• No results found

Implikationer och förslag till utveckling av ämnet

Resultatet antyder att fler recept skrevs ut vid digitala vårdbesök, vilket är en viktig notering, då det ur ett patientperspektiv skulle kunna upplevas som positivt och tillgängliggörande, då patienter enkelt kan få recept utskrivna vid behov. Dock är detta ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv en viktig aspekt att se över, då högre utskrivning av exempelvis antibiotika skulle utgöra ett hot mot folkhälsan om fler recept än nödvändigt skrivs ut. Anledningen är att en utav de stora framtida folkhälsoutmaningarna är just antibiotikaresistens

(Folkhälsomyndigheten, 2017). I Sverige har denna riskfaktor uppmärksammats av Regeringen, där programrådet Strama (samverkan mot antibiotikaresistens) föreslår att digitala vårdcentraler inte ska få skriva ut antibiotika utan att antibiotika endast ska få skrivas ut efter en fysisk undersökning (Regeringskansliet, 2018).

Digitala vårdcentraler anses inte helt kunna ersätta fysiska vårdcentraler utan att digitala vårdmöten kan ses som ett komplement (Alami, Gagnon & Fortin, 2017). Anledningen till varför digitala vårdmöten endast bör ses som ett komplement är för dess begränsade vårdservice som endast kan hjälpa en mindre del av befolkningen. Trots begränsad service så kan detta upplevas som ökad tillgänglighet, då patienter för mindre åkommor inte behöver åka in till vårdcentralen. Vilket kanske kan tänkas fördelaktigt för att klara av de utmaningar som primärvården står inför i takt med att fler kommer att behöva vård till följd av en befolkning som blir allt äldre och de åldersrelaterade sjukdomar som detta medför (SOU 2016:2).

Inför framtida studier på ämnet hade det varit intressant att genomföra en nationell intervjubaserad kvalitativ studie på patienter som använt sig utav någon av de idag existerande digitala vårdcentralerna, vilket skulle kunna öka validiteteten på studien samt generaliserbarheten. Ett annat förslag som anses vara intressant baserat på resultatet i denna studie, är att genom en kvantitativ studie granska digitala vårdcentralers receptutskrivning i Sverige för att undersöka om svenska digitala vårdcentraler skriver ut högre andel receptbelagda läkemedel i relation till de vanliga fysiska vårdcentralerna i landet. En tredje och sista framtida studie som är av intresse, är att undersöka om digitala vårdcentraler leder till effektiviserat primärvårdsarbete eller om det istället leder till dubbelarbete. Detta då patienter som söker digital vård ändå kanske remitteras vidare till fysisk vårdcentral, då digitala vårdcentraler fortfarande endast kan erbjuda begränsade tjänster.

REFERENSER

Alami, H., Gagnon, M.P., & Fortin, J.P. (2017). Digital health and the challenge of health systems transformation. Mhealth. 3(31). doi: 10.21037/mhealth.2017.07.02

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5583041/pdf/mh-03-2017.07.02.pdf

*Albert, S. M., Shevchik, G. J., Paone, S., & Martich, G. D. (2011). Internet-Based Medical Visit and Diagnosis for Common Medical Problems: Experience of First User Cohort. Telemedicine Journal and E-Health, 17(4), 304–308. http://doi.org/10.1089/tmj.2010.0156

*Albert, S.M., Agimi, Y., & Martich, G.D. (2015). Interest in mental health care among patients m aking eVisits. The American Journal of Managed Care, 21(12), 867–872.

Bolin, J., Bellamy, G., Ferdinand, A., Vuong, A., Kash, B., Schulze, A., & Helduser, J. (2015).

Rural healthy people 2020: New decade, same challenges. The Journal of Rural Health,31(3), 326-333. doi:10.1111/jrh.12116

Bradbury, K., Watt, S., Arden-Close, E., Yardley, L., & Lewith, G. (2014). Developing digital interventions: A methodological guide. Evidence-Based Complementary and Alternative Medicine:Ecam,2014, 561320-561320. doi:10.1155/2014/561320

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3932254/pdf/ECAM2014-561320.pdf

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.). Malmö: Liber.

