Studien implicerar att hur elever med ADHD upplever sin skolvardag är avhängt de relationer till såväl lärare som kamrater som finns i den regionala värld som utgörs av elevens skolvardag. Bristande relationer verkar, utifrån resultatet från denna studie, leda till bristande självkänsla och självförtroende. Egenskaper som i sin tur är en primär förutsättning för hur eleven ser på sig själv och sin förmåga till såväl socialt som pedagogiskt lärande (Ros & Grazino, 2017; Trondman, 2016; Mautone et al., 2011; Langher et al., 2009). Lärares förmåga att utveckla förtroendefulla relationer, relationer som grundas i respekt, omsorg och lyhördhet för elevens ibland komplexa behov, tillsammans med förmågan att tro på eleven och dess förmåga kan därmed anses vara en avgörande faktor för hur eleven utvecklar sin lärande identitet (Trondman,
54
2016). En lärande identitet som inte bara får konsekvenser för elevens skolgång här och nu utan också i förlängningen kan påverka elevens möjlighet till såväl fortsatt utbildning som arbete och socialt liv.
Resultatet av studien visar att det finns nyckelpersoner som kan antas inneha en god relationskompetens på både Charlies och Kims skolor. En kompetens som hade behövt komma hela kollegiet, och inte minst nya lärare, tillgodo för möjligheten till ett tillgängligt lärande för alla elever. Ett sätt att möjliggöra detta skulle kunna vara i form av kollegiala samtal. Vid ett sådant arbete har specialpedagogen på skolan en viktig roll som samtalsledare. Styrkan i det kollegiala lärandet ligger i möjligheten att ta del av varandras tysta kunskap vilket bidrar till ett merlärande och därmed en kvalitetsutveckling i hela kollegiet.
Resultatet implicerar även att användandet av digitala verktyg är bristande på bägge skolorna. En genomlysning av verksamhetens tillgång till, och användning av, dessa verktyg skulle därför vara befogat. En god tillgång till digitala verktyg skapar större möjligheter till ett differentierat lärande vilket i sin tur bidrar till en ökad tillgänglighet i lärandet för alla elever. Även detta arbete skulle med fördel kunna genomföras i form av kollegiala samtal.
Majoriteten av den befintliga forskningen kring elever med ADHD saknar elevens perspektiv och den som finns är ofta gjord utifrån kvantitativa studier. En fördel med kvantitativa studier är att det empiriska underlaget blir stort. Nackdelen är att kvantitativa studier ofta försöker ge enkla svar på komplexa frågor (Bryman, 2011). Förhoppningen är därför att denna studie ska bidra med värdefull kunskap såväl teoretiskt som metodologiskt. Kunskap som kan anses värdefull för såväl lärarutbildare inom akademin som för rektorer, elevhälsoteam och praktiserande lärare ute på fältet. En kunskap som i förlängningen förhoppningsvis även kan komma eleven till nytta i den pedagogiska praktiken.
En annan förhoppning är att den kunskap som Kims berättelse bidrar med ska ge elever med ADHD, som upplever skolvardagen som påfrestande, ett hopp. Ett hopp och en tro på att det kan bli bra.
En möjlig väg till fortsatt forskning skulle kunna vara att, genom en longitudinell studie, se om, och i så fall hur, elevers upplevelser av sin skolvardag förändras när lärare får mer utbildning och kompetens om funktionsnedsättningen ADHD och dess konsekvenser i den pedagogiska praktiken.
