Implikationer för forskningen - Vad kan läras av denna studie?

8 Diskussion och implikationer

8.5 Vad kan läras av denna studie?

8.5.1 Implikationer för forskningen

Resultaten från de både delstudierna, både temana från delstudie 1 och kategorierna från delstudie 2, kan användas som underlag till kommande studier. Enligt Marton (1981) kan fenomenografiska resultat används som instrument för att hjälpa till att förstå fenomen och tolka resultat. En möjlighet är att forska vidare om elevernas

lärande vid undervisning med CAD och söka mer kunskap om hur

eleverna erfar den undervisningen. Ytterligare en möjlighet är att söka kunskap om olika kritiska aspekter för att nå ett mer komplext lärande. Vidare kan också konstateras att det fenomenografiska utfallrummet från delstudie 2, inte är linjärt hierarkisk. En variation av kategori 2 (utveckla lösningar), finns inte med i kategori 3, men återfinns igen i kategori 4. En möjlig förklaring till det kan vara att fenomenet som undersöks i denna delstudie inte rör erfarenheter av lärande utan rör erfarenheter av undervisning.

Jag konstaterar också att det idag finns ett stort antal fritidsaktiviteter för barn och ungdomar med tillgång till olika CAD-program och 3D-skrivare och där barnen och ungdomarna arbetar kreativt med digitala

modeller av olika slag. Aktiviteterna kan ha olika namn, exempelvis Maker-Spaces, KomTek och Fab-labs. Detta innebär att barn och ungdomar kommer att komma till teknikundervisningen i skolan med andra och fler erfarenheter i området. Lärarna behöver kunskap att möta detta. Marton (2015) skriver att lärare bara kan ha insikt om elevernas sätt att möta ett innehåll i relation till sitt eget sätt att möta detta innehåll. Det är mot den bakgrunden som denna studie kan bidra genom att kunskaper om teman, aspekter av teman, kategorier, hierarkisk struktur och undervisningsprogression kan användas som verktyg när teknikläraren gör sina didaktiska val. Dessa kunskaper kan också användas vid internationella jämförelser av teknikundervisning. Slutligen vill jag poängtera att undervisning med CAD är en viktig och betydande del av tekniklärarnas erfarenhet av undervisning med

digitala modeller. Detta konstaterande ger implikationer att fortsätta

Referenser

Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska

forskningsansatsens fokus. I B. Starrin & P. G. Svensson (Red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (ss. 111-136). Studentlitteratur.

Ankiewich, P. J. (2019). Andrew Feenberg: Implications of critical theory for technology education. I J. R. Dakers, J. Hallström & M. J. de Vries (Red.), Reflections on technology for

educational practitioners: Philosophers of technology

inspiring technology education (ss. 115-130). Brill publishers.

Bell, D. (2016). The reality of STEM education, design and technology teachers’ perceptions: A phenomenographic study.

International Journal of Technology and Design Education, 26(1), 61-79. https://doi.org/10.1007/s10798-015-9300-9

Bengtsson, J. (2013a). Embodied experience in educational practice and research. Studies in Philosophy and Education, 32(1), 39– 53. https://doi.org/10.1007/s11217-012-9328-1

Bengtsson, J. (2013b). With the lifeworld as ground. A research

approach for empirical research in education: The Gothenburg tradition. Indo-Pacific Journal of Phenomenology, 13(1), 01– 18. https://doi.org/10.2989/IPJP.2013.13.2.4.1178

Bjurulf, V. (2011). Teknikdidaktik. Norstedt.

Bjurulf, V., Kilbrink, N. (2008). The importance of interweaving theoretical and practical tasks in technology education. I H. Middleton & M. Pavlova (Red.), Exploring technology

education: Solutions to issues in a globalized world:

proceedings of the 5th Biennial International Conference on Technology Education Research held at the Crowne Plaza Surfers Paradise, Australia, 29 November 2008 (ss.

27-34). Griffith University.

Blomdahl, E. (2007). Teknik i skolan: En studie av

teknikundervisning för yngre skolbarn [Doktorsavhandling].

HLS förlag.

Blomdahl, E. (2009). Vad är teknik? I P. Gyberg & J. Hallström (Red.). Världens gång teknikens utveckling (ss. 29-39). Studentlitteratur.

