Implikationer för samhälle och yrkesliv

Sökning 4: 50 artiklar valdes utifrån sökordet “Oatly” samt att artiklarna har publicerats under år 2018

5. Analys och diskussion

6.2 Implikationer för samhälle och yrkesliv

Att media till viss del rapporterar tolkande är något vi lyckats bekräfta i vår undersökning. Med gestaltningsteorin som grund har vi även fått klart för oss att medier rapporterar olika beroende på redaktionens värderingar, tolkningar och ideologier (Strömbäck, 2014). Det är därför relevant för samhället att vara medvetna om hur medielandskapet fungerar och därmed skapa sin egen uppfattning i vad som skrivs i media. Vad gäller yrkeslivet bör man vara medveten om den påverkan på medier som man kan åstadkomma som organisation. PR-utövare strävar efter medial uppmärksamhet (Larsson, 2009), men vad som också visat sig är att den sortens extern kommunikation verkar löna sig, vilket vi tydligt kunde se i den positiva gestaltningen av Oatly. Vad vi utläst i tidigare forskning och våra resultat kan ett bra PR- och CSR-arbete har stor inverkan på hur organisationen gestaltas i media. Gällande klimatfrågan visar tidigare forskning att ämnet tagits upp allt mer de senaste åren, vilket även våra

resultat visar. Boykoff (2011) menar att detta är bra då frågan lyfts och allmänheten därmed får möjlighet till medvetenhet och diskussion. Därför är det bra för samhället om klimatfrågan fortsätter att ta större plats i media, då man med större medvetenhet kommer kunna göra bättre val för att minska människans påverkan på klimatet. Att dessutom ha i åtanke att män i lägre utsträckning lever klimatvänligt kan också vara viktigt när man läser artiklar författade av män. Vad som också är relevant information för

samhället är Lim och Jones (2010) hänvisning till Druckman (2001), som gällande gestaltning menar att framtida forskning bör studera fler än en form av gestaltning då medvetenheten om flera gestaltningar kan vara en bidragande orsak till människors synsätt och attityder. I enlighet med detta är det även viktigt för yrkeslivet såväl som studenter inom medie- och kommunikationsvetenskap samt organisationer att vara medvetna om att “frame competition” existerar.

Referenslista

Alvarez, J.L., Mazza, C., & Pedersen , J.S. (2005). The role of mass media in the consumption of management knowledge. Scandinavian Journal of Management, 21(2), 1–6. doi:

10.1016/j.scaman.2005.02.013.

Arla. (2019a). Arlas historia. Hämtad från https://www.arla.se/om-arla/bondeagda/arlas-historia/foretaget/

Arla. (2019b) Propaganda och reklam. Hämtad från https://www.arla.se/om-arla/bondeagda/arlas-historia/mjolken-i-samhallet/propaganda-och-reklam/

Arla. (2020a). 126 år av mejerihistoria. Hämtad från https://www.arla.se/om-arla/bondeagda/arlas-historia/foretaget/126-ar-av-mejerihistoria/

Arla. (2020b) Vår organisation. Hämtad från https://www.arla.se/om-arla/koncernen/organisation/

Barnard, P., Moomaw, W. R., Newsome, T., Ripple, W.J., & Wolf, C. (2019). World Scientists’ Warning of a Climate Emergency. BioScience, 1–5. Hämtad från https://academic.oup.com/bioscience/advance-article/doi/10.1093/biosci/biz088/5610806

Billings, A. C., & Eastman, S. T. (2003). Framing identities: Gender, ethnic, and national parity in network announcing of the 2002 winter olympics. Journal of Communication, 53(4), 569–586.

doi:10.1111/j.1460-2466.2003.tb02911.

Boykoff, M.T. (2011). “Who speaks for the climate?” [Elektronisk resurs]. Hämtad från

http://web.a.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/ebookviewer/ebook/bmxlYmtfXzQwODgz

N19fQU41?sid=90da49f9-71e2-4b8c-ad12-de66e4a3cd96@sessionmgr4006&vid=0&format=EB&rid=1

Boykoff, M. T., & Boykoff, J. M. (2007). Climate change and journalistic norms: A case-study of US mass-media coverage. Geoforum, 38(6), 1190-1204. doi: 10.1016/j.geoforum.2007.01.008.

