En implikation är att studien visade att det specialpedagogiska stödet inte räckte fullt ut på dessa skolor. I studien fanns vissa tendenser på att en medicinsk diagnos kan vara en
förutsättning för att detta stöd ska erhållas trots att styrdokumenten (SFS, 2010:800) är tydliga att det ska räcka med ett behov samt att alla elever ska erbjudas ledning och stimulans. I studien framkom det att lärarna, speciallärarna och specialpedagoger upplevde att vare sig de teoretiskt svagt begåvade eleverna eller särbegåvade eleverna får det stöd de behöver. Det är viktigt att betänka att även dessa grupper är i behov av stöd även om de inte har någon
diagnos. Det är allvarligt om lärarna inte har rätt förutsättningar att realisera styrdokumentens (SFS, 2010:800; Skolverket, 2018) intentioner eller om elever inte får stöd.
Som studien visade var det inte självklart att alla elever utifrån behov fick det stöd de behövde. Därav är en implikation till lärare, att stöd ska ges åt alla elever i skolan, även de
48 särbegåvade. Det är viktigt att lärarna ger alla elever den ledning och stimulans de behöver för att trivas i skolan och uppnå kunskapsmålen. En allvarlig implikation är att en hög andel av lärarna känner att de inte har stöd i arbetet med teoretiskt svagt begåvade och i högsta grad med särbegåvade elever. Att specialpedagoger och speciallärare upplevde att deras stöd efterfrågades gällande särbegåvade är en annan implikation studien visade. Detta visar att specialpedagoger och speciallärare måste initiera samtal med lärare, om särbegåvade och deras av behov av stöd. Men denna implikation visade också att detta är något skolans
rektorer måste ta på allvar. Vad som krävs är att skapa tid att samtala kring dessa elevgruppers behov, men också om stöd till alla elevgrupper. Studien implicerade att lärarna,
specialpedagogerna och speciallärarna har viljan, kompetensen att via differentiering av undervisning och uppgifter skapa fler möjligheter till större delaktighet samt i förlängningen högre måluppfyllelse. Detta arbete sker redan idag på många skolor men om tid till
samplanering skapas kan de tillsammans differentiera undervisningen i ännu högre grad och fler behov skulle kunna bemötas.
Utifrån vår småskaliga studie finns det flera uppslag till vidare studier. Exempelvis vore det intressant att göra en mer storskalig undersökning av lärares uppfattning om variationer av behov och att sätta det i relation till hur stora klasserna är för att undersöka om det är en faktor som inverkar. Ett annat intressant spår för vidare forskning är att lärare upplever tidsbrist, att de inte har tid att planera undervisningen eller att göra extra anpassningar fullt ut för att alla elever ska uppnå kunskapsmålen. Den stora frågan är vad som egentligen stressar lärarna och hur mer tid ska frigöras för uppdraget att möta olikheter. Det vore därtill till nytta för
specialpedagoger och även speciallärare att fortsätta uppmärksamma och få del av de konkreta pedagogiska och specialpedagogiska utmaningar som uppstår i lärarnas vardag. Utifrån detta skulle vetenskapen och lärares behov kunna mötas bättre. På sikt kan detta bidra till skolutveckling och bygga broar mellan vetenskap och praktik (Ahlberg, 2013).
49
Referenser
Aadalen, S. (2015). Anpassning och differentiering av undervisning i ett klassrum för alla: Strategier
för anpassning av undervisning i teori och praktik och dess effekter på elevers delaktighet.
(Magisteruppsats). Karlstad, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Karlstad universitet. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:826957/FULLTEXT01.pdf
Adolfsson, I., & Carlsson Kendall, G. (2000). Svagbegåvningsrapporten, Huddinge
universitetssjukhus. Psykologavd och Barnens sjukhus/Sektionen för Barnneurologi och Habilitering.
Hämtat från http://www.provivus.se/pdf/Svagbegavningsrapporten.pdf
Adolfsson, I., Carlsson Kendall, G., Dahlström, K., & Fernell, E. (2002). Svag begåvning – normalt, men inte problemfritt. Läkartidningen, volym 99(16), 1820 - 1822.
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber.