55
Slutord
Slutligen vill jag avsluta precis där jag inledde, i utredningarna från såväl Skolverket (2016) som Skolinspektionen (2012). Resultaten av studierna anger bristen på generell kunskap om funktionsnedsättningar och dess pedagogiska konsekvenser i praktiken som primär orsak till att skolvardagen brister i tillgänglighet för elever med NPF. Jag instämmer i detta påstående, helt klart är det så att kunskap och kompetens inom detta område är oerhört viktigt. Samtidigt kan vi inte förbise det faktum att denna kunskap betyder mycket lite om lärarens förmåga att bygga förtroendefulla relationer med eleven brister. Relationer som bygger på tillit och förmåga att se varje elevs unika jag är en förutsättning för elevens möjlighet att utveckla en positiv lärande identitet i den regionala värld som utgör elevens skolvardag. Utifrån resultatet i studien skulle jag därför vilja påstå att lärares förmåga till relationsskapande är själva grundbulten för elevers lärande. En grundbult där kunskap och kompetens snarare utgör primära stödstrukturer för hur läraren kan förhålla sig till, utveckla och differentiera sin undervisning i mötet med elever med ADHD.
56
Referenser
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion – Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Aspelin, Jonas (2016). Om den relationella pedagogikens gränser. Nordisk Tidskrift för Allmän
Didaktik, 2(1), 3-13.
Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups.
Asplund, Johan (2010). Det sociala livets elementära former. Göteborg: Bokförlaget Korpen. Bengtsson, Jan (1998). Fenomenologiska utflykter. Göteborg: Daidalos.
Bengtsson, Jan & Berntsson, Inger (2015). Lärande ur ett livsvärldsperspektiv. Malmö: Gleerups.
Biesta, Gert (2010). ”Mind the gap!” Communication and the educational relation. I Charles Bingham & Alexander M. Sidorkin (Red.), No Education Without Relation. (s.11-22). New York: Peter Lang.
Biesta, Gert (2012). No Education Without Hesitation: Exploring the Limits of Educational Relations. Philosophy of Education Yearbook. Urbana Illinois: Philosophy of education
society, 1-13.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Bussing, Regina & Mehta, Anuja (2013). Stigmatization and self-perception of youth with attention deficit/hyperactivity disorder. Patient Intelligence 2013:5 15–27.
Carlsson Kendall, Gunilla (2015). Elever med neuropsykiatriska svårigheter - vad gör vi och
varför? Lund: Studentlitteratur.
Comfort, Randy (1994). Students with ADHD need balance of structure and choice in classroom. Brown University Child & Adolescent Behavior Letter, 10(9).
Cousin, Glynis (2009). Researching Learning in Higher Education – An Introduction to
Contemporary Methods and Approaches. New York and London: Routledge.
Daley, Dave & Birchwood, James (2009). ADHD and academic performance: why does ADHD impact on academic performance and what can be done to support ADHD children in the classroom? Child: care, health and development, 36(4), 455–464.
Goodson, Ivan & Sikes, Pat (2010). Life history research in educational settings, learning from
lives. Maidenhead: Open University Press.
Hertz, Sören (2014). Barn- och ungdomspsykiatri – nya perspektiv och oanade möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
57
Hitchcock, C., Meyer, A., Rose, D. & Jackson, R. (2002). Curriculum Universal Design for Learning. Teaching Exceptional Children 35(2), 8-17.
Johansson, Anna (2005). Om narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Kendall, Lynne (2016). ‘The teacher said I’m thick!’ Experiences of children with Attention Deficit Hyperactivity Disorder within a school setting. Support for Learning 31(2), 122-138. DOI: 10.1111/1467-9604.12121
King-Sears, Margaret (2009). Universal design for learning: Technology and pedagogy.
Learning Disability Quarterly, 32(4), 199-201.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Langher, Viviana., Ricci, Maria Elisabetta., Reversi, Stefania & Krstikj, Nadezda (2009). ADHD and loneless social dissatisfaction in inclusive school from an individual-context paradigm. Journal of special education and rehabilitation, 10(3-4), 67-88.
Loe, Irene, M. & Feldman, Heidi M. (2007). Academic and Educational Outcomes of Children With ADHD. Journal of Pediatric Psychology 32(6), 643-654.
Martin, Andrew J. (2014). Academic buoyancy and academic outcomes: Towards a further understanding of students with attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD), students without ADHD, and academic buoyancy itself. British Journal of Educational Psychology
84(1), 86–107. DOI: 10.1111/bjep.12007
Mautone, Jennifer, Lefler, Elisabeth & Power, Thomas (2011). Promoting Family and School Success for Children with ADHD: Strengthening Relationships While Building Skills,
Theory Into Practice, 50(1) 43–51. DOI: 10.1080/00405841.2010.534937
Psykologiguiden. (2018). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, DSM™.