Briggs, S., Kennel, C. F., & Victor, D.G. (2015). Planetary vital signs. Nature climate change, 5(11), 969-970.

doi:10.1038/nclimate2828.

Brough, A. R., Wilkie, J. E. B., Jingjing, M.A., Isaac, M. S., & Gal, D. (2016). Is Eco-Friendly Unmanly?

The Green-Feminine Stereotype and Its Effect on Sustainable Consumption. Journal of Consumer Research, 43(4), 567–582. Hämtad från https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1093/jcr/ucw044

Bruning, S. D., & Ledingham, J. A. (1998). Relationship management in public relations: Dimensions of an organization-public relationship. Public Relations Review, 24(1), 55-65. doi:

10.1016/S0363-8111(98)80020-9.

Carragee, K. M., & Roefs, W. (2004). The neglect of power in recent framing research / La négligence de la question du pouvoir dans la recherche récente sur les cadres. Journal of Communication, 54(2), 214-233. Hämtad från http://pascal-francis.inist.fr/vibad/index.php?action=search&terms=15985120 Carroll, A. B. (1991). The Pyramid of Corporate Social Responsibility: Toward the Moral Management of Organizational Stakeholders. Business Horizons, 34(4), 39-48. doi: 10.1016/0007-6813(91)90005-G.

56 Carroll, C.E., & McCombs, M.E. (2003). Agenda Setting Effects of Business News on the Public's Images and Opinions About Major Corporations. Corporate Reputation Review, 6(1), 36–46. doi:

10.1057/palgrave.crr.1540188.

Cawley, A. (2012). Sharing the pain or shouldering the burden? Journalism studies, 13(4), 600-615. Hämtad från https://doi.org/10.1080/1461670X.2011.629108

Choi, J. (2017). A framing analysis of the representation of the BP crisis in American newspapers: How do American news media frame the BP crisis?. Journal of Public Affairs, 18(1/2), 61-91. doi:10.1002/169.

Cutlip, S. M., Center, A. H., & Broom, G. M. (2000). Effective public relations. New Jersey: Prentice Hall.

Dahmer, U. (2008). Irakischer Soldat. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://einestages.spiegel.de/static/entry/finden_sie_die_fehler/17385/irakischer_soldat.

html?s=6&r=1&a=2344&c=1 [2013-06-09]

Dara, G. S., Stephen A. A., & Christopher, M.S. (2018). Impression management for corporate brands over mobile media. Journal of Product & Brand Management, 27(4), 385-403. doi: 10.1108/JPBM-09-2016-1309.

Davis, A. (2007). The mediation of power. London: Routledge.

Deephouse, D.L. (2000). Media reputation as a strategic resource: An integration of mass communication and resource-based theories. Journal of Management, 26(6), 1091-1112. doi:

10.1177/014920630002600602.

De Vreese, C. H. (2005). News framing: Theory and typology. Information Design Journal & Document Design, 13(1), 51-62. doi: 10.1075/idjdd.13.1.06vre.

De Vreese, C.H., Peter, J., & Semetko, H.A. (2001). Framing politics at the launch of the Euro: A cross-national comparative study of frames in the news. Political Communication, 18(2), 107-122. doi:

10.1080/105846001750322934.

Djerf, K. (2014, 22 oktober). Öppet bråk mellan Oatly och Svensk Mjölk. Dagens media. Hämtad från https://www.dagensmedia.se/marknadsforing/kampanjer/oppet-brak-mellan-oatly-och-svensk-mjolk-6087816

Djerf-Pierre, M. (2003). Journalistikens kön. Fältets struktur och logik under 1900-talet. Tidskrift för genusvetenskap, 2(3), 30-52. Hämtad från:

http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/viewFile/2283/2038 Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Feldman, L., Maibach, E.W., Roser-Renouf, C., & Leiserowitz, A. (2012). Climate on cable: The nature and impact of global warming coverage on Fox News, CNN, and MSNBC. The International Journal of Press/Politics, 17(1), 3–31. Hämtad från

https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/1940161211425410

Frigyes, P. (2010, 19 december). Bildexplosionen – Vart tog texten vägen?. Journalisten (4-10).