Booth, S., & Ingerman, Å. (2002). Making sense of Physics in the first year of study. Learning and Instruction. 12(5), 493-507. https://doi.org/10.1016/S0959-4752(01)00028-7

Boulter, C. J., & Buckley, B. C. (2000). Constructing a typology of models for science education. I J. K. Gilbert & C. J. Boulter (Red.), Developing models in science education (ss. 41-57). Kluwer Academic.

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology.

Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101.

https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.

Buckley, J., Seery, N., Gumaelius, L., Canty, D., Doyle, A., & Pears, A. (2020). Framing the constructive alignment of design within technology subjects in general education. International

Journal of Technology and Design Education.

https://doi.org/10.1007/s10798-020-09585-y Carlgren, I. (2013). Hurusom teknik kom att skiljas från

naturvetenskap i ”Skola för bildning”. I J. Hallström & K. Clasander (Red.), Ginners teknikdidaktiska handbok: Några

teser om teknik, skola och samhälle (ss. 115-127). Linköpings

Universitet.

Carlsson, U. (2014). Varför är medie- och informationskunnighet så viktigt? I U. Carlsson (Red.), Medie- och

informationskunnighet i Norden: en nyckel till demokrati och yttrandefrihet: rapport från Nordiskt expertmöte i

Stockholm den 2 oktober 2013 (ss. 11-16). Nordicom.

Carretero, S., Vourikari, R. & Punie, Y. (2017). The digital competence

framework for citizens: With eight proficiency levels and examples of use. Publications Office of the European Union.

Charlesworth, C. (2007). Student use of virtual and physical

modelling in design development–an experiment in 3D design education. The Design Journal, 10(1), 35-45.

https://doi.org/10.2752/146069207789318027

Chatoney, M., & Laisney, P. (2019). Pierre Rabardel: Instrumented activity and theory of instrument. In J. R. Dakers, J. Hallström & M. J. de Vries (Red.), Reflections on technology for

educational practitioners: Philosophers of technology inspiring technology education (ss. 55-72). Brill Academic

Publishers.

Christensen, K. S., Hjort, M., Iversen, O. S., & Smith, R. (2019). Understanding design literacy in middle-school education: Assessing students’ stance towards inquiry. International

Journal of Technology and Design Education, 29(3), 633-654.

https://doi.org/10.1007/s10798-018-9459-y

Citrohn, B., & Svensson, M. (2020) Technology teachers’ perceptions of model functions in technology education. International

Journal of Technology and Design Education.

https://doi.org/10.1007/s10798-020-09632-8

Dakers, J. R. (2018). Nomadology: A lens to explore the concept of technological literacy. I M. J. de Vries (Red.), Handbook of

Technology Education (ss. 17-31). Springer International

Delahunty, T., Seery, N., Dunbar, R., & Ryan, M. (2020). An exploration of the variables contributing to graphical

education students’ CAD modelling capability. International

Journal of Technology and Design Education, 30(2), 389-411.

https://doi.org/10.1007/s10798-019-09503-x

Dickson, B., Weber, J., Kotsopoulos, D., Boyd, T., Jiwani, S., & Roach, B. (2020). The role of productive failure in 3D printing in a middle school setting. International Journal of Technology

and Design Education.

https://doi.org/10.1007/s10798-020-09568-z

Dusek, V. (2006). Philosophy of technology: An introduction. Blackwell.

Elmer, E., & Davies, T. (2000). Modelling and creativity in design and technology education. I J. K. Gilbert & C. J. Boulter

(Red.), Developing models in science education (ss. 137-156). Springer Netherlands.

Erixon, P-O. (Red.) (2014). Skolämnen i digital förändring: En

medieekologisk undersökning. Studentlitteratur.

Fahrman, B., Norström, P., Gumaelius, L., & Skogh, I-B. (2019). Experienced technology teachers’ teaching

practices. International Journal of Technology and Design

education, 30, 163–186.

https://doi.org/10.1007/s10798-019-09494-9

Gibson, K. (2008) Technology and technological knowledge: A challenge for school curricula. Teachers and Teaching:

Theory and Practice, 14(1), 3-15.

https://doi.org/10.1080/13540600701837582

Gibson, K. (2009) Technology and design, at key stage 3, within the Northern Ireland curriculums: Teachers’ perceptions.

