Eftersom resultaten visar att eleverna har svårigheter att reflektera på ett systematisk och disciplinerat sätt, kan de behöva stöd av en mer kompetent person. Att eleverna behöver stöd för göra effektiva undersökningar som leder lärandet i rätt riktning visar även den
tidigare teknikdidaktiska forskningen. För praktiken innebär detta som Bjurulf (2008) skriver att läraren behöver ge tillfällen för gemensam reflektion. Under dessa tillfällen kan läraren göra teknikinnehållet synligt för eleverna genom att lyfta elevernas olika strategier och då använda rätt begrepp. Practice rule knowledge kan kommuniceras verbalt och innebär att eleverna vet hur något fungerar även utan tidigare erfarenhet av just den situationen. Läraren behöver leda diskussioner där eleverna inte enbart reflekterar kring vad de har gjort men framförallt hur och varför. Detta är någonting läraren behöver ta hänsyn till vid
planering och genomförande av undervisning i teknik. Vad är syftet eller målet med
lektionen? När reflekterar eleverna, hur och var? Läraren kan ge eleverna ledtrådar som de behöver under sina undersökningar. Läraren kan till exempel jämföra bättre och sämre strategier. På så vis kan också ett mer kritiskt perspektiv impliceras under designprocessen, vilket enligt Schooner m.fl., (2013) har en undanskymd plats när metoden används till
skillnad från problemlösning. Detta gör det också möjligt att synliggöra för eleverna hur olika funktioner och delar av konstruktionen relaterar till varandra. På så vis verkar det vara möjligt att leda elever från ett oreflekterat till ett reflekterat görande.
7 Framtida forskning
Vi ser ett mönster att elever använder kritisk reflektion när de löser problem.
Forskningsområdet är värdefullt genom att resultaten kan påverka hur lärare kan använda sin didaktiska kompetens för att främja elevernas lärande och utveckling i teknikämnet och tillämpning av teknisk kunskap. Vidare forskning skulle kunna identifiera bakomliggande orsaker till de didaktiska frågorna hur, när och varför elever använder kritisk reflektion i tekniska problemlösningssituationer. Samma teoretiska ramverk kan användas som det vi använt i denna studie, Rogers (2002) tolkning av Deweys syn på reflective thinking. Data skulle kunna samlas in med samma metod, men med en ny elevgrupp i samma åldrar som eleverna i denna studie, 8-9 år. Studien kan utökas med en förskoleklass. För att studera en tänkbar och möjlig progression vad gäller medvetenhet om kritisk reflektion kan även jämförande studier göras med exempelvis grundskoleelever i åldrarna 10-15 år. Vi
diskuterade även att eleverna visar svårigheter att genomföra systematiska undersökningar på egen hand. Därför vore det angeläget att undersöka vilken typ av kritisk reflektion elever använder under samtal med läraren vid till exempel gemensamma sammanfattningar av lektioner.
Eftersom vi undersökte kritisk reflektion i teknikämnet vore det intressant att genomföra en liknande studie i ett annat ämne och kring ett annat kunskapsobjekt. I matematik kunde undersökas vilken typ av kritisk reflektion elever använder när de löser en
Referenser
Axell, C. (2015). Barnlitteraturens tekniklandskap: en didaktisk vandring från Nils Holgersson till Pettson och Findus. (Avhandling). Linköping: Linköpings universitet. Hämtad 2017-12- 20 http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:784127/FULLTEXT02
Bjurulf, V. (2008). Teknikämnets gestaltningar: En studie av lärares arbete med skolämnet teknik. (Avhandling). Karlstad: Karlstad University Studies 2008:29. Hämtad 2017-12-20 från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:25379/FULLTEXT01.pdf
Bjurulf, V. (2013). Teknik-Didaktik. Stockholm: Studentlitteratur.
Björkholm, E. (2015). Konstruktioner som fungerar: En studie av teknikkunnande i de tidiga skolåren. (Avhandling). Stockholm: Stockholms universitet. Hämtad 2017-12-20 från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:844061/FULLTEXT01.pdf
Blomdahl, E. (2007). Teknik i skolan: en studie av teknikundervisning för yngre skolbarn. (Avhandling). Stockholm: Stockholms universitet.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga Metoder. UPPL 2:3. (B. Nilsson, Övers.). Malmö: Liber.