Ghersetti, M., & Odén, T. (2019). Krisjournalistik. I Karlsson, M.; Strömbäck, J. (Red.) Handbok i journalistikforskning (2. ed., 269-278). Lund: Studentlitteratur.

57 Goffman, E. (1959). The Presentation of Self in Everyday Life. California: Pine Forge Press.

Grafström, M., Göthberg, P., & Windell, K. (2008). CSR: Företagsansvar i förändring. Malmö: Liber.

Grunig, J. E. (2009). Paradigms of global public relations in an age of digitalisation. Prism, 6(2), 1-19.

Hämtad från

https://www.researchgate.net/publication/303153523_Paradigms_of_global_public_relations_in_an_ag e_of_digitalisation

Hanitsch, T., Hanusch, F., Mallado, C., Anilina, M., Berganza, R., Cangoz, I., … Coman, M. (2011).

Mapping journalism cultures across nations: A comparative study of 18 countries. Journalism Studies, 12(3), 273-293. doi: 10.1080/1461670X.2010.512502.

Häger, B. (2014). Reporter: En grundbok i Journalistik. Lund: Studentlitteratur AB.

Ikea. (2020). This is IKEA. Hämtad från:

https://www.ikea.com/se/sv/this-is-ikea/sustainable-everyday/

Jalakas, A., & Wadbring, I. (2014). Ska man gråta om papperstidningen försvinner?. I Bergström, A., &

H. Oscarsson (Red.), Mittfåra och marginal (161-174). Hämtad från

https://som.gu.se/digitalAssets/1488/1488234_mittf--ra---marginal-hela.pdf

Johansson, B., & Karlsson, M. (2019). Kvantitativ innehållsanalys. I Ekström, M., & Bengt Johansson (Red.), Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap (171-192). Lund: Studentlitteratur AB.

Johnson-Cartee, K. S. (2005). News Narratives and News Framing : Constructing Political Reality [Elektronisk resurs]. Lanham: Rowman & Littlefield Publishers. Hämtad från

https://search-ebscohost-com.bibproxy.kau.se/login.aspx?direct=true&db=nlebk&AN=611979&lang=sv&site=eds-live Karlsson, M., & Strömbäck, J. (2019). Handbok i journalistikforskning. Lund: Studentlitteratur.

Kay, M. J. (2006). Strong brands and corporate brands. European journal of marketing, 40(7), 742-760. doi:

10.1108/03090560610669973.

Krippendorff, K. (2004). Content analysis: an introduction to its methodology (2. ed.). Thousand Oaks: Sage.

Larsson, L. (2009). PR and the media. Nordicom Review, 30(1), 131-147. Hämtad från https://www.nordicom.gu.se/sites/default/files/kapitel-pdf/279_larsson%20ol.pdf

Ledingham, J. A., & Bruning, S. D. (1998). Relationship management in public relations: Dimensions of an organization-public relationship. Public Relations Review, 24(1), 55-65. doi:

10.1016/S0363-8111(98)80020-9.

Lim, J., & Jones, L. (2010). A baseline summary of framing research in public relations from 1990 to 2009. Public Relations Review, 36(3), 292-297. doi: 10.1016/j.pubrev.2010.05.003.

Livsmedelsverket. (2019). Ägg, mjölk och ost. Hämtad från https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/miljo/miljosmarta-matval2/agg-mjolk-och-ost/?AspxAutoDetectCookieSupport=1 Lunenberg, K., Gosselt, J. F., & De Jong, M. D. T. (2016). Framing CSR fit: How corporate social responsibility activities are covered by news media. Public Relations Review, 42(5), 943. Hämtad från https://doi.org/10.1016/j.pubrev.2015.11.016

58 Messner, M., & South, J. (2011). Legitimizing Wikipedia: How US national newspapers frame and use the online encyclopedia in their coverage. Journalism Practice, 5(2), 145- 160. doi:

10.1080/17512786.2010.506060.

Moloney, K., & McGrath, C. (2019). Rethinking public relations [Elektronisk resurs]. New York: Routledge.

Hämtad från https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.4324/9780429489310

Muniz, M.A., & O´Guinn, T. (2001). Brand Community. Journal of Consumer Research, 27(4), 32-412. doi:

10.1086/319618.