Coughlin, S.S., Prochaska, J.J., Williams, L.B., Besenyi, G.M., Heboyan, V., Goggans, S., . . . De Leo, G. (2017). Patient web portals, disease management, and primary prevention. Risk

Management and Healthcare Policy, 10, 33-40. doi:10.2147/RMHP.S130431 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5391175/pdf/rmhp-10-033.pdf

CODEX. (2017). Forskning som involverar människan. Hämtad 2017-12-2 från http://www.codex.vr.se/forskningmanniska.shtml

CODEX. (u.å). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Hämtad 2018-maj-10 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

*Dixon, R.F., & Stahl, J.E. (2009). A randomized trial of virtual visits in a general medicine practice. Journal of Telemedicine and Telecare, 15(3), 115-117. doi:10.1258/jtt.2009.003003

*Farr, M., Banks, J., Edwards, H.B., Northstone, K., Bernard, E., Salisbury, C., & Horwood, J.

(2018). Implementing online consultations in primary care: A mixed-method evaluation extending normalisation process theory through service co-production. Bmj Open, 8(3), 019966.

doi:10.1136/bmjopen-2017-019966

Folkhälsomyndigheten. (2017). Antibiotika och antibiotikaresistens. Hämtad 2018-05-15 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/antibiotika-och-antibiotikaresistens/

Folkhälsomyndigheten. (2018). Nedsatt psykiskt välbefinnande. Hämtad 2018-05-15 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans-utveckling/halsa/psykisk-ohalsa/nedsatt-psykiskt-valbefinnande/

Fortney, J., Burgess, J.F., Bosworth, H.B., Booth, B.M., & Kaboli, P.J. (2011). A

re-conceptualization of access for 21st century healthcare. Journal of General Internal Medicine, 26, 639-47. doi:10.1007/s11606-011-1806-

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3191218/pdf/11606_2011_Article_1806.pdf

*Jetty, A., Moore, M.A., Coffman, M., Petterson, S., & Bazemore, A. (2018). Rural Family Physicians Are Twice as Likely to Use Telehealth as Urban Family Physicians. Telemedicine Journal And E-Health: The Official Journal Of The American Telemedicine Association, 24(4), 268-276. doi: 10.1089/tmj.2017.0161

*Jung, C., & Padman, R. (2014). Virtualized healthcare delivery: Understanding users and their usage patterns of online medical consultations. International Journal of Medical

Informatics, 83(12), 901-914. doi:10.1016/j.ijmedinf.2014.08.004

Kimberly, J., & Cronk, I. (2016). Making value a priority: How this paradigm shift is changing the landscape in health care. Annals of the New York Academy of Sciences, 1381(1), 162-167.

doi:10.1111/nyas.13209 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27599092

KRY. (u.å a). Det här är KRY. Hämtad 2017-12-06 från https://kry.se/om/

KRY. (u.å b). Hur kan vi hjälpa dig?. Hämtad 2018-05-15 från https://support.kry.se/hc/sv

*McGrail, K. M., Ahuja, M.A., & Leaver, C.A. (2017). Virtual visits and patient-Centered care:

Results of a patient survey and observational study. Journal of Medical Internet Research, 19(5), 177. doi:10.2196/jmir.7374

*Mehrotra, A., Paone, S., Martich, G. D., Albert, S. M., & Shevchik, G. J. (2013). Characteristics of patients who seek care via eVisits instead of office visits. Telemedicine Journal and E-Health : The Official Journal of the American Telemedicine Association,19(7), 515-9.

doi:10.1089/tmj.2012.0221

Min Doktor. (u.å). Vanliga frågor. Hämtad 2017-12-06 från https://www.mindoktor.se/faq

