I det här arbetet är förbättringsarbetet på gång. För andra som ska starta samma resa kan det vara användbart att använda förbättringsrampen och följa den stegvis mot målet. Det är då bra att tänka till vid planering och om möjligt avgränsa arbetet för att göra det mer hanterligt och också kunna lägga en grund för ett lärande genom de erfarenheter teamet bygger upp genom de förändringsförslag som prövas. I ett motsvarande förbättringsarbete kan det också vara viktigt att ta hänsyn till tiden och planera för det i designen av arbetet. Likaså att man sätter av tid för de inblandade i arbetet. Både för förbättringsteam och ledning av det. Att bygga ett förbättringsarbete tillsammans mellan chef, förbättringsledare och medarbetare är en styrka och ger en delaktighet och ett medskapande i arbetet.
32
Tack
Jag vill framföra ett varmt tack till alla som bidragit till det här arbetet. Ett särskilt tack till Rehabenheten i Luleå och till enhetschef och förbättringsledare Birgitta Fagervall Yttling som har hållit i förbättringsarbetet och drivit det framåt och som också granskat och kommenterat texten. Tack Elisabeth Österberg för hjälp med översättning. Tack till min arbetsgivare Sveriges Arbetsterapeuter och till alla mina kollegor som gjort det möjligt för mig att få genomföra arbetet. Särskilt tack till min kollega Carita Nygren för kloka synpunkter. Tack också till min handledare Elisabeth Elgmark och till min coach Sofia Kialt för ert engagemang och ovärderliga hjälp i arbetet. Sist vill jag också rikta ett särskilt tack till min familj; Magnus och Joel för ert tålamod och stöd. Tack alla ni som varit med och gjort den här uppsatsen möjlig!
33
Referenser
Addo, J., Bhalla, A., Crichton, S., Rudd, A. G., McKevitt, C., & Wolfe, C. D. (2011). Provision of acute stroke care and associated factors in a multiethnic population: prospective study with the South London Stroke Register. Bmj, 342, d744.
Appelros, P., Jonsson, F., Asberg, S., Asplund, K., Glader, E. L., Asberg, K. H., Norrving, B., Stegmayr, B., Terent, A. (2014). Trends in stroke treatment and outcome between 1995 and 2010: observations from Riks-Stroke, the Swedish stroke register. Cerebrovasc Dis, 37(1), 22-29. Batalden, P. B., & Davidoff, F. (2007). What is “quality improvement” and how can it transform
healthcare? Quality and Safety in Health Care, 16(1), 2-3.
Beauchamp, T. L., & Childress, J. F. (2013). Principles of biomedical ethics. New York: Oxford University Press.
Bergman, B., & Klefsjö, B. (2012). Kvalitet från behov till användning (Vol. 5:1). Lund: Studentlitteratur.
Berwick, D. M. (1991). Controlling variation in health care: a consultation from Walter Shewhart. Med Care, 29(12), 1212-1225.
Bryman, A., & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Clarke, D. J., & Forster, A. (2015). Improving post-stroke recovery: the role of the multidisciplinary health care team. J Multidiscip Healthc, 8, 433-442.
Cup, E. H., Scholte op Reimer, W. J., Thijssen, M. C., & van Kuyk-Minis, M. A. (2003). Reliability and validity of the Canadian Occupational Performance Measure in stroke patients. Clin Rehabil, 17(4), 402-409.
Duchawy Rosner, I. (2012). Aktionsforskning & fallstudier. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Eds.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (Vol. 2). Lund: Studentlitteratur.
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Stibrant Sunnerhagen, K. (2011). Person-centered care - Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10, 248-251.
Elg, M. (2013). Mätningar för bättre styrning - att synliggöra och hantera variation för styrning och förbättring av offentlig verksamhet: Statens offentliga utredningar, Innovationsrådet.
Feigin, V. L., Forouzanfar, M. H., Krishnamurthi, R., Mensah, G. A., Connor, M., Bennett, D. A., Murray, C. (2014). Global and regional burden of stroke during 1990-2010: findings from the Global Burden of Disease Study 2010. Lancet, 383(9913), 245-254.
Fens, M., Vluggen, T., van Haastregt, J. C., Verbunt, J. A., Beusmans, G. H., & van Heugten, C. M. (2013). Multidisciplinary care for stroke patients living in the community: a systematic review. J Rehabil Med, 45(4), 321-330.