Munoz-Torres, J.R. (2012). Still with journalistic objectivity: Toward overcoming a paradigm fractured | [Todavia sobre la objetividad periodistica: Hacia la superacion de un paradigma fracturado]. Estudios Sobre el Mensaje Periodistico, 18(2), 833-854. Hämtad från

https://doi.org/10.5209/rev_ESMP.2012.v18.n2.41049

NE. (2019). Journalistik. Hämtad 2019-11-29 från https://www-ne-se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/journalistik

Nesser, J. (16 mars 2016). Det finns 11 051 anställda journalister i Sverige. Hämtat från https://www.journalisten.se/nyheter/det-finns-11-051-anstallda-journalister-i-sverige

Nilsson, T. (2019, 15 oktober). Oatly-grundaren: Arlas marknadschef spottade ut vår dryck. Resumé.

Hämtad från https://www.resume.se/marknadsforing/reklam/oatly-om-pjolkforpackningarna-arla-gor-ett-bra-jobb-for-oss/

Oatly. (2018). Hållbarhetsrapport 2018. Hämtad från

https://www.oatly.com/uploads/attachments/cjzv5vh2w0hkjatqr0kaxg6sk-oatly-sustainability-report-web-2018-sv.pdf

Oatly. (2019). About Oatly. Hämtad från https://www.oatly.com/se/about-oatly

Olausson, U. (2009). Global warming—global responsibility? Media frames of collective action and scientific certainty. Public understanding of science, 18(4), 421-436. doi: 10.1177/0963662507081242.

Patterson, T.E. (1980). The Mass Media Election. How Americans Choose Their President. New York: Praeger.

Patterson, T.E. (1993). Out of Order. New York: Knopf.

Patterson, T.E. (2000) The United States: News in a free-market society. In: Gunther R and MughanA (Eds.) Democracy and the Media. A Comparative Perspective: (pp. 241-265). New York: Cambridge.

Patterson, T.E., & Donsbagh, W. (1996). News decisions: Journalists as partisan actors. Political Communication 13(4), 455-468. doi: 10.1080/10584609.1996.9963131.

Pollock, T.G., & Rindova, V.P. (2003). Media legitimation effects in the market for initial public offerings. Academy of Management Journal 46(5), 631–642. doi: 10.5465/30040654.

Retriever. (2020). Mediearkivet. Hämtad från https://www.retriever.se/product/mediearkivet/

Rikken, C. (2019, 14 september). Edward Bloms ilska mot Oatly: Ren kommersialism. Aftonbladet.

Hämtad från https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/70Lp6W/edward-bloms-ilska-mot-oatly-ren-kommersialism

59 Salgado, S., & Strömbäck, J. (2011). Interpretive journalism: A review of concepts, operationalizations and key findings. Journalism 13(2), 144–161. doi: 10.1177/1464884911427797.

Shehata, A. (2019). Journalistikens dagordningar och gestaltningar. I Karlsson, M., & Strömbäck, J.

(Red.) Handbok i journalistikforskning (2. ed., 325-333). Lund: Studentlitteratur.

SOM-institutet. (2018). Nyhetsintresse och medieattityder. Hämtad från

https://som.gu.se/digitalAssets/1705/1705876_35.-nyhetsintresse-och-medieattityder.pdf Strömbäck, J. (2014). Makt, medier och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Strömbäck, J., & Nord, L. (2017). Mest spelgestaltningar och strukturell partiskhet: En analys av svensk valrörelsejournalistik 2002–2014 (Rapport 33). Hämtad från

https://www.miun.se/siteassets/forskning/center-och-institut/demicom/demicomrapporter/33-mest-spelgestaltningar-och-strukturell-partiskhet.pdf

Strömbäck, J. (2019). Journalistikens nyhetsurval och nyhetsvärderingar. I Karlsson, M., & Strömbäck, J.

(Red.) Handbok i journalistikforskning (2. ed., 325-333). Lund: Studentlitteratur.

