Implikationer för kommande yrkesliv

Denna studie visar att den diskurs som finns i samhället om huruvida ungdomars skriftspråk har förändrats är något överdriven eftersom det i skolsammanhang framkommit att ungdomar till stor del skriver ett korrekt skriftspråk. Även om denna studie endast studerat skriftspråket i nationella proven i svenska kan man anta att elever använder ett liknande skriftspråk även i andra skoltexter eftersom dessa tillhör samma kategori av skrivning där ett korrekt skriftspråk förespråkas. Ungdomars skriftspråk kanske har förändrats om man ser till hur de skriver privat men i skolsammanhang när de skriver prov verkar de skriva liknande 2015 som de gjorde 1999. Detta gör att man kan känna sig trygg med att skolan fortfarande lär ut ett korrekt skriftspråk och att eleverna använder detta i skolsammanhang. Bellanders (2010) forskning visade att ungdomar skriver på olika sätt privat och i skolsammanhang. Vilket tyder på att de kan avgöra när de förväntas skriva ett korrekt skriftspråk och inte och också gör det. Detta är något som också styrks av resultatet från denna studie då inga större skillnader i skriftspråket kunde skönjas mellan de olika årtalen. Även om det fanns vissa tendenser till att skriftspråket kan ha förändrats inom vissa områden betyder det inte att skriftspråket blir sämre utan att det kan komma att förändras, vilket är helt normalt. Man kan därför som lärare känna sig trygg i att den undervisning som följer skolans styrdokument kommer att ge eleverna kunskaper i hur man skriver med ett korrekt skriftspråk.

5 Källor

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Arensmeier, C. & Lennqvist Lindén, A. (2017). Bemyndigande eller granskning [Elektronisk resurs] nationella prov som styrinstrument. Utbildning och Demokrati.

(26:2, 49-74). Hämtad från

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-62174

Bellander, T. (2006). Ringa ett telefonsamtal eller logga in på chatten?: ungdomars kommunikation i tal och skrift via nya och traditionella medier. Uppsala: FUMS, Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.

Bellander, T. (2010). Ungdomars dagliga interaktion: en språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2010. Uppsala.

Crystal, David, (2001). Language and the Internet. New York: Cambridge Univ.

Press.

Einarsson, J. (2009). Språksociologi. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. (3., uppdaterade uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Elmfeldt, J. & Erixon, P. (2007). Skrift i rörelse: om genrer och kommunikativ förmåga i skola och medielandskap. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag Symposion.

Erixon, P. (red.) (2014). Skolämnen i digital förändring: en medieekologisk undersökning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur

Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.

Giddens, A. (1984). Sociologi: en kritisk introduktion. (1. uppl.) Stockholm:

LiberFörlag.

Giddens, A. & Sutton, P.W. (2014). Sociologi. (5., rev. och uppdaterade uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Gunnarsdotter Grönberg, A. (2004). Ungdomar och dialekt i Alingsås. Diss. Göteborg : Univ., 2004. Göteborg.

Kotsinas, U. (2004). Ungdomsspråk. (3. uppl.) Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Lundahl, C. (2009). Varför nationella prov?: framväxt, dilemman, möjligheter. (1.

uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Sofkova Hashemi, S. & Hård af Segerstad, Y. (2007). Elevernas skriftspråkande i skolan och nya medier: Slutrapport från projektet “Att lära sig skriva i IT-samhället”.

Göteborg: Univ., Lingvistiska inst.

Sundgren, E. (red.) (2013). Sociolingvistik. (2., [uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber Språkrådet (2017). Svenska skrivregler. (Fjärde upplagan). Stockholm: Liber.

Sverige. Utredningen om nationella prov (2016). Likvärdigt, rättssäkert och effektivt:

ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning : [nationella prov, nationella bedömningsstöd, nationell kunskapsutvärdering] : betänkande. Stockholm: Wolters Kluwer.

Tagliamonte, S, A & Denis D (2008). Liguistic ruin? LOL! Instant messaging and teen language. Hämtad 2018-10-30 från, http://nl.ijs.si/janes/wp-content/uploads/2014/09/tagliamontedenis081.pdf

Tordebring, S (2007) Var det bättre förr? En kvalitativ jämförelse av elevtexter från 1985, 2005 och 2006, Hämtad 2018-10-31 från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:6315/FULLTEXT01.pdf

5.1 Hemsidor

Pew Research Center (2008)Writing, Technology and Teens, Hämtad 2018-10-26 från http://www.pewinternet.org/2008/04/24/writing-technology-and-teens/

Smålandsposten (2010) Vad hände med Lunarstorm? Hämtad 2019-01-29, från http://www.smp.se/ung/vad-hande-med-lunarstorm/

Skolverket (1994) Svenska A, hämtad 2018-10-31, från https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-

amnen-i-gymnasieskolan/hitta-tidigare-amnen-och-kurser-ar-2000-2011-i-gymnasieskolan?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2FsubjectKursinfo.htm%3 FsubjectCode%3DSV2000%26courseCode%3DSV1201%26tos%3Dgy2000&sv.url=

12.5dfee44715d35a5cdfaa4b0#anchor_SV1201

Skolverket (2000) Ämne-svenska, hämtad 2019-04-01, från https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-

amnen-i-gymnasieskolan/hitta-tidigare-amnen-och-kurser-ar-2000-2011-i-gymnasieskolan?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2FsubjectKursinfo.htm%3 FsubjectCode%3DSV2000%26courseCode%3DSV1201%26tos%3Dgy2000&sv.url=

12.5dfee44715d35a5cdfaa4b0#anchor_SV1201

Skolverket (2011) Ämne- svenska, hämtad 2018-10-31, från https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-

amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjs p%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSVE%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d3 5a5cdfa92a3

Skolverket (2019) Nationella prov, hämtad 2019-04-01, från https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../elev-eller-foralder/betyg-och-nationella-prov/nationella-prov

Svenskarna och internet (2018) Sociala medier, hämtad 2019-04-17, från https://2018.svenskarnaochinternet.se/sociala-medier/

The World Bank (2019) Individuals using internet, hämtad 2019-04-24, från https://data.worldbank.org/indicator/IT.NET.USER.ZS?end=1999&locations=SE&sta rt=1990

Vetenskapsrådet. (2017) God forskningssed. Hämtad från https://www.vr.se/analys-och-

uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html

Bilaga 1 Hej!

Tack för att du tar dig tid att svara på denna enkät!

Hur många år har du arbetat som lärare?

Hur anser du att elevers skriftspråk har förändrats under dina år som lärare? Kryssa i den ruta som stämmer överens med din uppfattning.

Har förändrats till det bättre

Har förändrats till det sämre

Har inte förändrats Elevers förmåga att

använda versal i inledning av ny mening

Elevers förmåga att använda punkt Elevers förmåga att använda

kommatecken Elevers förmåga att använda

styckeindelning Elevers förmåga att använda citattecken

Oftare Mer sällan

Elever särskriver ord Elever sammanskriver ord som inte ska vara sammanskrivna

Elever använder slangord

Elever använder

förkortningar felaktigt

Har du någon/några egna uppfattningar om hur elevers skriftspråk förändrats som inte finns med i enkäten får du gärna skriva dem på raderna nedan.