Geyh, S., Cieza, A., Schouten, J., Dickson, H., Frommelt, P., Omar, Z., Kostanjsek, N., Ring, H., Stucki, G. (2004). ICF Core Sets for stroke. J Rehabil Med(44 Suppl), 135-141.
Gillen, G. (2016). Stroke rehabilitation : a function-based approach. St. Louis, Mo.: Elsevier.
Godfrey, M. M., Andersson-Gare, B., Nelson, E. C., Nilsson, M., & Ahlstrom, G. (2014). Coaching interprofessional health care improvement teams: the coachee, the coach and the leader perspectives. Journal of Nursing Management, 22(4), 452-464.
34
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Educ Today, 24(2), 105-112. Guidetti, S., Ytterberg, C., Ekstam, L., Johansson, U., & Eriksson, G. (2014). Changes in the impact of
stroke between 3 and 12 months post-stroke, assessed with the Stroke Impact Scale. J Rehabil Med, 46(10), 963-968.
Harris, Y., Kwon, L., Berrian, A., & Calvo, A. (2012). Redesigning the system from the bottom up: lessons learned from a decade of federal quality improvement collaboratives. J Health Care Poor Underserved, 23(3 Suppl), 11-20.
Jansen, H. E., Schepers, V. P., Visser-Meily, J. M., & Post, M. W. (2012). Social activity one and three years post-stroke. J Rehabil Med, 44(1), 47-50.
Jönsson, A.-C. (2012). Stroke : patienters, närståendes och vårdares perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Kneafsey, R., Clifford, C., & Greenfield, S. (2013). What is the nursing team involvement in maintaining and promoting the mobility of older adults in hospital? A grounded theory study. Int J Nurs Stud, 50(12), 1617-1629.
Kotecha, J., Han, H., Green, M., Russell, G., Martin, M. I., & Birtwhistle, R. (2015). The role of the practice facilitators in Ontario primary healthcare quality improvement. BMC Fam Pract, 16, 93.
Langley, G. J. (2009). The improvement guide a practical approach to enhancing organizational performance. San Francisco, Calif.: San Francisco, Calif. : Jossey-Bass.
Law, M. (2006). Canadian occupational performance measure : svensk version. Stockholm: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter.
Lawrence, M., & Kinn, S. (2012). Defining and measuring patient-centred care: an example from a mixed-methods systematic review of the stroke literature. Health Expect, 15(3), 295-326. Legg, L., & Langhorne, P. (2004). Rehabilitation therapy services for stroke patients living at home:
systematic review of randomised trials. Lancet, 363(9406), 352-356.
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. In M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Eds.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (Vol. 2). Lund: Studentlitteratur.
Mackay, J., Mensah, G. A., Mendis, S., & Greenlund, K. (2004). The atlas of heart disease and stroke. Geneva: World Health Organization.
Marshall, I. J., Wang, Y., Crichton, S., McKevitt, C., Rudd, A. G., & Wolfe, C. D. (2015). The effects of socioeconomic status on stroke risk and outcomes. Lancet Neurol, 14(12), 1206-1218. doi:10.1016/s1474-4422(15)00200-8
Mroz, T. M., Pitonyak, J. S., Fogelberg, D., & Leland, N. E. (2015). Client Centeredness and Health Reform: Key Issues for Occupational Therapy. Am J Occup Ther, 69(5), 6905090010p6905090011-6905090018.
Nelson, E. C., Batalden, P. B., & Godfrey, M. M. (2007). Quality by design. A clinical microsystems approach (D. M. Berwick Ed.).
Nelson, E. C., Godfrey, M. M., Batalden, P. B., Berry, S. A., Bothe, A. E., Jr., McKinley, K. E., Melin, C. N., Muething, S. E., Moore, L. G., Wasson, J. H., Nolan, T. W. (2008). Clinical microsystems, part 1. The building blocks of health systems. Jt Comm J Qual Patient Saf, 34(7), 367-378.
35
Norrbottens län. (2015). Vårdprogram för stroke i Norrbottens län. Hämtad maj, 16, 2016 från https://nllplus.se/For-vardgivare-inom-halso--och-sjukvard/Vardrutiner/Ovriga-
lansovergripande-rutiner/Vardprogram-for-Stroke-i-Norrbotten/
Olsson, L. E., Karlsson, J., & Ekman, I. (2006). The integrated care pathway reduced the number of hospital days by half: a prospective comparative study of patients with acute hip fracture. J Orthop Surg Res, 1, 3.