Svenska dagbladet. (2019). Klimat & Miljö. Hämtad från https://www.svd.se/om/klimat--miljo Sveriges Radio. (2014). Mjölkkrig mellan Oatly och LRF. Hämtad 2018-12-01 från

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6003479 Swedbank. (2020. Swedbank i samhället. Hämtad från

https://www.swedbank.se/om-oss/swedbank-i-samhallet/samhallsengagemang.html The body shop. (2020). Om oss. Hämtad från

https://www.thebodyshop.com/sv-se/om-oss

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Wadbring, I., & Nilsson, M. (2016). En bild säger mer är tusen ord? Bildjournalistikens förändring i svensk dagspress 1995–2013. Hämtad från

https://www.miun.se/siteassets/forskning/center-och-institut/demicom/demicomrapporter/demicom-nr-30-2.pdf

Weibull, L., & Wadbring, I. (2014). Massmedier. Nya villkor för press, radio och tv i det digitala medielandskapet (11. ed.). Stockholm: Ekerlids förlag.

Westin, A. (2019, 19 september). Edward Bloms ilska mot Oatly: Arla och Oatly möttes i het debatt.

Aftonbladet. Hämtad från https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Adk0yx/arla-och-oatly-mottes-i-het-debatt

Winberg, Y. (2019, 13 september). Oatly-grundaren: Arlas marknadschef spottade ut vår dryck. Resumé.

Hämtad från https://www.resume.se/alla-nyheter/nyheter/oatly-grundaren-arlas-marknadschef-spottade-ut-var-dryck/

Østbye, H., Knapskog, K., Helland, K., & Larsen, L.O. (2004). Metodbok för medievetenskap. Malmö: Liber ekonomi.

Bilaga 1. Kodschema

I kodschemat beskrivs variablerna och variabelvärdena som används för studien.

Identifikationsvariabler

1. Tidning (fritext)

2. Artikelnamn ID (fritext)

3. Publiceringsdatum på artikeln (ÅÅÅÅ-MM-DD)

4. Typ av text (1. Nyhet/Reportage, 2. Åsiktsmaterial, 99. Går ej att utläsa ) Strukturella variabler

5. Bild (1. Ja, 2. Nej)

6. Textens utrymme (1. Ca en fjärdedels sida, 2. Ca en halv sida, 3. Ca en sida, 4. Ca en och en halv sida, 5. Ca två sidor (ett uppslag) eller mer)

Omnämnande variabler

7. Nämns Arla (1. Ja, 2. Nej) 8. Nämns Oatly (1. Ja, 2. Nej)

9. Organisationen som nämns flest gånger (1. Arla, 2. Oatly, 3. Lika) 10. Nämns “vanlig” mjölk/mejeribranschen (1. Ja, 2. Nej)

11. Nämns havremjölk/vegetabiliska mejeribranschen (1. Ja, 2. Nej) Temavariabler - klimat

12. Hur stor plats får klimatfrågan i artikeln (1. En mening, 2. 2-3 meningar, 3. 4-5 meningar, 4. 6-7 meningar eller mer, 99. Nämns ej)

Värderingsvariabler - positiv och negativ gestaltning

13. Framställning av Arla (1. Positiv, 2. Negativ, 3. Neutral, 4. Organisationen nämns ej) 14. Framställning Oatly (1. Positiv, 2. Negativ, 3. Neutral, 4. Organisationen nämns ej) 15. Artikelns tonalitet (1. Positiv, 2. Negativ, 3. Neutral)

16. Gestaltning av klimatfrågan (1. Positiv, 2. Negativ, 3. Neutral, 99. Går ej att utläsa)

61 Journalistens variabler - journalistens påverkan

17. Journalistens text (1. Beskrivande, 2. Tolkande, 99. Går ej att utläsa) 18. Journalistens positionering (1. Stöttande, 2. Kritisk, 3. Neutral, 99. Går ej att utläsa) 19. Journalistens kön (1. Man, 2. Kvinna, 3. Båda, 99. Går ej att utläsa)

Bilaga 2. Kodinstruktioner

I kodinstruktionerna förklaras tolkningsregler samt principer för hur analysenheterna ska kodas. Detta för att båda personerna som kodar materialet ska tolka det likartat och för att läsaren ska kunna se hur materialet har analyserats (Johansson & Karlsson, 2019). Gemensamt för alla svarsalternativ är att det enbart går att svara med ett variabelvärde och att samtliga frågor måste besvaras.

Variabel 1: Tidning

Fritext som anger vilken tidning artikeln är hämtad ifrån.