Allodi Westling, M. (2014). Förbjudet område? Utbildning och kompetensutveckling om högbegåvade barns behov i skola och förskola. Socialmedicinsk tidskrift, 91(2), 139 – 151.
Arthur, J., Waring, M., Coe, R., & Hedges, L. V. (2012). Research Methods and Methodologies in
Education. London: Sage publications.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Boo, S. (2014). Lärares arbete med individanpassning: Strategier och dilemman i klassrummet. (Licentiatavhandling, Linköping Studies in Pedagogic Practices No 24). Linköping: Linköpings universitet.
Borg, E., & Westerlund, J. (2005). Statistik för beteendevetare. Stockholm: Psykologiska intuitionen.
Brante, G. (2008). Lärare av idag om konstitutioneringen av identitet och roll. (Doktorsavhandling, Malmö Studies in Educational Sciences No. 43). Malmö: Holmbergs.
Bronfenbrenner, U. (1979). The Ecology of Human Development. Experiments by Nature and Design. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.
50 Bronfenbrenner, U. (2001). The bioecological theory for human development. In U. Bronfenbrenner (Ed.), Making human beings human: Bioecological perspectives on human development (pp. 3-15). Thousand Oaks: Sage Publications.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Carlsson Kendall, G. (2015). Elever med neuropsykiatriska svårigheter – vad gör vi och varför? Studentlitteratur: Lund.
Carlsson Kendall, G. (2017). Elever med svag teoretisk begåvning. Stockholm: Natur och kultur.
Creswell, J. W., Poth, N.C (2018). Qualitative inquiry and research design: choosing among five
approaches. 4., [updated] ed.: Thousand Oaks: SAGE Publications.
Dai, D. Y., & Chen, F. (2013). Three paradigms of gifted education: In search of conceptual clarity in research and practice. Gifted Child Quarterly, 57(3), 151–168.
Einarsson, C. (2003). Lärares och elevers interaktion i klassrummet: Betydelse av kön, ålder, ämne
och klasstorlek samt lärares uppfattningar om interaktionen. (Doktorsavhandling, Linköping Studies
in Education and Psychology, ISSN 1102 - 7517; No 92). Linköping universitet.
European Agency for Development in Special Needs Education, EADSNE, (2009). Gifted learners. A
survey of educational policy and provision. Hämtat från https://www.pef.uni-
lj.si/fileadmin/Datoteke/CRSN/branje/Gifted_Learners_A_Survey_of_Educational_Policy_and_Provis ion__2009_.pdf
Fejes, A., & Thornberg, R. (Red.). (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Fernell, E. (2014). Barn med inlärningssvårigheter. I J, Milerad. & C, Lindgren. (Red.).
Evidensbaserad elevhälsa (s. 221 - 232). Lund: Studentlitteratur.
Freeman, J. (2004). Teaching the gifted and talented. Education Today, 54. Hämtat från http://www.joanfreeman.com/pdf/CoT%20Teaching%20G%26T%2004.pdf
Gillberg, C. (2014). ESSENCE samlar diagnoserna till en helhet. Läkartidningen, 2014(111), CU47.
51 Giota, J., & Emanuelsson, I. (2011). Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? Rektorers hantering av
policyfrågor kring stödet i kommunala och fristående skolor. (RIPS: Rapporter från institutionen för
pedagogik och specialpedagogik, nr 1). Göteborg: Göteborgs universitet.
Göransson, K., Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar. Pedagogisk
Forskning i Sverige, 2009 nr14 (nr 2) s. 136–142. Doi: ISSN 1401–6788
Hagevi, M. & Viscovi, D. (2016). Enkäter: Att formulera frågor och svar. Lund: Studentlitteratur.
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur och kultur.
Jakobsson, I-L. (2002). Diagnos i skolan. En studie av skolsituationer för elever med syndromdiagnos. (Doktorsavhandling, Göteborg studies in educational science 185). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Jahnke, A. (2015). Särskilt begåvade elever. Organisatorisk och pedagogisk differentiering. Stockholm: Skolverket.
Johnson, E. E., Humphrey, M., Mellard, D. F., Woods, K., & Swanson, H. L. (2010). Cognitive Processing Deficits and Students with Specific Learning Disabilities: A Selective Meta-Analysis of the Literature. Sage Journals, 33, 3 – 18.
