Avslutande reflektioner
Utgångspunkten för den här studien var att det behövs ytterligare kunskap om hur ungdomar förstår begreppet hälsa och hur de uppfattar skolans arbete med hälsa för att detta arbete ska kunna utvecklas. Det visade sig att ungdomarna hade många tankar och åsikter som de ville föra fram. Ungdomarna vill på olika sätt vara med och påverka och bli delaktiga i skolans beslutsprocess. Skolan bör försöka skapa olika forum för eleverna där de kan få tillfälle att samtala, diskutera och föra fram sina åsikter. Studiens resultat bidrar med betydelsefull kunskap om hur ungdomar uppfattar skolans arbete med hälsa vilken kan användas för att utveckla det hälsofrämjande arbetet i skolan. Skolan är en viktigt arena för hälsofrämjande och förebyggande arbetet och det finns goda intentioner för detta. En fråga att ta med till framtida forskning är hur dessa intentioner kan nå ut till och implementeras hos skolans personal.
Referenser
Aggleton, P., Whitty, G., Knight, A., Prayle, D., Warwick, I., Rivers, K. (1998). Promoting young people´s health: the health concerns and need of young people. Health Education, 6, 213-219.
Alvesson, M., Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ
metod. Lund: Studentlitteratu.r
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. Baum, F. (2002). The New Public Health. Melbourne: Oxford University press.
Brűlde, B., Tengland, P-A. (2003). Hälsa och sjukdom – en begreppslig utredning. Lund: Studentlitteratur.
Brunn Jensen, B., Jensen, B. (2005). Inequality, Health and Action For Health: Do Children and Young People have Opinion?. C. Clift & B. Brunn Jensen (Eds.), The Health Promoting
School: International Advances in Theory, Evalutation and Practice (s. 193-214).
Copenhagen: Danmarks Paedagogiske Universitets Förlag.
Dahlgren, G. Whitebread, M. (2006) Levelling up (part 2): a discussion paper on European
strategies for tackling social inequalities in Health. WHO: Liverpool
Ewless, L., Simnett, I. (2003). Promoting health: a practical guide. Edinburgh: Balliére Tindall.
Gillander Gådin, K., Weiner, G., Ahlgren, C. (2009). Young students as participation in school health promotion: An intervention study in a swedish elementary school. International
Journal of Circumpolar Health, 68(5), 498-507.
Gillander Gådin, K., Hammarström A. (2000). School-related health – a cross-sectional study among young boys and girls. International Journal of Health Services, 30(4), 797-820. Gillander Gådin, K., Hammarström A. (2003). Do changes in the psychosocial school
environment influence pupils´health development? Results from a three-year follow-up study.
Scandinavian Journal of Public Health, 31, 169-177.
Graneheim H.U, Lundman B. (2004).Qualitative content analysis in nursing research: concept, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,
24,105-112.
Green, J., Tones, K. (2010). Health promotion. Planning and strategies.London: SAGE. Hallberg, L., (2002). Qualitative methods in public health research – Theoretical foundations
and practical examples. Lund: Studentlitteratur.
Hamberg, K., Johansson., Lindgren, G., Westman, G. (1994). Scientific Rigour in Qualitative Research – Examples From a Study of Women´s Health in Family Practice. Family Practice,
Hart, R. (1997) Children´s Participation: From Tokenism to Citizenship. UNICEF International Child Development Center, Florence.
Johansson, A., Brunnberg, E., Eriksson C. (2007). Adolescent Girls´and Boys´ Perception of Mental Health. Journal of Youth Studies, 10(2),183-202.
Jourdan, D., Samdal, O., Diagne, F., Carvalho, G. (2008). The future of health promotion in schools goes through the strengthening of teacher training at global level. Promotion and
Education, 15(36), 36-38.
Kremser, W. (2010). Phases of school health promotion implementation through the lens of complexity theory: lessons learnt from an Austrian case study. Health Promotion
International, 26(2), 136-147.
Kvale, S., Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
St Leger, L. H. (2000).Developing indicators to enhance school health. Health education
research, 15(6), 719-728
Landstedt, E., Asplund, A., Gillander Gådin, K. (2009). Understanding adolescent mental health: the influence of social processes, doing gender and gendered power ralations.
Sociology of Health and Illness, 31(7), 962-978.
Landstedt, E. Life circumstances and adolescent mental health: Perceptions, association and
gender analysis (avhandling för doktorsexamen), Mittuniversitetet, 2010).
Lundman, B., Hällgren Graneheim U., (2008). Kvalitativ innehållsanalys. M. Granskär, B. Höglund-Nielsen (Red.), Kvalitativ innehållsanalys (s.159-171). Lund: Studentlitteratur. Marmot, M., Wilkinson, G. (2000). Social determinants of health (2nd ed.). Oxford University Press.