Hämtad 2018-05-01från https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=DSM
Psykologiguiden. (2018). Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Hämtad 2018-05-01 från
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=Neuropsykiatrisk%20funktio nsneds%C3%A4ttning
Riessman, Catherine (1993). Narrative Analysis. Newbury Park: Sage
Rimm-Kaufman, Sara., Voorhees, Mary., Snell, Martha & La Paro, Karen (2003). Improving the Sensitivity and Responsivity of Preservice Teachers Toward Young Children with Disabilities. Topics in Early Childhood Special Education 23(3), 151–163.
Ros, Rosmary & Graziano, Paulo (2017) Social Functioning in Children With or At Risk for Attention Deficit/Hyperactivity Disorder: A Meta-Analytic Review. Journal of Clinical
58
Rose, David H., Harbour, Wendy S., Johnston, Sam C., Daley, Samantha G. & Abarbanell, Linda (2006) Universal Design for Learning in Postsecondary Education: Reflections on Principles and their Application. Journal of Postsecondary Education and Disability, 19(2), 135-152.
Schütz, Alfred (2002). Den sociala världens fenomenologi. Göteborg: Daidalos.
Shattell, Mona., Bartlett, Robin & ROWE, Tracie (2008) ’I Have Always Felt Different‘: The Experience of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder in Childhood. Journal of Pediatric
Nursing, 23(1) 49-57.
Skolinspektionen (2012). Rapport 2012:11”Inte enligt mallen” Om skolsituationen för elever
i grundskolan med diagnos inom autismspektrumtillstånd. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2016). Rapport 440 Tillgängliga lärmiljöer? En nationell studie av
skolhuvudmännens arbete för grundskoleelever med funktionsnedsättning. Stockholm:
Skolverket.
Smith Canter, Laura Lee., King, Laura H., Williams, Jennifer B., Metcalf, Debbie & Myrick Potts, Katheryne R. (2017). Evaluating Pedagogy and Practice of Universal Design for Learning in Public Schools. Exceptionality Education International 27(1) 1–16.
Socialstyrelsen (2014). Stöd till barn, ungdomar och vuxna med ADHD. Ett kunskapsstöd.
Hämtad 2018-02-03 från http://www.socialstyrelsen.se/
SOU 2008:109. En hållbar lärarutbildning: betänkande. Stockholm: Fritzes.
Specialpedagogiska Skolmyndigheten (2016). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Härnösand: DanagårdLITHO AB.
Trondman, Mats (2016). Skolframgångens elementära former i det mångkulturella samhället. I Anna Lund & Stefan Lund (Red.) Skolframgång i det mångkulturella samhället, ss.199- 218. Lund: Studentlitteratur.
Tufvesson, Catrin (2007). Concentration Difficulties in the School Environment - with focus on
children with ADHD, Autism and Down's syndrome. (Doktorsavhandling, Lunds
Universitet, Lund).
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Von Wright, Moira (2000). Vad eller vem? En pedagogisk konstruktion av G H Meads teori om
människors intersubjektivitet. Göteborg: Daidalos.
Wiener, Judith., Malone, Molly., Varma, Angela., Markel, Clarisa., Biondic, Daniella., Tannock, Rosemary & Humphries, Tom (2012). Children’s Perceptions of Their ADHD Symptoms: Positive Illusions, Attributions, and Stigma. Canadian Journal of School
59
Zic Ralic, Anamarija., Cvitcovic, Daniela & Sifner, Ena (2016). The relation between school bullying and victimization in children with Attention Deficit/Hyperactivity disorder (ADHD). ДЕФЕКТОЛОШКА ТЕОРИЈА И ПРАКТИКА, 17(3–4) 105–121 DOI: 10.19057/jser.2016.13.