Som tidigare nämnts är det svårt att avgöra vilka faktorer som har en positiv inverkan på barn som växer upp med föräldrar som missbrukar alkohol. Något utmärkande som framkommit av denna undersökning är att vänners betydelse spelar större roll än vad tidigare forskning tagit fasta på. Denna aspekt är något som bör forskas vidare på. Det vore även intressant att forska vidare om betydelsen att få vara i ett sammanhang där man känner trygghet. Detta är bara två aspekter som är intressanta. Antagligen har vi inte upptäckt alla skyddsfaktorer som funnits kring dessa barn då vi träffade dem under så kort tid. Mer forskning på området är önskvärt eftersom forskningen är väldigt ung och det säkerligen finns mer att upptäcka om skyddsfaktorer som bidrar till att barn till alkoholmissbrukare klarar sig då ämnet är så komplext.
Referenser
Anotonovsky, A (2005) Hälsans mysterium. Finland: WS Bookwell.
Asendorf J.B.& van Aken M.A.G. (1997) Support by parent classmates, friends and siblings in presdolscence. Covariation and compensation across relationship, Jornal of social and personal relationships.
Allwood, C.M. (2004) (red.), Perspektiv på kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur Bengtsson A-B, Gavelin I (2004) Familjer och missbruk. Om glömda barn och glömda
föräldrar. Visby: Books on demand.
Berger, L. M., Slack, K. S., Waldfogel, J., & Bruch, S. K. (2010). Caseworker-Perceived Caregiver Substance Abuse and Child Protective Services Outcomes. Child Maltreatment,
15(3), 199-210. doi:10.1177/1077559510368305
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Centralförbundet för upplysning om alkohol och narkotika (2013) Hur omfattande är alkoholmissbruket i Sverige? Hämtad mars 2014 från Centralförbundet om alkohol och narkotika. http://www.can.se/sv/drogfakta/fragor-och-svar/alkohol/
Coyle J,Nochajski T, Maguin E, Safyer A, DeWit D and Macdonald S (2009) An Exploratory Study of the Nature of Family Resilience in Families Affected by Parental Alcohol Abuse. DOI: 10.1177/0192513X0933947
Ciccheti D & Cohen D.J. (2006) Developmental psychopathology: Risk,disorder and adaption. New York: Whily.
Denscombe. (2000) Forskningshandboken. Lund: Studentlittratur.
Dube, S. R., Anda, R. F., Croft, J. B., Edwards, V. J., Giles, W. H., & Felitti, V. J. (2001).
Growing up with parental alcohol abuse: exposure to childhood abuse, neglect, and household dysfunction. Child Abuse & Neglect, 25(12), 1627-1640.
Feurgesson, D-M & Lynskey M-T (1996) Adolceent reciliency to family adversity. Jornal of child psychology and psychatri. 37: 281–292. doi: 10.1111/j.1469-7610.1996.tb01405.x Grant, B. F. (2001). Estimates of US children exposed to alcohol abuse and dependence
in the family. American. Journal of Public Health, 90(1), 112–115.
Helmen-Borge, A-I (2011) Resiliens : risk och sund utveckling. Lund: Studentlittratur.
Hjern, A & Manhica H-A (2013) Barn som anhöriga till patienter i vården – hur många är de? Rapport 1 från projektet ”Barn som anhöriga” - en kartläggning. (Nationellt kompetenscentrum anhöriga 2013:1) Hämtat från: http://www.anhoriga.se/
http://www.anhoriga.se/Global/BSA/Dokument/Rapporter_kunskaps%C3%B6versikter/Nk a_rapport_Barn_som_anh%C3%B6riga_2013-1.pdf
Holmila, M. Itääpuisto, M. & Ilva, M (2011) Invisible victims or competens agenets:
Opinions and ways of coping among children aged 12-18 years with problem drinking parents: Drugs: Education, Prevention & Policy, 18 (3) 179-186.
doi:10.3109/09687637.2010.493168
Hägertz, K (1992). Barnet i alkoholistfamiljen. En sammanställning över forskning, böcker och artiklar. Stockholm: Bergs Grafiska.
Höglund-Nielsen (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s. 159-172) Lund: Studentlitteratur.
Klostermann, K., Chen, R., Kelley, M., Schroeder, V., Braitman, A. & Mignone, T. (2011).
Coping Behavior and Depressive Symptoms in Adult Children of Alcoholics. Substance Use & Misuse, 46, 1162–1168. doi:10.3109/10826080903452546
Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2000). Risk och prognos i socialt arbete med barn:
forskningsmetoder och resultat. Stockholm: Gothia.
Lazarus, R.S. (1993). Coping theory and research: Past, present and future. Psychosomatic Medicine, 55, 234–247
Lazarus, R.S. (1969) Personlighet och anpassning. Hur människan kontrollerar och
kontrolleras av sin omgivning - samhälle, kultur, grupp osv i samspel och ömsesidig påverkan. Halmstad: Hallandspostens boktryckeri.
Lundman. B. och Hällgren-Granheim. U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Granskär &
Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s.159- 172). Lund: Studentlitteratur.