Myndigheten för vårdanalys. (2014a). VIP i vården? Om utmaningar i vården av personer med kronisk sjukdom. Hämtad 2017-11-29 från http://www.vardanalys.se/Global/Rapporter%20pdf-filer/2014/2014-2-VIP%20i%20v%C3%A5rden.pdf

Myndigheten för vårdanalys. (2014b). Vården ur patienternas perspektiv-jämförelse mellan Sverige och 10 andra länder. Hämtad 2017-11-25 från

http://www.vardanalys.se/Global/Rapporter%20pdf-filer/2014/2014-11-V%C3%A5rden%20ur%20patienternas%20perspektiv.pdf

*North, F., Crane, S.J., Chaudhry, R., Ebbert, J.O., Ytterberg, K., Tulledge-Scheitel, S.M., &

Stroebel, R.J. (2014). Impact of patient portal secure messages and electronic visits on adult primary care office visits. Telemedicine Journal And E-Health: The official Journal Of The American Telemedicine Association, 20(3), 192-198. doi: 10.1089/tmj.2013.0097

*Näverlo, S., Carson, D. B., Edin-Liljegren, A., & Ekstedt, M. (2016). Patient perceptions of a Virtual Health Room installation in rural Sweden. Rural And Remote Health, 16(4), 3823.

O’Connor, S., Hanlon, P., O’Donnell, C., Garcia, S., Glanville, J., & Mair, F. (2016).

Understanding factors affecting patient and public engagement and recruitment to digital health interventions: A systematic review of qualitative studies. Bmc Medical Informatics and Decision

Making, 16(1). doi:10.1186/s12911-016-0359-3

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5024516/pdf/12911_2016_Article_359.pdf

*Padman, R., Shevchik, G., Paone, S., Dolezal, C., & Cervenak, J. (2010). eVisit: a pilot study of a new kind of healthcare delivery. Studies In Health Technology And Informatics, 160(Pt 1), 262-266.

Patientlag (SFS 2014:281). Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2017-11-05

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

*Pecina, J.L., & North, F. (2016). Early e-consultation face-to-face conversions. Journal Of Telemedicine And Telecare, 22(5), 269-276. doi:10.1177/1357633X15602634

*Peeters, J. M., Krijgsman, J. W., Brabers, A. E., Jong, J. D., & Friele, R. D. (2016). Use and uptake of eHealth in general practice: A cross-Sectional survey and focus group study among health care users and general practitioners. Jmir Medical Informatics, 4(2), 11.

doi:10.2196/medinform.4515

*Penza, K. S., Murray, M.A., Pecina, J.L., Myers, J.F., & Furst, J.W. (2018). Electronic Visits for Minor Acute Illnesses: Analysis of Patient Demographics, Prescription Rates, and Follow-Up Care Within an Asynchronous Text-Based Online Visit. Telemedicine and E-Health, 24(3), 210-215.

doi:10.1089/tmj.2017.0091

*Powell, R.E., Henstenburg, J.M., Cooper, G., Hollander, J.E., & Rising, K.L. (2017). Patient Perceptions of Telehealth Care Video Visits. Annals Of Family Medicine, 15(3), 225-229.

Doi:10.1370/afm.2095

PRISMA Statement. (u.å). PRISMA 2009 checklist. Hämtad 2018-05-26 från http://prisma-statement.org/documents/PRISMA%202009%20checklist.pdf

Prop. 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Tillgänglig:

http://www.regeringen.se/49bbe3/contentassets/04207325e75943408c69a55643ea1d3e/mal-for-folkhalsan

Regeringskansliet. (2017a). Första steget i en stor förändring av vården. Hämtad 2017-11-16 från http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/03/forsta-steget-i-en-stor-forandring-av-varden/