CETIS. (2016). Centrum för tekniken i skolan. Teknik 200! Hämtad 2017-11-16 från
https://liu.se/cetis/nyhetsbrev/2016-3-teknik-200.shtml
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
de Vries, M. J. (2018). Philosophy of Technology: Themes and Topics. I M. J. de Vries (Red.), Handbook of Technology Education (s. 7-16). Dordrecht: Springer.
Dewey. J. (1910/1933a). How We Think – A Restatement of the Relation of Reflective Thinking to the Educative Process. Boston: Houghton Mifflin Company.
Dewey. J. (1910/1933b). How We Think. Project Gutenberg e-Book. Hämtad 2017-11-15 från
http://www.gutenberg.org/files/37423/37423-h/37423-h.htm
Dewey, J. (1938). Experience & Education. Hämtad 2018-01-08 från
http://ruby.fgcu.edu/courses/ndemers/colloquium/experienceducationdewey.pdf
Dewey, J. (u.å.) “We do not learn from experience ... we learn from reflecting on experience.” Hämtad 2017-11-25 från ICOSA
http://elss.elc.cityu.edu.hk/ELSS/Resource/Learner%20Training3%20- %20Reflecting%20on%20Learning/
Esjeholm, B-T. & Bungum, B. (2018). Linking Knowledge and Activities: How can Classroom Activities in Technology Reflect Professional Technological Knowledge and Practices? In M. J. de Vries (Red.), Handbook of Technology Education (pp.567-580). Dordrecht: Springer.
Hallström, J. & Klasander, C. (2017). Skolverket. Teknikens förändring och dess konsekvenser – en introduktion. Hämtad 2017-11-05 från
https://larportalen.skolverket.se/webcenter/larportal/api-
forandring-och-dess-konsekvenser-arskurs_1-
3/del_01/Material/Flik/Del_01_MomentA/Artiklar/NT2_1-3_01_A_forandring.docx
Hansson, S. O. (2013). What is Technological Knowledge? I I-B Skogh & M. J. de Vries (Red.) Technology Teachers as Researchers: Philosophical and Empirical Technology Education Studies in the Swedish TUFF Research School (s. 17-32). Rotterdam/Boston/Taipei: Sense Publishers.
Hultén & Hagberg (2004). Skolans undervisning och elevers lärande i teknik: svensk forskning i internationell kontext. Hämtad 2018-01-01 från
http://www.isv.liu.se/fontd/filarkiv_publikationer/1.155215/Teknikdidaktiskforskningma nusnov04.pdf
Johansson, M. & Sandström, M. (2015). Undervisa i teknik för lärare F-6. Malmö: Gleerups. Karlsson, T. (2017). Nationalencyklopedin. New public management. Hämtad 2017-11-16
från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/new-public-management
Kirkeby, P. J. (2010). An Effective Introduction to Technology and Design in Norwegian Primary Education. Design and Technology Education, Vol.15(3), s. 58-67. Hämtad 2018- 01-21 från https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ916489.pdf
Klasander, C. (2010). Undervisning brister om tekniska system. Hämtad 2017-09-25 från
http://www.forskning.se/2010/10/05/undervisning-brister-om-tekniska-system/
Klasander, C. (2016). CETIS. Teknik 200! Hämtad 2017-11-16 från
https://liu.se/cetis/nyhetsbrev/2016-3-teknik-200.shtml
Klein, L. & Strand, J. (2017). Grottmålning till programmering. Förstudie. Mälardalens högskola, 2017.
Kroksmark, T. (Red.) (2011). Den tidlösa pedagogiken. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Leege, R., (2017). The Amazing Potential of Technology to Level the Playing Field in Global Education. Childhood Education. London: Routledge Taylor & Francis Group. Hämtad 2017-11-13 från https://www.printfriendly.com/print?customCSSURL=&disableClickToDel=1&disableEmail =1&disablePDF=0&disablePrint=0&headerImageUrl=&headerTagline=&imageDisplayStyle =none&imagesSize=full- size&source=cs&url_s=uGGCF_%7E_PdN_%7E_PcS_%7E_PcSnyypuvyqErAErnqvAtmBEt_ %7E_PcSnznMvAt-CBGrAGvny-GrpuAByBtL-yrIry-CynLvAt-svryq-tyBony- rqHpnGvBA_%7E_PcS
Lucas, B., & Hanson, J. (2016). Thinking Like an Engineer: Using Engineering Habits of Mind and Signature Pedagogies to Redesign Engineering Education. International Journal of Engineering Pedagogy. Vol 6, No 2 (s. 4-13). Hämtad 2017-11-13 från http://online- journals.org/index.php/i-jep/article/view/5366
Lundahl, C. (2014). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, U.P. (2014). Läroplansteori och didaktik – framväxten av två centrala områden. I U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare (s. 139–220) Stockholm: Natur & Kultur.