Juul, J., & Jensen, H. (2003). Relationskompetens. I pedagogernas värld. Liber: Stockholm. (2:a uppl.).
Krueger, A. & Lindahl, M. (2002a). Klassfrågan – en ESO-rapport om lärartätheten i skolan (Ds
2002:11). Stockholm: Finansdepartementet.
Krueger, A. & Lindahl, M. (2002b). The school’s need for resources. A report on the importance of
small classes (Ds 2002:12). Stockholm: Ministry of Finance.
Kullander, A. (2014). Kliniska erfarenheter av begåvningstest och särbegåvning. Socialmedicinsk
tidskrift, 2(91), 152 – 163.
52 Kotte, E. (2017). Inkluderande undervisning. Lärares uppfattningar om lektionsplanering och
lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv. (Doktorsavhandling, Malmö Studies in
Educational Sciences, No 81). Malmö: Malmö högskola.
Kreger Silverman, L. (2016). Särskilt begåvade barn. Stockholm: Natur & Kultur.
Kutscher. Martin. L. (2014). Barn med överlappande diagnoser. Adhd, inlärningssvårigheter, autism,
asperger, tourettes, ångest med flera. Stockholm: Natur och kultur.
Langemar, P. (2005). Att låta en värld öppna sig. Introduktion i kvalitativ metod i psykologi. Kompendium för fortsättningskurs och påbyggnadskurs i psykologi samt psykologprogrammet ht 2005. Stockholm: Psykologiska institutionen.
Liljedahl, M. (2014). Särbegåvade tonåringar Hur identifierar man dem? Skolportens nättidskrift
Undervisning & Lärande, (19), 1–36. Hämtat från
https://www.skolporten.se/app/uploads/2015/01/Undervisning_larande_nr19_2014.pdf
Liljedahl, M. (2017). Särskilt begåvade elever. Pedagogens utmaning och möjlighet. Stockholm: Gothia fortbildning.
Lind, L. (2013). Att undervisa elever som förvånar: Fallstudier av pedagogiska erfarenheter med särbegåvade elever i fyra skolor i olika kommuner. (Student paper). Stockholms universitet. Hämtat från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:639926/FULLTEXT01.pdf
Lindblad, I., Westerlund, J., Gillberg, C., & Fernell, E. (2018). Har alla barn i grundskolan
förutsättningar att klara nya läroplanens krav? Läkartidningen. 06/2018. 2018;115: EY3L. Hämtat från http://lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Originalstudie/2018/02/Har-alla-barn-i-grundskolan- forutsattningar-att-klara-nya-laroplanens-krav/
Maslow, A. H. (1954). Motivation and personality. New York: Harper.
Mellroth, E. (2018). “Harnessing teachers´ perspectives: Recognizing mathematically highly able
pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom”. Karlstad University
Studies, 2018:45. Hämtat från http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1253540/FULLTEXT02.pdf
Mönks, F., & Ypenburg, I. (2009). Att se och möta begåvade barn – en vägledning för lärare och
53
Nyman, R. (2015). Vem gör vad? Lärares uppfattningar om ansvarsfördelning i arbetet med elever i
behov av särskilt stöd. (Examensarbete), Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap
och lärande). Linköping: Linköpings universitet. Hämtat från http://liu.diva- portal.org/smash/get/diva2:788150/FULLTEXT01.pdf
Rogers, K. B. (2007). Lessons learned about educating the gifted and talented: A synthesis of the research on educational practice. Gifted Child Quarterly, 51(4), 382 - 396.
Schad, E., & Tideman, E. (2014). Psykologbedömning av barn i skolåldern. I J. Milerad. & C. Lindgren. (Red.). Evidensbaserad elevhälsa (s.205 - 219). Lund: Studentlitteratur.
Svensk författningssamling, SFS. (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Shaw, S. R. (2008) An Educational Programming Framework for a Subset of Students With Diverse Learning Needs: Borderline Intellectual Functioning. Intervention in school and clinic, 43(5), 291– 299.
