Ett förslag till framtida forskning är studier om äldre personers upplevelser av kommunernas stöd vid våldsutsatthet, för att få mer kunskap om deras erfarenheter av och synpunkter på stödet i en svensk kontext. Mot bakgrund av att många yrkesverksamma i denna studie upplever att stödet inte alltid är anpassat efter våldsutsatta äldre kvinnor skulle sådan forskning kunna bidra till mer kunskap om äldre personers perspektiv på hur utredning och insatser bör utformas. Detta även för att öka kunskapen om hur yrkesverksamma skulle kunna nå våldsutsatta äldre kvinnor i behov av stöd som inte kommer i kontakt med kommunen på andra sätt. Ett annat ämne som skulle kunna vara relevant till framtida forskning är studier om stödet till äldre utsatta för våld från anhöriga med en missbruksproblematik eller psykisk
47 sjukdom, med mer forskning om samverkan mellan äldreomsorgen och socialtjänstens enheter för missbruk eller socialpsykiatri. Detta för att på liknande sätt som denna studie få mer kunskap om hur kommunerna organiserar stödet, som utifrån studiens resultat och tidigare forskning kan förstås delas upp utifrån specialiserade enheter och särskilda bestämmelser för olika grupper.
Kommunernas arbete med våldsutsatta äldre kvinnor har under åren utvecklats, både inom äldreomsorg och socialtjänst. Vilken enhet som utreder våld varierar beroende på var i organisationen som ärendet inkommer menar Länsstyrelsen (2017), med risk för att våld inte utreds tillräckligt skyndsamt eller omfattande, vilket även denna studies resultat visar. Därför är det viktigt att, om socialtjänstens relationsvåldsenheter ska fortsätta ha det formella
ansvaret för att utreda våld i kommunerna, se till att äldreomsorgen har kunskap och tillgängliga metoder för att kunna upptäcka våldet och hjälpa äldre vidare i organisationen.
Det kan även vara viktigt för socialsekreterare att ha kunskap om förhållanden under ålderdomen eller ges möjlighet till mer kontakt med målgruppen. Detta för att verksamma i kommunerna ska kunna upptäcka och utreda våldet samt ge insatser som motsvarar utsatta äldre kvinnors behov. Organisationernas struktur ställer höga krav på yrkesverksamma att samordna insatser eller anpassa arbetet genom sitt handlingsutrymme, vilket kan försvåra ett enhetligt arbete med lika behandling för alla. Det är således viktigt att partnervåld och våld mot äldre inte bara blir aktuella ämnen under covid-19-pandemin, utan att kommunernas arbete för att upptäcka och hjälpa våldsutsatta äldre fortsätter att uppmärksammas och förbättras även efter pandemins slut.
48
Referenslista
Abramsson, M., Hydén, L-C., Motel-Klingebiel, A. (red.) (2017) Vem är den äldre?
Äldrebilder i ett åldrande Sverige. Linköping: NISAL.
Ahnlund, P., Andersson, T., Snellman, F., Sundström, M., & Heimer, G. (2020). Prevalence and correlates of sexual, physical, and psychological violence against women and men of 60 to 74 years in Sweden. Journal of Interpersonal Violence, 35(5–6), 1539–1561.
https://doi.org/10.1177/0886260517696874
Alvehus, J. & Jensen, T. (2020). Organisation. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Andrzej Szklarski, A. (2019) Femenologi. I I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Band‐Winterstein, T., & Avieli, H. (2019). Women coping with a partner's Dementia‐Related violence: A qualitative study. Journal of Nursing Scholarship, 51(4),
368-379. https://doi.org/10.1111/jnu.12485
Band-Winterstein, T., & Avieli, H. (2021). The lived experience of older women who are sexually abused in the context of lifelong IPV. Violence Against Women, 0(00), 1–22.
https://doi.org/10.1177/10778012211000132
Booth, A., Sutton, A. & Papaioannou, D. (2016). Systematic approaches to a successful literature review. (Second edition.) Los Angeles: Sage.
Brottsförebyggande rådet (2018). Brott mot äldre [Elektronisk resurs]. Brå, Brottsförebyggande rådet: Rapport 2018:7.
https://www.bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2018-04-16-brott-mot-aldre.html Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Liber.
Christensen, T. (2005). Organisationsteori för offentlig sektor. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Ekström, V. (2016). Det besvärliga våldet [Elektronisk resurs] Socialtjänstens stöd till
kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2016. Linköping.
Eriksson, H. (2001). Ofrid Våld mot äldre kvinnor och män - en omfångsundersökning i Umeå kommun [Elektronisk resurs]. Umeå: Brottsoffermyndigheten.
https://www.brottsoffermyndigheten.se/material-och-publikationer
Fejes, A. & Thornberg, R. (2019) Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Finfgeld-Connett, D. (2014). Intimate partner abuse among older women: Qualitative systematic review. Clinical Nursing Research, 23(6),
664-683. https://doi.org/10.1177/1054773813500301
49 Fisher, B. S., & Regan, S. L. (2006). The extent and frequency of abuse in the lives of older
women and their relationship with health outcomes. The Gerontologist, 46(2), 200–
209. https://doi.org/10.1093/geront/46.2.200
Helmersson, S. (2017). Mellan systerskap och behandling: Omförhandlingar inom ett förändrat stödfält för våldsutsatta kvinnor [Elektronisk resurs]. Lund: Lund University.