Luo, Yi, L. (2015). Design Fixation and Cooperative Learning in Elementary Engineering Design Project: A Case Study. International Electronic Journal of Elementary Education Vol. 8, Iss. 1, 133-146. Hämtad 2018-01-21 från
https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1078851.pdf
Martinsson, T. (2016). 200 öronmärkta undervisningstimmar i teknik – en seger. Hämtad 2017-11-16 från http://www.teknikforetagen.se/sv/i-debatten/nyheter/2016/200- oronmarkta-undervisningstimmar-i-teknik---en-seger/
Nationalencyklopedin (2017). Teknik. Hämtad 2017-11-16 från https://www-ne- se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/teknik
Nilsson, T., Sundqvist, P. & Gustafsson, P. (2016). A Pilot Study of the Technological Literacy among Primary School Teachers in Sweden (s. 360-367). Presenterad PATT32: Technology Education for 21st Century skills, Utrecht, 2016. Hämtad 2017-11-30 från
https://www.iteea.org/File.aspx?id=39504&v
Norström, P. (2014). Technological Knowledge and Technology Education. (Avhandling). KTH Royal Institute of Technology, Stockholm. Hämtad 2017-12-20 från https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:715009/FULLTEXT01.pdf
Persson, H. (2015). Boken om Teknik 4-6. Stockholm: Liber.
Regeringen (2017a). Stärk digital kompetens i skolans styrdokument.
http://www.regeringen.se/contentassets/acd9a3987a8e4619bd6ed95c26ada236/inform ationsmaterial-starkt-digital-kompetens-i-skolans-styrdokument.pdf
Regeringen (2017b) Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Hämtad 2017-11-20 från http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2017/10/regeringen-beslutar-om- nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet/
Rodgers, C. (2002). Defining Reflection: Another Look at John Dewey and Reflective Thinking. New York: State University. Hämtad 2017-11-14 från
http://www.bsp.msu.edu/uploads/files/Reading_Resources/Defining_Reflection.pdf
Royal Academy of Engineering. (2017). Science, Technology, Engineering and Mathematics, STEM. Education. Hämtad 2017-11-16 från http://www.raeng.org.uk/education
Schooner, P., Nordlöf, C., Klasander, C., Hallström, J. (2017). Design, system, value: The role of problem-solving and critical thinking capabilities in technology education, as perceived by teachers. I K. Stables, E., Bohemia (Red.), Design and Technology Education: An
International Journal (s. 60-75). Hämtad 2018-01-21 från
https://ojs.lboro.ac.uk/DATE/issue/view/189/Design%20and%20Technology%20Educatio n%3A%20An%20International%20Journal%2022.3
Schönborn, K & Höst, G. (2016). Antologi ger lärare redskap för arbete med abstrakta begrepp. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2017-12-26 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/no-
amnen/undervisning/antologi-ger-larare-redskap-for-arbete-med-abstrakta-begrepp- 1.221037
SFS 2010:800a. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2018-01-03 från http://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/skolforordning-2011185_sfs-2011-185
SFS 2010:800b. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.Hämtad 2017-12-26 från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- %20forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolinspektion (2014). Teknik – gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning. Hämtad 2017-08-30 från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/01- inspektion/kvalitetsgranskning/teknik/kvalgr-teknik-samf.pdf
Skolinspektion (2017). Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik. Hämtad 2017-11-14 från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kva litetsgranskningar/2017/forskolans-arbete-med-matematik-teknik-och-
naturvetenskap/forskolans-arbete-med-ma-no-te-_rapport2017.pdf
Skolverket (2015). En av tre lärare är obehörig. Hämtad 2017-11-18 från
https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/nyhetsarkiv/2015/nyheter-2015- 1.229449/en-av-tre-larare-ar-obehorig-1.234026
Skolverket (2016a). Timplan för grundskolan. Hämtad 2017-08-28 från:
https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/grundskoleutbildning/grundskola/timplan/timplan-for-grundskolan-1.159242
Skolverket. (2016b). FÖRSKOLAN Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2017-12-26 från https://www.skolverket.se/om-
skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442
Skolverket (2017a). Likvärdig utbildning I grundskolan. Oroande utveckling för
likvärdigheten. Hämtad 2017-11-27 från https://www.skolverket.se/regelverk/mer-om- skolans-ansvar/likvardig-utbildning-i-grundskolan-1.218790
Skolverket. (2017b). Timplan för grundskolan. Hämtad 2017-08-28 från
https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/grundskoleutbildning/grundskola/timplan/timplan-for-grundskolan-1.159242
Skolverket. (2017c). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2017). Hämtad 2017-08-30 från https://www.skolverket.se/om-
skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3813
Skolverket. (2017d). Kommentarmaterial till kursplanen i teknik. Reviderad 2017. Hämtad 2017-12-11 från https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild- publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3790
Stables, K. (2008). John Eggleston Memorial Lecture 2008. Designing matters; designing minds: the importance of nurturing the designerly in young people. Design and
Technology Education: An International Journal. 13.3. 8-18. Hämtad 2018-01-21 från
https://ojs.lboro.ac.uk/DATE/article/view/179/150
Stiftelsen för strategisk forskning (2014). Vartannat jobb automatiseras inom 20 år:
utmaningar för Sverige. Stockholm: Stiftelsen för strategisk forskning (SSF). Hämtad 2017- 11-13 från https://strategiska.se/app/uploads/varannat-jobb-automatiseras.pdf
Sundin, B. (2006) Den kupade handen – Historien om människan och tekniken. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Sundqvist, P., Nilsson, T., & Gustafsson, P. (2015). The purpose of technology education in preschool – Swedish preschool staff’s descriptions. Presentation at PATT29 (Pupils attitudes Towards Technology), April, 2015, Marseille, France. Hämtad 2017-11-18 från
https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01161553/file/PATT29.pdf
Sundqvist, P. & Nilsson, T. (2016). Technology Education in Preschool: Providing
Opportunities for Children to use Artifacts and to Create. Berlin: Springer. Hämtad 2017- 11-18 från https://link.springer.com/article/10.1007/s10798-016-9375-y
Svanelid, G. (2017). The Big 5 bildar broar från förskola till skola. Pedagogiska Magasinet 9:66–71. Hämtad 2017-11-04 från http://pedagogiskamagasinet.se/the-big-5-bildar- broar-fran-forskola-till-skola/
Svensson, M. (2011). Att urskilja tekniska system – didaktiska dimensioner i grundskolan. (Ph.D.). Linköping: Linköpings universitet. Hämtad 2017-12-20 från https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:382726/FULLTEXT01.pdf
Säljö, R. (2014). Den Lärande människan – teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare (s. 252–307). Stockholm: Natur & Kultur.
Teknikmuseet (2017). Datahistoriska nedslag. Hämtad 2917-12-15 från
https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/kommunikation-och- media/datorhistoriska- nedslag/
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 2017-11-15 från:
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Wickman, P-O. (2002). Induction as an empirical problem: how students generalize during practical work. International Journal of Science of Education, Vol. 24, No.5, s. 465-486. Hämtad 2017-11-15 från
http://www.it.uu.se/katalog/andersb/edu/TUR/Wickman%202002%20Induction%20pract ical.pdf
Yin, R. (2014). Case Study Research Design and Methods (5th ed.). Thousand Oaks, CA: Sage. Östman L. & Wickman P.-O. (2014). A Pragmatic Approach on Epistemology, Teaching, and
Bilagor
Bilaga 1 Materialbord
Materialbord till att skapa en konstruktion som skulle vara vacker och falla lätt genom luften. Här syns tyg, rött garn, sex pingisbollar, tejp, fjädrar, klister, sax, crepepapper, ballonger, ”tussebollar”/pom poms. Eleverna använde sig sin kreativitet och reflective thinking i syfte att konstruera något som var vackert och faller lätt genom luften. Bakgrunden till uppgiften är hämtad ur boken: Persson, H. (2015). Boken om Teknik 4–6. Stockholm: Liber.
Bilaga 2 Informationsbrev
Till: rektor, lärare, vårdnadshavare och eleverna
Från: Lena Klein och Jenene Strand, lärarstudenter (F-3) vid Mälardalens högskola (MDH) Datum: 2017-11-22 planerat undersökningsdatum
Information om en forskningsstudie om teknikundervisning i grundskolans åk 1–3, samt tillfrågande om deltagande.
