Implikationer för forskning och praktik inom socialt arbete

Det etnografiska vetenskapsideal som har präglat denna studie har sammantaget målat upp en beskrivande och analyserande bild av hur hemtjänstpersonalen hanterar anhöriga i dagliga omsorgsmöten. Dessa kunskaper erkänner att anhöriga är en viktig del av omsorgssituationerna. Hemtjänstpersonalen använder aktivt olika verktyg, både samtal och praktiska handlingar för att hantera även anhörigas behov, trots att de inte ges förutsättningar för detta inom ramen för arbetet. Arbetsförutsättningarna påverkar hur hemtjänstpersonalen förhåller sig till anhöriga. Så länge det finns tidsutrymme och praktisk möjlighet att hjälpa den anhörige inom det aktuella hembesöket tolkas och besvaras anhörigas behov som en naturlig del av omsorgsarbetet.

Valet att fokusera på hemtjänstpersonalens förutsättningar ger ett perspektiv på den aktör som sist i ledet ska omvandla äldreomsorgens värdegrundsarbete till aktiva handlingar och

förhållningssätt. Som det konstaterades inledningsvis i denna uppsats finns det ett behov av att utöka kunskapen kring hemtjänstpersonals hanterande av den anhörige i dagliga omsorgsmöten. Denna studie har bidragit med en möjlig väg att belysa denna situation inom det gerontologiska sociala arbetet. Kunskapen som har framkommit skulle kunna användas inom det praktiska fältet för att vidga synen på ramarna för omsorgsmöten och hemtjänstpersonals arbetsförutsättningar. Denna studie skulle även kunna vara en förstudie till framtida forskning där forskarna har möjlighet att samla mer omfattande material från fältet. Intressant hade även varit att intervjua anhöriga och få en inblick i deras perspektiv över att vara en del av omsorgssituationen eller hur biståndshandläggare själva ser på möjligheterna att stärka hemtjänstpersonalens verktyg för att kunna bemöta anhöriga som inte själva är beviljade hemtjänstinsatser.

6.6. Efterord

Denna kandidatuppsats inleddes med ett exempel på ett etiskt dilemma som kan förekomma inom äldreomsorgen för hemtjänstpersonalen. Exemplet handlade om paret Ada och Örjan och om det etiska dilemma som hemtjänstpersonalen finner sig i då Ada, som anhörig utan biståndsbeslut (och som därmed inte har rätt till att lägga anspråk på hemtjänstpersonalens tid under

hembesöket), uttrycker ett tydligt behov av hjälp och stöd. Detta exempel var taget till sin ytterlighet för att underlätta för dig som läsare att förstå vad studien grundade sig i. Under den genomförda etnografiska studien framkom inte en situation som denna, däremot är vi på grund av personlig erfarenhet medvetna om att denna situation dyker upp ibland i olika grad och format. Du kan som hemtjänstpersonal bli ombedd att handla något att äta för att maten plötsligt är slut, att rasta en hund för att en anhörig känner sig dålig den dagen och inte kan eller så vill den

- 35 - anhörige bara få prata en längre tid för den känner sig ensam. Många saker kan hända inom människovårdande yrken, inom det gerontologiska sociala arbetet i synnerhet, som det inte går att planera för och det därför inte finns någon tid till.

För hemtjänstpersonalen blir detta ett etiskt dilemma eftersom de inte har möjlighet att inta sin privata roll i en bakre region då de inte kan träda ur sin yrkesroll på grund av aspekter som vad som krävs av dem vidare i arbetet, exempelvis som att hålla tiden till nästa hembesök.