Regeringskansliet. (2017b). Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården. Hämtad 2017-11-16 från

http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2017/03/dir.201724/

Regeringskansliet. (2017c). Tal av socialminister Annika Strandhäll på nationella

primärvårdskonferensen. Hämtad 2017-11-16 från http://www.regeringen.se/tal/2017/09/tal-av-socialminister-annika-strandhall-panationella-primarvardskonferensen-28-september-2017/

Regeringskansliet. (2017d). Regeringens insatser för en modern, tillgänglig och jämlik vård - intervju med ansvarig minister Annika Strandhäll. Hämtad 2017-11-23 från

http://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/regeringens-insatser-for-en-modern-tillganglig-och-jamlik-vard---intervju-med-ansvarig-minister-annika-strandhall/

Regeringskansliet. (2018). Regeringen vill styra upp marknaden för nätläkare och digitala vårdcentraler. Hämtad 2018-05-15 från

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/03/regeringen-vill-styra-upp-marknaden-for-natlakare-och-digitala-vardcentraler/

Ressing, M., Blettner, M., & Klug, S. J. (2009). Systematic Literature Reviews and Meta-Analyses:

Part 6 of a Series on Evaluation of Scientific Publications. Deutsches Ärzteblatt International, 106(27), 456–463. http://doi.org/10.3238/arztebl.2009.0456

*Rohrer, J.E., Angstman K.B., Adamson, S.C., Bernard, M.E., Bachman, J.W., & Morgan M.E.

(2010). Impact of online primary care visits on standard costs: A pilot study. Population Health Management, 13(2), 59-63. doi:10.1089/pop.2009.0018

Hälso- och sjukvårdslag. (SFS 2017:80). Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2017-11-05 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardsforordning-201780_sfs-2017-80

Socialdepartementet & Sveriges Kommuner och Landsting. (SKL). (2016). Vision e-hälsa 2025-gemansamma utgångspunkter för digitalisering i socialtjänst och hälso- och sjukvård. Hämtad 2017-10-25 från

http://www.regeringen.se/4a1f04/contentassets/79df147f5b194554bf401dd88e89b791/vision-e-halsa-2025.pdf

Socialstyrelsen. (2009). Hälso- och sjukvårdsrapport 2009. Hämtad 2017-10-25 från

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8496/2009-126-72-rev2.pdf.pdf

Socialstyrelsen. (2016a). En mer tillgänglig och patientcentrerad vård. Sammanfattning och analys av landstingens och regionernas handlingsplaner- delrapport. Hämtad 2017-12-02 från

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20115/2016-3-22.pdf

Socialstyrelsen. (2016b). Primärvårdens uppdrag. Hämtad 2017-12-06 från

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20066/2016-3-2.pdf

Srivastava, S., Pant, M., Abraham, A., & Agrawal, N. (2015). The Technological Growth in eHealth Services. Computational and Mathematical Methods in Medicine, 2015, 894171.

doi:10.1155/2015/894171 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4469784/

Statens offentliga utredningar. (2016). Effektiv vård (SOU 2016:2). Stockholm: Elanders Sverige AB. Hämtad 2017-11-16 från

http://www.regeringen.se/48e2d5/contentassets/42b0aef4431c4ebf9410b8ee771830eb/effektiv- vard---slutbetankande-av-en-nationell-samordnare-for-effektivare-resursutnyttjande-inom-halso--och-sjukvarden_sou-2016-2.pdf

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (SBU). (2017). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten- En handbok. Hämtad 2018-04-22 från http://www.sbu.se/contentassets/d12fd955318f4feab3709d7ebcc9a72b/sbushandbok.pdf STROBE Statement. (u.å). STROBE Statement – checklist of items that should be included in reports of observational studies. Hämtad 2018-05-26 från

https://www.strobe-statement.org/fileadmin/Strobe/uploads/checklists/STROBE_checklist_v4_combined.pdf Sveriges läkarförbund. (SLF). (2015). Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården- Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas

läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten (Rapport juni). Hämtad 2017-11-23 från https://www.slf.se/upload/Lakarforbundet/Trycksaker/L%C3%A4karbemanningen%20avg%C3%B 6r%20v%C3%A5rdkvaliteten.pdf