Variabel 2: Artikelnamn (ID)

Fritext där artikelns rubrik anger vilket ID analysenheten får.

Variabel 3: Publiceringsdatum på artikeln

Anger vilket datum artikeln har publicerats och skrivs i likhet med följande: ÅÅÅÅ-MM-DD.

Variabel 4: Typ av text

(1) Nyhet/Reportage

(2) Åsiktsmaterial (ledare, debattartiklar, krönikor, insändare, synpunkter) (99) Går inte att utläsa

Anger vilken karaktär texten har utifrån ovanstående variabelvärden. I första hand utgår kodaren från tidningens egna definition som ofta finns nämnd bredvid sidnumreringen eller längst upp på

tidningssidan. Skulle det inte stå någon definition får kodaren själv tolka detta efter nedanstående definitioner. Omfattas texten inte av någon av ovanstående karaktärer eller om det är omöjligt för kodaren att tolka vilken text en artikel tillhör anges missingvärdet (99).

Nyhet och reportage: En nyhet definieras i enlighet med Wadbring och Weibulls (2014) som menar att en nyhet alltid skall innehålla ett allmänintresse, vara aktuellt och tidigare vara okänd. Reportage faller även in under samma ram eftersom båda ses som sakliga och objektiva. Skillnaden är att reportage dock omfattas av längre intervju-referat och miljöbeskrivningar.

Åsiktsmaterial: Med åsiktsmaterial menas journalistik som varken är neutrala eller objektiva utan tar ställning i en fråga för att driva debatt eller utveckla det offentliga samtalet (NE, 2019). Tydliga exempel på detta är ledare, debattartiklar, krönikor och insändare.

Variabel 5: Bild

Anger om analysenheten innehåller en (eller fler) bilder respektive inga bilder. Detta kodas genom att ange (1) ja eller (2) nej.

Anger hur stort utrymme texten får utifrån sidantal. Variabelvärdena har skrivits som ungefärliga indikationer och kommer att kodas efter det värde som ligger närmast.

Skulle det vara otydligt för kodaren att se med blotta ögat vilket variabelvärde som ligger närmast avrundas textens utrymme alltid uppåt till det högre variabel-alternativet.

Variabel 7: Nämns Arla

Anger om Arla nämns i analysenheten. Detta kodas utefter variabelvärdena (1) ja och (2) nej beroende på om ordet “Arla” finns med i artikeln.

Variabel 8: Nämns Oatly

Anger om Oatly nämns i analysenheten. Detta kodas utefter variabelvärdena (1) ja och (2) nej beroende på om ordet “Oatly” finns med i artikeln.

Variabel 9: Organisationen som nämns flest gånger

Anger vilken av organisationerna Arla och Oatly som nämns flest gånger utifrån variabelvärdena (1) Arla, (2) Oatly och (3) Lika. Detta kodas utifrån att räkna hur många gånger de respektive

organisationerna nämns i artikeln (inklusive rubriken). För att förenkla beräkningen och garantera att kodaren inte missar något ord görs denna del med hjälp av datorns sökfunktion där kodaren söker efter de respektive orden i artikeln. Den organisation som nämns flest gånger kodas därefter in, alternativt om de nämns lika många gånger kodas detta istället in.

Variabel 10: Hur stor plats får klimatfrågan i artikeln

Syftar på att se hur stor plats klimatfrågan får i en artikel utifrån ovanstående

variabelvärden. Klimatfrågan definieras i detta fall utifrån om något/några eller liknande synonymer till orden “klimat”, “miljö”, “hållbarhet” eller ordet “grön”nämns i artikeln samt den relaterade texten som följer eller inleder ordet/orden. Även här anges variabelvärdena som ungefärliga indikationer där kodaren anger det variabelvärde som ligger närmast. Skulle det vara otydligt för kodaren att se med blotta ögat vilket variabelvärde som ligger närmast avrundar kodaren till det högre variabelvärdet.

Variabel 11: Framställning av Arla

Syftar på att analysera framställningen av Arla utifrån värdena (1) positivt, (2) negativt, (3) neutralt och (4) organisationen nämns ej. Hur dessa variabler värderas kan ses mer detaljerat nedanför. Om kodaren är osäker på vilket alternativ som skall väljas eller om artikeln innehåller ungefär lika mycket positiv som negativ framställning väljs variabelvärdet (3) neutral. Om organisationen inte nämns alls väljs väljer kodaren istället variabelvärdet (4) organisationen nämns ej.