Organisatoriska begränsningar dikterar vilken region hemtjänstpersonalen ska och kan befinna sig i, den främre regionen. Hur ska hemtjänstpersonalen då agera när de tvingas konfrontera det etiska dilemmat av att anpassa sig till en grå zon de egentligen inte har möjlighet och tillåtelse till att äntra? En grå zon som är mellan svart och vitt, mellan bakre region och främre region. Det är svårt att tro att en verksamhetschef skulle säga till hemtjänstpersonalen att de inte får stanna och trösta Ada, men samtidigt så ser lagen och regler ut som de gör. Tiden ska spenderas för att hjälpa de som har rätt till hjälp, Örjan och inte Ada. Vem ska hantera att Silvia, som är brukare vid nästa hembesök, blir besviken eller irriterad över att hemtjänstpersonalen kommer sent, är stressade under hembesöket och/eller går tidigt? Ja, hemtjänstpersonalen måste på något vis stå till svars för det och ge Silvia en förklaring som på inget sätt avslöjar vilket hem de var i som gjorde dem försenade. Dilemmat blir av etisk karaktär då de måste välja mellan organisationens regler, socialtjänstlagen och medmänsklighet.

Idag beviljas ingen extra tid att spendera för hemtjänstpersonalen i ett hem där det finns en anhörig. Biståndshandläggaren utreder inte heller anhörigs situation, behov eller tankar. Endast information från/om den enskilde, brukaren, får förekomma i en personakt. Detta medför att hemtjänstutföraren och hemtjänstpersonalen inte har någon information om den anhörige som finns i hemmet och vad denne har behov av. Om den anhörige är otrevlig mot brukaren, till exempel, så kommer det framkomma först när hemtjänstpersonalen själva upplever det. Detta resulterar i att hemtjänstpersonalen kommer oförberedda får hantera situationen på stående fot, vilket i slutändan kanske inte är rätt sätt att hantera situationen på. Detta kan ske helt i onödan då biståndshandläggaren skulle kunna ha haft den informationen redan under utredningsförfarandet. Denna studie skulle kunna visa på att det finns en mening i att hemtjänstutföraren etablerar riktlinjer för hur hemtjänstpersonalen faktiskt ska agera hemma hos Ada och Örjan. Studien kanske även visar att biståndshandläggningen kan vara något annorlunda när det kommer till sammanboende par där endast den ena har behov av hjälp från hemtjänsten.

Biståndshandläggaren kanske inte behöver skriva i den hjälpsökandes personakt om den anhöriga, men de skulle kunna ha som rutin att ändå ställa några frågor till denne och sen föra vidare informationen till hemtjänstutföraren.

Sammanfattningsvis så befinner sig hemtjänstpersonalen på en scen när de utför sitt arbete under hembesök. De har sina roller och sin publik. Det går rentutav att säga att de till viss del har en färdig repertoar och ett manus, i form av genomförandeplaner och rutiner. Hemtjänstpersonalen är vardagshjältar som tillämpar rekvisita och personlighet när de genomför sitt framträdande på scenen. Med de rätta verktygen i form av information och utbildning i hur de ska bemöta även de anhöriga ges de en möjlighet att stråla som stjärnor på scenen, så som de bör!

Vi har i denna uppsats redogjort för hur hemtjänstpersonalen kan hantera en situation där den anhörige är i behov av stöd- och/eller hjälp trots att tiden inte räknas. Så avslutningsvis undrar vi;

- 36 -

7. REFERENSLISTA

Aspers, P. (2011). Etnografiska metoder: Att förstå och förklara samtiden (2., [uppdaterade och utökade] uppl. ed.). Malmö: Liber.

Astvik, W. (2003). Relationer som arbete Förutsättningar för omsorgsfulla möten i hemtjänsten. (Arbetslivsinstitutet, Arbete och hälsa, nr. 2003:8). (Diss.), Stockholms universitet,

Stockholm.

Bauer, M. (2006). Collaboration and control: Nurses’ constructions of the role of family in nursing home care. Journal of Advanced Nursing, 54 (1), 45-52. doi:10.1111/j.1365-2648.2006.03789.x

Büscher, A., Astedt‐Kurki, P., Paavilainen, E., & Schnepp, W. (2011). Negotiations about helpfulness – the relationship between formal and informal care in home care arrangements. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25 (4), 706-715. doi:10.1111/j.1471-6712.2011.00881.x

Croona, G. (2003). Etik och utmaning: Om lärande av bemötande i professionsutbildning. (Diss.), Växjö Universitet, Växjö.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna (2. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.