Sveriges Kommuner och Landsting. (SKL). (2016). Delprojektrapport tillgänglighet i primärvård – Patientupplevd tillgänglighet. Hämtad 2017-11-05 från

https://skl.se/download/18.4a5135491584cf8c8262e930/1479391570002/Delprojektrapport%20pati entupplevd%20tillg%C3%A4nglighet.pdf

The World Medical Association. (WMA). (2008). DECLARATION OF HELSINKI Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 2018-04-25 från https://www.wma.net/wp-content/uploads/2016/11/DoH-Oct2008.pdf

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Hämtad 2018-04-10 från

https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/?_ga=2.243083906.1268591678.1525507975-568238264.1525507975

Vårdförbundet. (2015). Vad alla behöver veta om personcentrerad vård. En skrift från Vårdförbundet om hur vården kan blir bättre, smartare och säkrare. Hämtad 2017-12-03 från https://www.vardforbundet.se/siteassets/engagemang-och-paverkan/sa-gor-vi-varden-battre/vad-alla-behover-veta-om-personcentrerad-vard.pdf

Vårdgivarguiden. (2016). Hälsofrämjande arbete i primärvården ger resultat. Hämtad 2018-03-11 från http://www.vardgivarguiden.se/Behandlingsstod/halsoframjande-arbete/Halsoframjande-arbete-i-primarvarden---rapport/

World Health Organization (WHO). (u.å). Global Health Observatory (GHO) Data. Hämtad 2018-04-05 från http://www.who.int/gho/mortality_burden_disease/en/

BILAGOR

Bilaga 1-Artiklar för analys

Författare sinus / kalla symptom (35%). Ryggsmärta,

Större andel kvinnor än män medverkade.

Alla åldersgrupper var representerade, men personer över 60 år var mindre benägna att göra ebesök (12% mot 24,8%

USA Kvantitativ n=2292

Kvinnor & män av "andra" e-besök.

Patienter som fick utöver det e-besök som genomfördes av patient, vilket betyder att utfall för de patienter som mellan de två olika modaliteterna.

Farr, M, eller fysiskt möte (38%).

Läkarna upplevde att mer troligt att läkare på landsbygden än läkare från urbana delar som deltog i studien.

Jung, C, & lyfter fram vikten av läkarens roll för att uppmuntra patienter att utnyttja tjänsten.

Resultaten kan sakna resulterar i en skev urvalsdistribution.

Canada Kohortstudie n= 5441 patienter sannolika (P <0,001).

Jämförelsen av användare som träffar kända kontra nya läkare begränsas ytterligare av det faktum grupperna skiljer sig åt i demografiska och hälsostatusegenskaper.

Inte alla läkare väljer att ge virtuella besök, så valet på läkarnivån har viss inverkan på vilka patienter som får hälso- och sjukvård i detta nya format.

Mehrotra,

e-besök lockar till sig en yngre

patientpopulation (18–44 år).

Medicinska journaler hämtades från 4 olika vårdcentraler för

Sverige Kvantitativ n=19

Kvinnor & män

Kvalitativ studie ev. hade gynnat studien. servicen var bra och snabb kontakt med det fungera som ett samtal på grundnivå Clinics, vilket gör att läkarundersökningar som gjorts utanför Mayo Clinic inte därav inte finns med i deras register.

Peeters, J. dem var villiga att använda

En begränsning i studien är det låga svaret från allmänläkare, vilket kan ha påverkat resultaten och innebär att resultaten inte kan generaliseras till hela befolkningen hos

De flesta e-besök för mindre akuta besvär kan bli hjälpta utan att fysiskt behöva uppsöka vårdcentral.

Begränsning att det inte fanns någon jämförelse av uppföljningsgraden med

Related documents