International Journal of Technology and Design Education, 19(1), 37-54. https://doi.org/10.1007/s10798-007-9039-z

Gilbert, J. (2004). Models and modelling: Routes to more authentic science education. International Journal of Science and

Mathematics Education, 2(2), 115-130.

https://doi.org/10.1007/s10763-004-3186-4

Gilbert, J. K., Boulter, C. J., & Elmer, R. (2000). Positioning models in science education and in design and technology education. I J. K. Gilbert & C. J. Boulter (Red.), Developing models in

science education (ss. 3-17). Springer Netherlands.

Ginestié, J. (2018). Using computer technologies in design and technology education: Teaching-Learning process. I M. J. de Vries (Red.), Handbook of Technology Education (ss. 403-418). Springer International Publishing.

Hallström, J., Hultén, M., & Lövheim, D. (2013). Teknik som

kunskapsinnehåll i svensk skola 1842 – 2010. Gidlunds förlag.

Hallström, J., Höst, G., & Stolpe, K. (2018) Inledning –

teknikdidaktisk forskning för lärare. I K. Stolpe, G. Höst & J. Hallström (Red.), Teknikdidaktisk forskning för lärare.

Bidrag från en forskningsmiljö (ss. 5-15). Linköpings

universitet.

Hallström, J., & Schönborn. K. J. (2019). Models and modelling for authentic STEM education: reinforcing the

argument. International Journal of STEM Education, 6(1), 1– 10. https://doi.org/10.1186/s40594-019-0178-z

Hansson, S.O. (2011). Vad är teknisk kunskap? I S. O. Hansson, E. Nordlander & I.-B. Skogh (Red.), Teknikutbildning för

framtiden: Perspektiv på teknikundervisningen i grundskola och gymnasium (ss. 178-188). Liber.

Hansson, S.O. (2013). What is technological knowledge? I I.-B. Skogh & M. J. de Vries (Red.), Technology Teachers as Researchers:

Philosophical and Empirical Technology Education Studies in the Swedish TUFF Research School (ss. 17-31).

SensePublishers.

Hartell, E. (2015). Assidere Necesse Est: Necessities and complexities

regarding teachers’ assessment practices in technology education [Doktorsavhandling]. Kungliga Tekniska

Högskolan.

Ilomäki, L., Paavola, S., Lakkala, M., & Kantosalo, A. (2016). Digital competence: An emergent boundary concept for policy and educational research. Education and Information

Technologies 21(3), 655–679.

https://doi.org/10.1007/s10639-014-9346-4

Isaksson Persson, H. (2011). Design och teknikutbildning. I S. O. Hansson, E. Nordlander & I.-B. Skogh (Red.),

Teknikutbildning för framtiden: Perspektiv på

teknikundervisningen i grundskola och gymnasium (ss.

116-127). Liber.

Kilbrink, N. (2013). Lära för framtiden: Transfer i teknisk

yrkesutbildning [Doktorsavhandling]. Karlstad.

Kress, G. R. (2010). Multimodality: A social semiotic approach to

contemporary communication. Routledge.

Kvale, S. (1996). Interviews: An introduction to qualitative research

interviewing. Sage.

Kvale, S., Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.

Laisney, P., & Brandt-Pomares, P. (2015). Role of graphics in the learning design process. International Journal of Technology

and Design Education, 25(1), 109-119.

https://doi.org/10.1007/s10798-014-9267-y

Lane, D. (2018). Drawing and sketching: Understanding the complexity of paper-pencil interactions within technology education. I M. J. de Vries (Red.), Handbook of Technology

Education (ss. 385-402). Springer International Publishing.

Lincoln, Y. S., & Guba, E. G. (1985). Naturalistic inquiry. Sage Publications.

Lindgren, G. (2014). Fenomenologi i praktiken. I B. Starrin & P. G. Svensson (Red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (ss. 91-110). Studentlitteratur.

Marton, F. (1981). Phenomenography - Describing conceptions of the world around us. Instructional Science, 10, 177-200.

https://doi.org/10.1007/BF00132516

Marton, F. (2015). Necessary conditions of learning. Routhledge. Marton, F. & Booth, S. (1997). Learning and Awareness. Erlbaum. Marton, F., & Tsui, A. (2004). Classroom discourse and the space of

learning. Lawrence Erlbaum.