Maskrosbarn (2014) Om oss. Hämtad mars 2014 från http://www.maskrosbarn.org.
http://www.maskrosbarn.org/om-oss/
Moos, R. M. (2002). The mystery of human context and coping: an unraveling of clues.
American Journal of Community Psychology, 30, 67–88.
National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism (2014). Alcohol facts and statistics.
Hämtad februari, 2014, från National Institute on Alcohol and Alcoholism,
http://www.niaaa.nih.gov/alcohol-health/overview-alcohol-consumption/alcohol-facts-and-statistics
Nygren (2012) Etikprövningslagen och etisk prövning. Risken finns nyttan?
Etikprövningsnämden och den kvalitativa forskningen. (sid. 23-38) Kalman och Lövgren (red.) Etiska dilemman. Forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet. Polen: Dimograf Nationalencyklopedin (2013) Alkoholism. Hämtat 5 mars, från http://www.ne.se/
http://www.ne.se/alkoholism
Runquist, W (1998). Små barn och vuxna barn till alkoholister. Skillingaryd: Skillingaryd tryckeri AB.
Skerfving, A (2005). Att synliggöra de osynliga barnen – om barn till psykiskt sjuka föräldrar. Stockholm: Gothia.
Socialstyrlesen (2009). Barn och unga i familjer med missbruk. Vägledning för socialtjänsten och andra aktörer. Edita Västra Aros: Västerås.
Socialstyrelsen (2013). Barn som anhöriga. Konsekvenser och behov när föräldrar har allvarliga svårigheter, eller avlider. Edita Västra Aros: Västerås.
Socialstyrelsen (2012). Föräldraskap och missbruk. Att ta upp frågor om föräldraskap i missbruks- och beroendevården. Edita Västra Aros: Västerås.
Socialtjänstlagen (2001: 453). Hämtad den 10 mars 2014 från
http://www.zeteo.se. http://zeteo.nj.se.proxy.ub.umu.se/search?state=78641
Statens folkhälsoinstitut (2008). Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem.
Omfattning och analys. Strömberg: Stockholm.
Wannberg, H (2013) Raka besked! Om kommunernas stöd till barn som växer upp i familjer med missbruk. (IOGT-NTOs Juniorförbund, 2013:1) Hämtad från: http://www.junis.org Werner E. E. & Smith R.S. (1977) Kauai’s children come of age. Honolulu: universiy of Hawaii Press.
Werner, E. E., & Smith, R. S. (2001). Journeys from childhood to midlife. Risk, resiliens and recovery. Cornell University Press: Itacha, New York.Woititz, J.G. (2002). Vuxna barn till alkoholister. (2., rev. uppl.) Johanneshov: Larson.
Bilagor
Bilaga 1Intervjuguide
Bakgrund
1. Hur gammal är du?
2. Sysselsättning?
3. Kön?
4. Var växte du upp?
5. Hur såg din familj ut? syskon? ambiti 6. Hur såg din familjs ekonomi ut?
Intervjufrågor
1. Under din uppväxt, hade en eller båda föräldrarna ett missbruk?
Beskriv din förälders eller dina föräldrars missbruk.
2. Hur upplevde du missbruket?
När det uppstod en jobbig situation, hur reagerade du, vad tänkte du?
3. Hur hanterade du den jobbiga situationer?
Hanterade du alla jobbiga situationer på detta vis, eller var det olika från situation till situation?
4. Vad upplever du att du hade för roll i familjen?
Var det någon i familjen du stod närmare?
Hur såg din relation till dina föräldrar ut?
5. Hur såg ditt nätverk ut?
Kompisar? Fritid? Skolan?
Hur såg familjens nätverk ut?
Vet du om någon utanför familjen visste om missbruket?
Fanns det någon du kunde anförtro dig åt? (Inte nödvändigtvis om missbruket)
Var det någon under din uppväxt som du önskar gjort mer för att underlätta din situation?
(Lärare, socialtjänst mm) Om ja, vad?
6. Vad minns du som du tyckte var positivt från barndomen?
På vilket sätt tycker du att din uppväxt har format dig till den personen du är idag?
Kan du se några faktorer från barndomen som gjort dig starkare?
Nu när du ser tillbaka på din barndom ser du styrkor hos dig som barn som underlättat livet för dig?
Om du hört talas om maskrosbarn. Skulle du klassificera dig som det? Varför/varför inte?
Avslutande:
Är det något du skulle vilja tillägga?
Kan vi kontakta sig för eventuella följdfrågor?
Vi skickar gärna transkriberingen till dig så du kan se att vi har uppfattat dig korrekt. Känns det okej?
Du får gärna kontakta oss om du har någon fundering.
Bilaga 2
Kompensationsmodellen
Risk
Psykosocial funktion Åtgärd
Skyddsmodellen
Risk Psykosocial funktion
Skyddsfaktor
Utmaningsmodellen
Psykolosocial Psykolosocial Psykolosocial Psykosocial funktion funktion funktion funktion
Risk 1 Risk 2 Risk 3 Risk 4
Bilaga 3