Positiv framställning: Artikeln handlar främst om händelser, skeenden och ting som är till fördel för organisationen och dess förtroende. Om artikeln lämnar läsaren med ett högre förtroende eller mer positiv syn på Arla har artikeln en positiv framställning av organisationen.

Negativ framställning: Artikeln handlar främst om händelser, skeenden och ting som är till nackdel för organisationen och dess förtroende. Om artikeln lämnar läsaren med ett lägre förtroende eller mer negativ syn på Arla har artikeln en negativ framställning av organisationen.

Neutral framställning: Artikeln innehåller ungefär lika mycket positiv som negativ framställning då artikeln rapporterar om lika mycket fördelaktiga och ofördelaktiga förhållanden för organisationen. Om artikeln lämnar läsaren med en oförändrad syn på Arla har artikeln en neutral framställning.

Variabel 12: Framställning av Oatly

Syftar på att analysera framställningen av Oatly utifrån värdena (1) positivt, (2) negativt, (3) neutralt och (4) organisationen nämns ej. Hur dessa variabler värderas kan ses mer detaljerat nedanför. Om kodaren är osäker på vilket alternativ som skall väljas eller om artikeln innehåller ungefär lika mycket positiv som negativ framställning väljs variabelvärdet (3) neutral. Om organisationen inte nämns alls väljs väljer kodaren istället variabelvärdet (4) organisationen nämns ej.

Positiv framställning: Artikeln handlar främst om händelser, skeenden och ting som är till fördel för organisationen och dess förtroende. Om artikeln lämnar läsaren med ett högre förtroende eller mer positiv syn på Oatly har artikeln en positiv framställning av organisationen.

Negativ framställning: Artikeln handlar främst om händelser, skeenden och ting som är till nackdel för organisationen och dess förtroende. Om artikeln lämnar läsaren med ett lägre förtroende eller mer negativ syn på Oatly har artikeln en negativ framställning av organisationen.

Variabel 13: Artikelns tonalitet

Syftar på att undersöka den genomgående tonaliteten i artikeln. I denna studie definieras tonalitet i enlighet med Messner & South (2011) som menar att begreppet används som en analys för att granska subjektivitet samt bedöma om medieinnehållet kan ses som positivt eller negativt. Inom ramen för denna

66 studie avgörs tonaliteten utefter variabelvärdena (1) positiv, (2) negativ och (3) neutral. Om texten är positiv, negativ eller neutral avgörs i detta fall utefter nedanstående faktorer. Skulle det råda oklarheter kring vilket variabelvärde som skall väljas hänvisas kodaren till att välja variabelvärde (3) neutral.

Positiv tonalitet: Positiv tonalitet återspeglar en text där journalisten skriver om positiva händelser, skeenden och ting. Exempel på detta kan vara vinster, utmärkelser, ekonomisk styrka samt positiva hälso och miljöaspekter. Om artikeln lämnar läsaren med en positiv ton har artikeln en positiv tonalitet.

Negativ tonalitet: Negativ tonalitet återspeglar en text där journalisten rapporterar om negativa

händelser, skeenden och ting. Exempel på detta kan vara konflikter, produktionsfel, klimatpåverkningar samt ekonomisk nedgång. Om artikeln lämnar läsaren med en negativ ton har artikeln en negativ tonalitet.

Neutral tonalitet: Om det finns ungefär lika mycket positiv och negativ tonalitet i texten kan texten ses som balanserad och därmed neutral. Om artikeln lämnar läsaren utan varken en positiv eller negativ ton har artikeln en neutral tonalitet.

Den föregående klimat-variabeln (se variabel 10) syftar på att se om klimatfrågan finns representerad i artikeln. Denna variabel syftar istället på att belysa hur klimatfrågan är representerat.

Om klimatet representeras ur en positiv synvinkel och de är de positiva klimat-fördelarna som tas upp väljs variabelvärdet (1). Exempel på detta är att klimatet tas upp utifrån att organisationen eller

In document Det stora mjölkkriget ur medias perspektiv - historiska Arla mot nytänkande Oatly (Page 56-74)