Vi är två studenter vid Mälardalens högskola som går termin 6 på lärarprogrammet F-3 i Västerås. Syftet med vår fallstudie är att inhämta kunskap om och hur elever i åk 1–3 har möjlighet att reflektera i samband med praktiskt arbete i teknikundervisningen. Vi menar att arbetet kan bidra med kunskap kring elevernas lärande i ämnet. För att genomföra insamling av data krävs att vi spelar in ljud under elevernas praktiska grupparbete. Elevernas
diskussioner under det praktiska arbetet kan ge oss information om och hur reflektion sker. Ni tillfrågas härmed om eleverna får delta i denna undersökning.
Det praktiska genomförandet innebär att eleverna under en tekniklektion får lösa ett problem i små grupper. Det är (klass)läraren som leder lektionen. Vi gör en ljudinspelning med dator och mobiltelefon av elevernas kommentarer under uppgiften. Vi gör också observation och anteckningar på papper under lektionen, men inga fotografier tas av deltagarna. Detta gör vi för att kunna sätta diskussionerna in i sitt sammanhang. Sedan kommer vi att transkribera ljudfilerna i textformat.
Vi följer Vetenskapsrådets (2017) anvisningar om god forskningssed med etiska
överväganden och riktlinjer. Detta inbegriper att vi genomför arbetet och hanterar data och resultat ansvarsfullt. Vi kommer inte att anteckna elevernas namn eller annan information som gör det möjligt att identifiera individer. Det som är i fokus är kommentarer som kan knytas till reflektion och ämnet. Enstaka kommentarer kan lyftas i arbetet som exempel men kommer då vara anonymiserade. Vare sig skola, lärare eller elever kommer att vara
identifierbara för utomstående. Ljudinspelningar och insamlat material kommer att användas enbart i samband med denna studie. Ljudinspelningarna och anteckningarna kommer att lagras på våra bärbara datorer som bara vi har tillgång till och kommer att förstöras (raderas) när arbetet är examinerat (i januari). Deltagandet i undersökningen är helt frivilligt. Då det handlar om ljudinspelning av barn yngre än 15 år ska vårdnadshavare ge tillstånd. Om någon vårdnadshavare inte ger tillstånd spelar det ingen roll vad barnet tycker om sitt deltagande. Om barnet säger nej spelar det ingen roll att vårdnadshavaren har godkänt deltagande. Alla personuppgifter (som namn) anonymiseras och alla har rätt att när som helst avbryta sitt deltagande utan närmare motivering och utan några negativa
konsekvenser. All information är konfidentiell.
Undersökningen ska presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola, och slutversionen läggs ut på forskningsdatabasen DiVA. Om det är något ni funderar över kan vi nås via mejl/telefon. Vi besvarar gärna eventuella frågor.
Tack för hjälpen!
Lena Klein, student vid MDH Jenene Strand, student vid MDH Telefonnummer och Mailadress Telefonnummer och Mailadress
Vår handledare är Tor Nilsson, universitetslektor i Naturvetenskap-teknik-didaktik på MDH Telefonnummer och Mailadress
Informerat samtycke om deltagande i forskningsstudie om teknikundervisning i grundskolans åk 1–3.
Från: Lena Klein och Jenene Strand, lärarstudenter (F-3) vid Mälardalens högskola (MDH) Till: Vårdnadshavare och elever
Jag som vårdnadshavare har fått information om studiens syfte, innehåll och praktiska genomförandet och ger mitt samtycke till att mitt barn får delta i studien.
Ja Nej
Namnunderskrifter Vårdnadshavare Namnförtydligande
_______________________________ ____________________________ _______________________________ ____________________________ Jag som elev har fått information om studiens syfte, innehåll och praktiska genomförandet och ger mitt samtycke till att delta i studien.
Ja Nej
_______________________________
Vid gemensam vårdnad ska båda vårdnadshavare ge sitt samtycke genom namnunderskrift. Samtycke kan återkallas när som helst. Original behålls av studenterna. Pappret lämnas till (klass)läraren.
Bilaga 3 Processprotokoll
Under vårt arbete med kursen Självständigt arbete (OAU093) har vi arbetat tillsammans i alla delar av processen. Från början har vi diskuterat hur vi vill gå vidare med vår empiri från vår PM, där vi såg att pedagoger saknar reflektion i den didaktiska processen, något som är en förmåga att utveckla enligt Skolverket (2017a). Vi har haft tät kommunikation med vår handledare. Vi har arbetat heltid enligt tidsplan, tagit in information och fördelat arbetet jämt, och samarbetet har varit problemfritt.