Hjalmarsson, I. (2015). Att arbeta med våld i nära relationer: En beskrivning av och erfarenheter från projektet Freda inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta, Region Gotland. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum.
https://aldrecentrum.se/enskilt-dokument/att-arbeta-med-vald-i-nara-relationer/
Jacobsen, D.I. & Thorsvik, J. (2014). Hur moderna organisationer fungerar. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Johansson, R (2007). Vid byråkratins gränser: om handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete. 3. uppl. Lund: Arkiv
Jämställdhetsmyndigheten (2021). Covid-19 och våldsutsatthet. Göteborg: Rapport 2021:8.
https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/covid-19-och-valdsutsatthet-20218
Kilbane, T. (2016). Defining abuse in older women: Voices of the professionals in elder abuse and domestic violence. I Spira, M. & Kilbane, T. (Red.) Older Women: Current and Future Challenges of Professionals with An Aging Population. (s. 136–173).
https://doi.org/10.2174/9781681083490116010011
Kitzinger, J., & Barbour, R. (Eds.). 1999. Developing focus group research: politics, theory and practice. London: Sage. Introduction.
Kristensen, K. & Lindell, L. (2013). Ofredad: om våld och övergrepp mot äldre personer.
Region Gotland: Socialförvaltningen. Hämtad 2021-05-05 från:
https://nck.uu.se/kunskapsbanken/sokresultat-kunskapsbanken/?id=1271&librisId=&swepubId=
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade]
upplagan). Lund: Studentlitteratur.
LeBlanc, K. D., & Weeks, L. E. (2013). Are transition houses equipped to meet the needs of women in midlife and older? Journal of Family Violence, 28(6),
535-545. https://doi.org/10.1007/s10896-013-9525-x
Legard, R., Keegan, J., & Ward, K. 2003. In-depth interviews. In Jane Ritchie and Jane Lewis (eds.) Qualitative research practice: A guide for social science students and
researchers, London; Thousand Oaks, CA: SAGE.
Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy - Dilemmas of the individual in public services.
New York: Russell sage foundation.
50 Länsstyrelsen (2016). Kunskap hjälper våldsutsatta äldre – utvärdering av utbildning inom
äldreomsorgen [Elektronisk resurs]. Länsstyrelsen i Stockholms län.
https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/tjanster/publikationer/2016/kunskap-hjalper-valdsutsatta-aldre---utvardering-av-utbildning-inom-aldreomsorgen.html
Länsstyrelsen (2017). Äldre och våld i nära relationer - en kartläggning om kommunernas arbete 2017. Stockholm: Rapport 2017:20.
https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/tjanster/publikationer/2017/aldre-och-vald-i-nara-relationer.html
McGarry, J., Simpson, C., & Hinchliff‐Smith, K. (2011). The impact of domestic abuse for older women: A review of the literature. Health & Social Care in the
Community, 19(1), 3-14. https://doi.org/10.1111/j.1365-2524.2010.00964.x
McGarry, J., & Simpson, C. (2011). Domestic abuse and older women: Exploring the opportunities for service development and care delivery. The Journal of Adult Protection, 13(6), 294-301. https://doi.org/10.1108/14668201111194203
Morris, A. 2015. A Practical Introduction to In-Depth Interviewing. London: Sage.
Nationellt centrum för kvinnofrid (2016). Våld mot äldre kvinnor: en forsknings- och kunskapsöversikt. Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Uppsala universitet.
https://nck.uu.se/kunskapsbanken/sokresultat-kunskapsbanken/?id=1272&librisId=&swepubId=
Penhale, B. (2003). Older women, domestic violence, and elder abuse: A review of commonalities, differences, and shared approaches. Journal of Elder Abuse &
Neglect, 15(3-4), 163-183. https://doi.org/10.1300/J084v15n03_10
Saveman, B-I. (2010). Våld i nära relationer bland äldre. I Berglund, A & Heimer, G. (Red.) Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid.
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
Socialstyrelsen (2014). Blånader och silverhår – utbildningsmaterial om våld mot äldre kvinnor [Elektronisk resurs]. Stockholm: Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2014-1-4.pdf
Socialstyrelsen (2016). Våld: handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Stockholm: Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2016-6-37.pdf
SOSFS 2014:4. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer.
https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/20144-om-vald-i-nara-relationer/
51 Straka, S. M., & Montminy, L. (2006). Responding to the needs of older women experiencing
domestic violence. Violence Against Women, 12(3), 251–
267. https://doi.org/10.1177/1077801206286221
Tetterton, S., & Farnsworth, E. (2011). Older women and intimate partner violence: Effective interventions. Journal of Interpersonal Violence, 26(14), 2929–
2942. https://doi.org/10.1177/0886260510390962
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2002-01-08-forskningsetiska-principer-inom-humanistisk-samhallsvetenskaplig-forskning.html
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva).