Ottenvall Hammar, I., Dahlin-Ivanoff, S., Wilhelmson, K., & Eklund, K. (2014). Shifting between self- governing and being governed: a qualitative study of older persons’ self-determination. BMC Geriatrics, 14(1), 1-8.
Phipps, S., & Richardson, P. (2007). Occupational therapy outcomes for clients with traumatic brain injury and stroke using the Canadian Occupational Performance Measure. Am J Occup Ther, 61(3), 328-334.
Provost, L. P., & Murray, S. K. (2011). The health care data guide. Learning from data for improvement. San Francisco: Jossey-Bass.
Quinn, T. J., Paolucci, S., Sunnerhagen, K. S., Sivenius, J., Walker, M. F., Toni, D., & Lees, K. R. (2009). Evidence-based stroke r-ehabilitation: an expanded guidance document from the european stroke organisation (ESO) guidelines for management of ischaemic stroke and transient ischaemic attack 2008. J Rehabil Med, 41(2), 99-111.
Ranner, M., von Koch, L., Guidetti, S., & Tham, K. (2015). Client-centred ADL intervention after stroke: Occupational therapists' experiences. Scand J Occup Ther, 1-10.
Region Jönköping. (2016). Kvalitetsregistret Senior Alert. Hämtad maj, 14, 2016 från http://plus.rjl.se/senioralert
Sandberg, J., & Targama, A. (1998). Kaptiel 7: Det förståelsebaserade ledarskapet. In J. Sandberg, Targama, & A (Eds.), Ledning och förståelse. Ett kompetensperspektiv på organisationer (pp. 141-174). Lund: Studentlitteratur.
Senge, P. M. (1995). Den femte disciplinen : den lärande organisationens konst. Stockholm: Stockholm : Nerenius & Santérus.
Shojania, K. G., Ranji, S. R., Shaw, L. K., Charo, L. N., Lai, J. C., Rushakoff, R. J., McDonald, K. M., Owens, D. K. (2004). AHRQ Technical Reviews Closing the Quality Gap: A Critical Analysis of Quality Improvement Strategies (Vol. 2: Diabetes Care). Rockville (MD): Agency for Healthcare Research and Quality (US).
Socialdepartementet. (2013). Överenskommelse 2013 - De mest sjuka äldre. Stockholm. Hämtad april, 16, 2016 från http://www.regeringen.se/content/1/c6/18/26/76/ab74681d.pdf
Socialstyrelsen. (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Svensk version av International Classification of Functioning, disability and Health, ICF. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2006). God vård : om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2009a). Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2009b). Nationella indikatorer för god vård : hälso- och sjukvårdsövergripande
indikatorer : indikatorer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2011). Strokevård : nationell utvärdering 2011 : delrapport: Kommunernas
36
Socialstyrelsen. (2013). Beskriva äldres behov och följa resultat inom kommunal hälso- och sjukvård : urval ur ICF och KVÅ. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2015). Öppna jämförelser 2014. Vård och omsorg om äldre : jämförelser mellan kommuner och län. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2016). Termbank. Hämtad, maj, 10, 2016 från http://app.socialstyrelsen.se/termbank/
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). (2015). Tidig koordinerad utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmiljö för äldre efter stroke : en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
Strokeförbundet. (2015). Strokekompetensutbildning.Hämtad, maj, 14 2016 från http://www.strokeforbundet.se/show.asp?si=483&sp=451&go=
Sveriges Kommuner och Landsting. (2012). Vägledning : ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2016). Samordnad individuell
plan för äldre (SIP). Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Sveriges Riksdag. (1982). Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). Stockholm: Sveriges Riksdag.
Taylor, M. J., McNicholas, C., Nicolay, C., Darzi, A., Bell, D., & Reed, J. E. (2014). Systematic review of the application of the plan-do-study-act method to improve quality in healthcare. BMJ Qual Saf, 23(4), 290-298.
Thor, J., Wittlov, K., Herrlin, B., Brommels, M., Svensson, O., Skar, J., & Ovretveit, J. (2004). Learning helpers: how they facilitated improvement and improved facilitation--lessons from a hospital-wide quality improvement initiative. Qual Manag Health Care, 13(1), 60-74.
Weick, K. E. (2009). Making sense of the organization. The impairment organization. Chichester: John Wiley & Sons Ltd.
Wressle, E., Eeg-Olofsson, A. M., Marcusson, J., & Henriksson, C. (2002). Improved client participation in the rehabilitation process using a client-centred goal formulation structure. J Rehabil Med, 34(1), 5-11.
37
Bilaga 1. Processkartläggning
Bilaga 1.