Marmot, M. (2007) Achieves health equality: from root causes to fair outcomes. Lancet, 370, 1153-63
McLellan, L., Rissel, C., Donnelly, N., Bauman A. (1999). Health behaviour and the school environment in New South Wales. Social Science & Medicine, 49, 611-619.
Medin, J., Alexandersson, K. (2000). Begreppen Hälsa och hälsofrämjande – en
litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.
Mukoma, W., Flisher, A., (2004). Evalution of health promoting schools: a review of nine studies. Health Promotion International, 19(3), 357-368.
Natvig, GK., Albrektsen, G., Anderssen, N., Qvaarnstrøm U. (1999). School-related stress and psychosomatic symptoms among school adolescents. Journal of School Health 69, 362-368.
Natvig, GK., Hanestad BR., Samdal, O. (2006). International Journal of Nursing Practice
2006(12), 280-287.
Nilsson, A. (1996). Ungdomars röster om hälsa och hälsoundervisning: några reflektioner. A.. Nilsson (Red.), Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk: En antologi om
hälsoarbetet i skolan (s 103-117). Stockholm: Skolverket
Nilsson, A., Norgren, O. (2003) ”Det måste vá sånt som får en att fundera mera” Om
hälsoarbete i skolan - från direktiv till perspektiv. Stockholm: Myndigheten för
skolutveckling
Nilsson, L. Hälsoarbetets möte med skolan i teori och praktik (avhandling för doktorsexamen), Örebro universitet, 2003.
O´Higgins, S., Sixsmith, J., Nic Gabhainn, S. (2010). Adolescents´perceptions of the words “health” and “happy”. Health Education, 110(5), 367-381.
Quennerstedt, M. (2006). Att lära sig hälsa (avhandling för doktorsexamen), Örebro universitet.
Samdal, O., Nutbeam, D., Wold, B., Kannas, L. (1998).Achieving health and educational goals through shools: a study of the importance of the school climate and the
students´satisfaction with school. Health Education Research, 13, 383-397.
Samdal, O., Wold, B., Klepp, K., Kannas, L. (2000). Students´perception of school and their smoking and alcohol use: A cross-national study. Addiction Research and Theory, 8(2), 141-167.
SFS 1977:1160. Arbetsmiljölag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Simovska, V. (2004).Student participation: a democratic education perspective – experience from the health-promoting schools in Macedonia…. Health Education Research, 19(2), 198-207.
Simovska, V. (2007). The changing meanings of participation in school-based health education and health promotion: the participants´voices. Health Education Research, 22(6), 864-878.
Skolverket. (2000). Kursplaner och betygskriterier, grundskolan. Stockholm: Skolverket Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet, Lpo 94. Stockholm: Skolverket
St Leger, L. H. (1999). The opportunities and effectiveness of the health-promoting primary school in improving child health – a review of the claims and evidence. Health Education
St Leger, L. H. (2000). Developing indicators to enhance school health. Health Education
Research, 15(6), 719-728.
Statens Folkhälsoinstitutet. (2010). Övergripande mål för folkhälsa. http://www.fhi.se/Om-oss/Overgripande-mal-for-folkhalsa/ Tillgänglig 2012-02-10.
Statens Folkhälsoinstitutet. (2009). Skola- hälsofrämjande skola.
http://www.fhi.se/Handbocker/Uppslagsverk-barn-och-unga/Skola---halsoframjande-skola/ Tillgänglig 2012-02-10.
Stjerna, M-L., Marttila, A. (1999). Hur få ett innehållsrikt material vid fokusgruppsintervjuer? Erfarenheter från en studie med ungdomar. Socialmedicinsk tidskrift, 4, 332-339.
Stewart Burgher, M., Barnekow Rasmussen,V., Rivett, D. (1999). The European Network of
Health Promoting Schools. The alliance of education and health. WHO: Copenhagen.
Torsheim, T., Aaroe, L.E., Wold, B. (2001). Sense of coherence and school-related stress as predictors of subjective health complaints in early adolescence: interactive, indirect or direct relationships. Social Science of Medicine, 53, 603-614.
Wibeck, V. (2010). Fokusgruppintervjuer: om fokuserande gruppintervjuer som
undersökningsmetod. (2.uppl.). Lund: Studentlitteratur
WHO (1948). Constitution of World Health Organization.
http://whqlibdoc.who.int/hist/official_records/constitution.pdf Tillgänglig 2012-05-22 WHO (1986). The Ottawa Charter for Health promotion.
http://www.who.int/hpr/NPH/docs/ottawa_charter_hp.pdf Illgånglig 2012-05-22
WHO (2004). Young People´s Health in Context. Health Bahaviour in Schoolaged children
(HSBC)Study: International Report from 2001/2002 Survey, WHO: Copenhagen
Bilaga 1
Informationsbrev
Institutionen för hälsovetenskap Till rektor