Goffman, E. (2014). Jaget och maskerna: En studie i vardagslivets dramatik (6. uppl. ed.). Stockholm: Studentlitteratur.

Gråbacke, U-B. (1993). Den eviga balansgången - Hörnstenar i vårdbiträdets vardag. Stockholm: Natur och kultur.

Howell, K. E. (2013). An introduction to the philosophy of methodology. London; Los Angeles;: SAGE.

Ingvad, B. (2003). Omsorg och relationer: Om det känslomässiga samspelet i hemtjänsten. (Diss.), Lunds Universitet, Lund.

Jakobsson, G., & Johansson, S. (2003). Mellan akademins och yrkets krav –

äldreomsorgsutbildning i Finland och Sverige. Nordisk Socialt Arbeid. (1), 22-29. Hämtad från https://www.idunn.no/nsa/2003/01

Jeon, Y. (2004). Shaping mutuality: Nurse-family caregiver interactions in caring for older people with depression. International Journal of Mental Health Nursing, 13 (2), 126-134. doi:10.1111/j.1440-0979.2004.0312.x

- 37 - Jones, C., & Peisah, C. (2015). Working alliances not loggerheads: Understanding and addressing

dissonance between families and treating teams in older people's mental health.

Australasian Psychiatry : Bulletin of Royal Australian and New Zealand College of Psychiatrists, 23(5), 488. doi:10.1177/1039856215576421

Jönsson, H., & Hartnett, T. (2015). Socialt arbete med äldre. Stockholm: Natur & Kultur. Lindahl, B., Lidén, E., & Lindblad, B. (2011). A meta-synthesis describing the relationships

between patients, informal caregivers and health professionals in home-care settings: Caring or being cared for at home. Journal of Clinical Nursing, 20(3-4), 454-463. doi:10.1111/j.1365-2702.2009.03008.x

McGarry, J. (2009). Defining roles, relationships, boundaries and participation between elderly people and nurses within the home: An ethnographic study. Health & Social Care in the

Community, 17(1), 83-91. doi:10.1111/j.1365-2524.2008.00802.x

Olsson, E., & Ingvad, B. (2006). Relationer i formell och informell hjälp med daglig livsföring

till äldre. Lunds Universitet, Lund.

O'Reilly, K. (2005). Ethnographic methods. London: Routledge.

Proposition 2000/01:80. Ny socialtjänstlag m.m. Stockholm: Socialdepartementet.

Repstad, P. (2007). Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap (4., [rev.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.

SCB (2015). Sveriges framtida befolkning 2015 – 2060. Rapport 2015:2.

http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/BE0401_2015I60_BR_BE51BR1502.pdf Sims-Gould, J., & Martin-Matthews, A. (2010). Strategies used by home support workers in the

delivery of care to elderly clients. Canadian Journal on Aging/Revue Canadienne Du

Vieillissement, 29 (1), 97-107. doi:10.1017/S0714980809990353

SOSFS 2012:3. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Hämtad 27 april, 2016, från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18610/2012-2-20.pdf Trost, J. (1998). Att skriva uppsats med akribi. Lund: Studentlitteratur.

Trost, J. & Levin, I. (2004). Att förstå vardagen: Med ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv (3., [rev. och utök.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.

Utley-Smith, Q., Colón-Emeric, C. S., Lekan-Rutledge, D., Ammarell, N., Bailey, D., Corazzini, K. & Anderson, R. A. (2009). Staff perceptions of staff-family interactions in nursing homes. Journal of Aging Studies, 23 (3), 168-177. doi:10.1016/j.jaging.2007.11.003 Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer - inom humanistiska- och

- 38 - Weman, K., & Fagerberg, I. (2006). Registered nurses working together with family members of

older people. Journal of Clinical Nursing, 15 (3), 281-289. doi:10.1111/j.1365-2702.2006.01308.x

Wreder, M. (2005). I omsorgens namn: Tre diskurser om äldreomsorg. (Diss.). Karlstads universitet, Karlstad.

Informationsbrev