vol 17, No. 7 (oct.., 1988), pp 17-21.

Sheridan, S., & Pramling Samuelsson, I. (2013). Preschool a source for young children´s learning and well- being. International Journal of Early Years Education, 21: 207-222.

Sandberg, A., Sheridan, S., & Williams, P. (2012). Systematic Quality Work in Preschool.

International Journal of Early Childhood. ISSN: 0020-7187 DOI 10.1007/s13158-012-0076-8 Skolinspektionen (2011:10). Förskolans pedagogiska uppdrag. Från

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/01-inspektion/kvalitetsgranskning/forskolaped/kvalgr-forsk-sammanfattning.pdf

Skolinspektionen (2012:7). Förskola, före skola – lärande och bärande:

Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget. Från

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitets granskningar/2012/forskolan-2/kvalgr-forskolan2-slutrapport.pdf

Skolverket (2015a). Kvalitetsarbete i praktiken. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2015b). Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan 98 Lpfö 98. (2. rev. uppl). Stockholm: Skolverket Sommer, D., Pramling Samuelsson, I., & Hundeide, K. (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. (1. uppl.). Stockholm: Liber.

Sverige (2013). Skollagen (SFS 2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). (3., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.

Vallberg Roth, A.C. (2014). Bedömning i förskolors dokumentation - fenomen begrepp och reglering. Pedagogisk forskning i Sverige, 19(4-5), 268-296. ISSN:1401-6788.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Williams, P., Sheridan, S., & Sandberg, A. (2014). Preschool–an arena for children’s learning of social and cognitive knowledge. Early Years. Vol. 34, No. 3, 226– 240, ISSN:

0957-5146 DOI 10.1080/09575146.2013.872605

Bilaga 1 Informerat samtycke

Hej!

Vi heter Karolina Lidström och Marie Eliasson och går nu sista terminen på förskollärarutbildningen på Luleå tekniska universitet. Just nu arbetar vi med vårt examensarbete där syftet är att skapa fördjupad förståelse för relationen mellan dokumentation, pedagogisk dokumentation och det systematiska kvalitetsarbetet i förskolans praktik. Vi kommer att undersöka detta genom att genomföra samtal i tre olika fokusgrupper.

Vi tillämpar ett etiskt förhållningssätt i enlighet med gällande forskningsetiska principer (dessa principer finns att läsa på (http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf). För att säkerställa kvaliteten på forskningen har vi utgått ifrån de fyra huvudkraven som vetenskapsrådet fastställt. Dessa fyra krav är informationskravet, som innebär att forskaren har skyldighet att informera deltagarna om syftet för forskningen. Samtyckeskravet betyder att deltagarna själva får bestämma om de vill medverka eller inte. För att säkerställa att deltagarnas uppgifter så som till exempel personuppgifter förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dem finns konfidentialitetskravet. Det sista kravet, nyttjandekravet, betyder att de uppgifter som samlats in under undersökningen får endast användas i forskningssyfte. Deltagarna kan när som helst undersökningen pågår avbryta sitt deltagande.

Under samtalen kommer ljudupptagning att ske för att vid ett senare tillfälle transkriberas till papper. Materialet kommer sedan att analyseras utifrån litteratur och forskning.

Respondenterna garanteras anonymitet, även direkta citat och/eller referat kommer att anonymiseras. Den slutgiltiga rapporten kommer att publiceras via Luleå tekniska universitet och kommer att vara sökbar på internet.

Jag samtycker till att delta i undersökningen Ja Nej

______________________________________________

(Underskrift)

______________________________________________

(Namnförtydligande)

______________________________________________

(Ort och datum) Kontaktuppgifter

Marie Eliasson 070-xxx xx xx, xxx@xxx.xxx.xx Karolina Lidström 070-xxx xx xx, xxx@xxx.xxx.xx

Bilaga 2 Fokusgruppsfrågor

Dessa frågor är till för att elda igång diskussioner och hålla dialogen levande. Syftet är inte att vi ställer frågor och förskollärarna svarar med en kort mening, dialog och samtal är huvudsyftet. De här 4 rubrikerna kommer att skickas ut till förskollärarna i förväg så att de kan förbereda sig inför gruppsamtalet. Vi kommer även be deltagarna att ta med någon dokumentation som gjorts för att samtala kring. Vi kommer båda att delta på samtliga fokusgrupps samtal och samarbeta med intervjuerna. Syftet med detta arbete är att skapa fördjupad förståelse för relationen mellan dokumentation, pedagogisk dokumentation och det systematiska kvalitetsarbetet i förskolans praktik.

1. Dokumentation

- Vad är ert syfte med dokumentationerna?

- Vad och hur görs dokumentationerna?

- Vad dokumenteras?

- Hur ofta dokumenterar ni?

- När sker dokumentationerna? Alt. i vilka situationer?

- Hur bearbetas dokumentationerna efteråt? Med barnen?

- Vilka deltar i genomförandet samt bearbetningen av dokumentationerna?

2. Pedagogisk dokumentation:

- Vad innefattar begreppet pedagogisk dokumentation för er?

- Hur ser ni på pedagogisk dokumentation kontra dokumentation?

3. Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

- Vad betyder kvalitet för er i relation till förskolans verksamhet?

- Vad tycker ni är viktigt i arbetet med systematiskt kvalitetsarbete?

4. Systematiskt kvalitetsarbete - pedagogisk dokumentation

- Hur tänker ni kring begreppen systematisk kvalitetsarbete och pedagogisk dokumentation i relation till varandra?

- Är dessa två begrepp beroende av varandra?

- Hur arbetar ni med utvecklingsmålen in den dagliga verksamheten?

Tips från Harboe (2013)

-Lyssna och säg så lite som möjligt (För att undvika påverkan)

-Följdfrågor Jag hör vad du säger… stämmer det överens med din upplevelse?

-Innebär det att du menar?

-Kan du försöka fördjupa det du säger om…?

-du har en stor kunskap om.. kan du berätta mer om?