Middleton, H. (2005). Creative thinking, values and design and technology education. International Journal of Technology

and Design Education, 15(1), 61-70.

https://doi.org/10.1007/s10798-004-6199-y

de Miranda, M. A. (2018). Pedagogical content knowledge for technology education. I M. J. de Vries (Red.), Handbook of

technology education (ss. 685-698). Springer International

Publishing.

Mishra, P., & Koehler, M. J. (2006). Technological pedagogical content knowledge: A framework for teacher knowledge.

Teachers College Record, 108(6), 1017-1054.

https://doi.org/10.1111/j.1467-9620.2006.00684.x

Mitcham, C. (1994). Thinking through technology. The University of Chicago Press.

Nilsson, S. & Bladh, G. (2020). Going digital? Geography education in swedish secondary school. Nordidactica, 10(4), 115-141.

Novak, E., & Wisdom, S. (2018). Effects of 3D printing project-based learning on preservice elementary teachers’ science attitudes, science content knowledge, and anxiety about teaching

science. Journal of Science Education and Technology, 27(5), 412-432. https://doi.org/10.1007/s10956-018-9733-5

Nordlöf, C., Norström, P., Höst, G., & Hallström, J. (2021). Towards a three-part heuristic framework for technology

education. International Journal of Technology and Design

Education. https://doi.org/10.1007/s10798-021-09664-8

Norström, P. (2013). Engineers' non-scientific models in technology education. International Journal of Technology and Design

Education, 23(2), 377-390.

https://doi.org/10.1007/s10798-011-9184-2

Norström, P. (2014). How technology teachers understand technological knowledge. International Journal of

Technology and Design Education, 24(1), 19-38.

https://doi.org/10.1007/s10798-013-9243-y

Regeringskansliet. (2021, 4 februari). De nya kursplanerna börjar

gälla först inför höstterminen 2022 [Pressmeddelande].

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/02/de- nya-kursplanerna-borjar-galla-forst-infor-hostterminen-2022/

Robson, C., & McCartan, K. (2016). Real world research: A resource

for users of social research methods in applied settings.

Wiley.

Rolandsson, L., Skogh, I.-B., & Männikkö Barbutiu, S. (2017). Bridging a gap: In search of an analytical tool capturing teachers’ perceptions of their own teaching. International

Journal of Technology and Design Education, 27(3), 445–

458. https://doi.org/10.1007/s10798-016-9353-4

Ropohl, G. (1997). Knowledge types in technology. International

Journal of Technology and Design Education, 7, 65-72.

https://doi.org/10.1023/A:1008865104461

Rossouw, A., Hacker, M., & de Vries, M. J. (2010). Concepts and contexts in engineering and technology education: an

international and interdisciplinary Delphi study. International

Journal of Technology and Design Education, 21(4), 409-424.

https://doi.org/10.1007/s10798-010-9129-1

Runesson, U. (2006). What is it possible to learn? On variation as a necessary condition for learning. Scandinavian Journal of

Educational Research, 50(4), 397-410.

https://doi.org/10.1080/00313830600823753

Schulman, L. S. (1986). Those who understand: Knowledge growth in teaching. Educational Researcher, 15(2), 4-14.

https://doi.org/10.3102/0013189X015002004

Seery, N. (2017). Modelling as a form of critique. I P. J. Williams & K. Stables (Red.), Critique in design and technology

education (ss. 255-273). Springer.

SOU 2019:6. En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning

av högskolan.

https://www.regeringen.se/4a71f0/contentassets/b81affc4c07

54122b1f7bbb24f23832c/en-langsiktig-samordnad-och-dialogbaserad-styrning-av-hogskolan-sou-20196

Skogh, I.-B. (2013). Students´encounter with technology education. I I.-B. Skogh & M. J. de Vries (Red.), Technology teachers as

researchers: Philosophical and empirical technology education studies in the Swedish TUFF research school (ss.

33-51). SensePublishers.

Skolinspektionen. (2014). Teknik – gör det osynliga synligt: Om

kvaliteten i grundskolans teknikundervisning.

https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter- statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2014/teknik--gor-det-osynliga-synligt/

Skolinspektionen. (2019). Digitala verktyg i undervisningen:

Matematik och teknik i årskurs 7-9.