Stockholm: Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
Weeks, L. E., Stilwell, C., Gagnon, D., Dupuis-Blanchard, S., MacQuarrie, C., & Jackson, L.
A. (2021). Initiatives to support older women who experience intimate partner violence. Violence Against Women.
1077801220988355-1077801220988355. https://doi.org/10.1177/1077801220988355
WHO (2002). Missing voices: views of older persons on elder abuse. Geneva, World Health Organization. https://www.who.int/ageing/publications/missing_voices/en/
Zink, T., Fisher, B., Regan, S. & Pabst, S. (2005) The prevalence and incidence of intimate partner violence in older women in primary care practices. Journal of General Internal Medicine. 2005(20):10, s. 884–888. doi: 10 1111/j.1525–1497 2005.0191.x
52
Bilaga 1 - Informationsbrev
Uppsala universitet,
Sociologiska institutionen/Centrum för socialt arbete
En förfrågan om att delta i en studie om arbetet med äldre kvinnor utsatta för relationsvåld
Jag är en student som under vårterminen 2021 skriver min magisteruppsats vid Centrum för socialt arbete, Sociologiska institutionen, vid Uppsala universitet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen och socialsekreterare inom relationsvåldsteam på socialtjänsten arbetar med äldre kvinnor utsatta för relationsvåld.
Arbetet med att utreda våld mot personer över 65 år kan organiseras på olika sätt inom kommunerna. Syftet är att studera yrkesverksammas erfarenheter av hur stödet till äldre kvinnor utsatta för relationsvåld kan vara utformat samt den organisatoriska hanteringen av stödet. Du tillfrågas att delta i denna studie genom en intervju eftersom biståndshandläggare och socialsekreterare har en viktig roll i kommunernas arbete mot våld i nära relationer och jag anser det vara betydelsefullt att ta del av yrkesverksammas perspektiv på hur
utredningsprocessen och stödinsatserna utformas för äldre kvinnor.
Intervjuer kommer att genomföras digitalt via Zoom och beräknas ta cirka 45 minuter. Du kommer få ta del av frågorna innan intervjutillfället. Deltagandet är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas utan motivering. Intervjun kommet att spelas in och skrivas ut i text om du samtycker till det. Det insamlade materialet avidentifieras och du förblir anonym i uppsatsen.
Den information som du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och ingen mer än student och handledare kommer kunna ta del av det fullständiga materialet. Inspelningarna och den utskrivna texten kommer att förstöras när uppsatsen är examinerad. Materialet kommer att analyseras och publiceras i form av en magisteruppsats vid Centrum för socialt arbete, Sociologiska institutionen.
Om du önskar delta eller har frågor om studien kontakta mig gärna via kontaktuppgifterna nedan.
Med vänliga hälsningar Emma Cederström
Student: Emma Cederström Handledare: Katarina Alexius E-post: emma.cederstrom.2566@student.uu.se E-post: katarina.alexius@soc.uu.se Telefon: xxxxx Telefon: xxxxx
53
Bilaga 2 – Intervjuguide
Introduktionsfrågor
- Vad har du för yrkestitel?
- Vilken förvaltning/enhet arbetar du på?
- Vilken förvaltning/enhet ansvarar för riskbedömning och att utreda våld mot äldre kvinnor i kommunen där du arbetar?
- Har ni haft något ärende med äldre kvinnor utsatta för relationsvåld på din enhet?
Utreda våldet
- Om du har haft kontakt med eller kännedom om ärenden om äldre kvinnor utsatta för relationsvåld, hur har dessa ärenden, såvitt du vet, aktualiserats?
- Uppfattar du att pandemin påverkar förekomsten av våldsutsatthet bland äldre kvinnor? Vad grundas din uppfattning på?
- Vad är din uppfattning att äldre kvinnor som är utsatta för relationsvåld vanligtvis behöver för stöd och hjälp?
- Finns det några möjliga problem när det gäller våldsutsatta äldre kvinnors möjligheter att få stöd från din enhet?
Insatser till våldsutsatta äldre kvinnor
- Vilket stöd och hjälp kan din enhet erbjuda äldre kvinnor utsatta för relationsvåld?
- I vilken utsträckning är era insatser till våldsutsatta äldre kvinnor tillräckliga?
- Finns det något din enhet inte kan eller inte ska hjälpa våldsutsatta äldre kvinnor med?
- Vilket ansvar har andra när det gäller våldsutsatta äldre kvinnor? (Andra enheter inom kommunen? Andra organisationer eller myndigheter?)
- Hur upplever du att samverkan fungerar kring våldsutsatta äldre kvinnor?
- Upplever du att det har skett några förändringar i ditt arbete det senaste året till följd av pandemin som skulle kunna påverka stödet till våldsutsatta äldre kvinnor?
- Finns det något i ditt arbete som skulle behöva förändras i stödet till våldsutsatta äldre kvinnor?