Skolinspektionen (2014). Stöd och stimulans i klassrummet. Rätten att utvecklas så långt som möjligt. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen (2018). Utmanande undervisning för högpresterande elever. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo94. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av
olika faktorer. Sammanfattande analys. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014). Arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2015). Att arbeta med särskilt begåvade elever. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016). Tillgängliga lärmiljöer? En nationell studie av skolhuvudmännens arbete för grundskoleelever med funktionsnedsättning. Stockholm: Skolverket.
54
Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018. (5:e uppl.).
Skrtic, T. (1991a). Behind special education. A critical analysis of professional culture and school
organisation. Denver, CO: Love Publishing.
Skrtic, T. (1991b). The special education paradox: Equity as the way to excellence. Harvard
educational Review, 61(2), 148-205.
Skrtic, T., Horn, E. M., Clarc, G. M (2009). Taking Stock of Special Education Policy and Practice. A
Retrospective Commentary. Denver, CO: Love Publishing.
Statistiska centralbyrån. (2005). Svensk utbildning i internationell statistik 2005. Örebro: SCB.
Stålnacke, J. (2015). Särskilt begåvade barn i skolan. Stockholm: Skolverket.
Tomlinson, C. A. (2001). How to differentiate instruction in mixed-ability classrooms (2nd ed.). Alexandria, VA: Association for Supervision and Curriculum Development.
Tomlinson, C. A. (2016). The differentiated classroom: Responding to the needs of all learners. Alexandria, VA: Pearson education.
Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wedin, A. (2007). Lärares arbete och kunskapsbildning. Utmaningar och inviter i den vardagliga
praktiken. (Doktorsavhandling, Linköping Studies in Education and Psychology No.113). Linköping:
Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
55 Bilaga 1 Missivbrev
Olikheter inom klassens ram
Vi är två blivande specialpedagoger som studerar på Mälardalens högskola. Vi genomför en småskalig studie som handlar om att möta olikheter i förskola och skola, som skall resultera i en examensuppsats på avancerad nivå. Lärare och annan personal i förskola och skola möter varje dag barn och elever som är olika och som har skiftande behov vilket kan vara en utmaning.
Syftet med studien är att undersöka hur lärare identifierar, bemöter och agerar utifrån stora spridningar i behov och förutsättningar i en klass, (från svagt teoretiskt begå vade till särbegåvade elever), samt vilket specialpedagogiskt stöd som pedagogerna får eller ger.
Vi vill nu fråga dig som är speciallärare/specialpedagog med en förfrågan om du har
möjlighet att medverka i en intervju som rör denna utmaning. Den handlar både om barn och elever som har lätt att lära (kan kallas särskilt begåvade barn) och barn och elever som möter mycket stora svårigheter i sitt lärande (kan kallas svagt teoretiskt begåvade).
Vi är intresserade vilka erfarenheter du som specialpedagog/speciallärare har av dessa elevgrupper. Hur pratar lärare med dig om dessa elevgrupper. Vad är det de vanligtvis de vill diskutera? Vilket stöd brukar pedagogerna efterfråga från dig? Vilket stöd brukar du ofta ge?
Intervjun är semistrukturerad och beräknas ta cirka 20 minuter. Intervjuerna kommer enbart att användas för denna studie. Du garanteras fullständig anonymitet, sekretess och
konfidentialitet. Detta innebär att allt som sägs under intervjun avidentifieras så att varken personens, skolans eller stadens namn kommer att kunna utläsas i examensarbetet. Intervjun kommer att spelas in med hjälp av appen röstinspelning på mobilen. Därefter kommer intervjun att transkriberas (nedtecknas) och för att sedan bearbetas via en analys. All datainsamling kommer sedan att förvaras inlåst på en usb-sticka så ingen kan komma åt materialet.
Vi kommer även att genomföra en enkätstudie som utgör en stor del av studien. Naturligtvis är ditt deltagande helt frivilligt och du kan avbryta din medverkan om och när som helst om du så önskar. Resultatet kommer att publiceras på Diva och finnas tillgängligt open access.
Har frågor du några frågor inför intervjun eller om dess syfte är kontakta oss via mobil.
Vi vill på förhand tacka för ditt deltagande i vår studie via en intervju!
Svetlana Grabos , 070 - 55 63 680 och Christina Öhberg, 0707 - 344117. Handledare: Johanna Lundqvist
56 Bilaga 2 Intervjuguide