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut- rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2019/digitala-verktyg/digitala-verktyg-i-undervisningen.pdf

Skolverket. (2017a). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå:

Ett kommentarmaterial till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning.

https://www.skolverket.se/publikationsserier/kommentarmat erial/2017/fa-syn-pa-digitaliseringen-pa-grundskoleniva Skolverket. (2017b). Kommentarmaterial till kursplanen i teknik:

Reviderad 2017.

https://www.skolverket.se/publikationsserier/kommentarmat erial/2017/kommentarmaterial-till-kursplanen-i-teknik-reviderad-2017

Skolverket. (2017c, 13 februari). Grundskolan – Personalstatistik

http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common &notgeo=&p_verksamhetsar=2016&p_omgang=1&report=pe rsonal_amne2&p_skolkod=&p_lankod=&p_kommunkod=&p _hman=00&p_niva=H&p_amne=18&p_verksform=11

Skolverket. (2018). Digital kompetens i förskola, skola och

vuxenutbildning: Skolverkets uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet 2018

(Rapportnummer: 476).

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6 5d808/1553968256985/pdf4041.pdf

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och

fritidshemmet 2011: Reviderad 2019 (6 uppl.).

https://www.skolverket.se/getFile?file=4206 Skolverket. (2021). Krav för att få sätta betyg.

https://www.skolverket.se/regler-och- ansvar/lararlegitimation-och-forskollararlegitimation/regler-

och-krav-for-lararlegitimation/larar--och-forskollararlegitimation-och-krav-for-att-fa-satta-betyg Svensson, M. (2011). Att urskilja tekniska system: Didaktiska

dimensioner i grundskolan [Doktorsavhandling]. Linköpings

universitet.

Teknik. (u.å.). I Nationalencyklopedien. Hämtad 21-07-01, från https://svenska.se/tre/?sok=teknik&pz=1

Tibell, L. (2017). Digitala verktyg och visualisering: En överblick. Lärportalen, Skolverket. https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/2- natur/Gymnasieskola/507-Modeller-och-representationer/del_05/Material/Flik/Del_05_MomentA/A rtiklar/MGy_05_03_Digitala_verktyg_visualisering%20-%20en_overblick.docx

Trigwell, K. (2006). Phenomenography: An approach to research in geography education. Journal of Geography in Higher

Education, 30(2), 367-372.

https://doi.org/10.1080/03098260600717489

Uljens, M. (1989). Fenomenografi: Forskning om uppfattningar. Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet. (2017). Nationell digitaliseringsstrategi

för utbildningsväsendet.

b0144f6bb95302f3e08d11c/nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf

Welch, M. (1998). Students' use of three-dimensional modelling while designing and making a solution to a technological

problem. International Journal of Technology and Design

Education, 8(3), 241-260.

https://doi.org/10.1023/A:1008802927817

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed.

Welch, M. (1998). Students' use of three-dimensional modelling while designing and making a solution to a technological

problem. International Journal of Technology and Design

Education, 8(3), 241-260.

https://doi.org/10.1023/A:1008802927817

Williams, A., Cowdroy, R., & Wallis, L. (2012). Design. I P. J. Williams (Red.), Technology education for teachers (ss. 93-114).

SensePublishers.

Williams, P. J. (2000). Design: The only methodology of technology.

Journal of Technology Education, 11(2), 48–60.

https://doi.org/10.21061/jte.v11i2.a.4

Williams, P. J. (2017). Critique as a disposition. I P. J. Williams & K. Stables (Red.), Critique in design and technology education (ss. 135-152). Springer.

de Vries, M. J. (2005) The nature of technological knowledge: Philosophical reflections and educational consequences.

International Journal of Technology and Design Education, 15, 149-154. https://doi.org/10.1007/s10798-005-8276-2

de Vries, M. J. (2016). Teaching about technology: An introduction

to the philosophy of technology for non-philosophers.

Springer.

de Vries. M. J. (2019). Peter Kroes and Anthonie Meijers: The dual nature of artefacts. I J. Dakers, J. Hallström & M. J. de Vries (Red.), Reflections on technology for educational

practitioners: Philosophers of technology inspiring technology education (ss. 25-35). Brill publishers.

Åkerlind, G. S. (2005). Variation and commonality in

phenomenographic research methods. Higher Education

Research & Development, 24(4), 321-334.

Bilagor

Bilaga 1: Informations- och samtyckesbrev Bilaga 2: Intervjuguide

Bilaga 1

Informationsbrev

In document Modeller och modellering med digitala verktyg i högstadiets teknikundervisning (Page 84-98)