Den här studien ger en inblick i hur gymnasieungdomar resonerar kring partiledares självpresentation och kan ge vidare implikationer för hur samhällsinstanser, yrkesliv, och privatpersoner kan arbeta för att skapa förtroende på sociala medier. Genom att på ett strategiskt sätt använda sig av sociala plattformar för att presentera en balanserad och autentisk bild av sig själv, kan man förmodligen bygga starka relationer med intressenter/publiker, och utveckla ett starkt varumärke. Studiens resultat ledde oss bland annat till slutsatser rörande äkthet på sociala medier. Vikten av att vara autentisk togs upp av filosofer som Sokrates och Platon (Wang & Skovira, 2017) redan före kristus födelse, och är än idag relevant för hur vi människor uppfattar varandras karaktär. Kanske är det rentav mer viktigt än någonsin, i vårt samhälles snabba digitala utveckling. Människors liv i det moderna samhället fortgår nästan till lika delar online som i verkligheten, vilket gör att vår studie skulle kunna appliceras på fler yrkesgrupper än bara politiker. Att vara medveten om att din självpresentation på sociala medier bör vara ärlig och tillförlitlig, är förmodligen viktigt oavsett om du är VD för ett företag eller en vanlig privatperson. Med det sagt är de riktlinjer och faktorer som vi kommit fram till i studien givetvis inte beständiga, utan är en del av en föränderlig process. Vad som anses tillgjort och onaturligt idag, kan ses som självklart och naturligt imorgon.
Referenser
Aaker, D. (2014). Aaker on Branding : 20 Principles That Drive Success. New York: Morgan James Publishing.
annie_loof. (2018-12-03). [Instagram-profil]. Hämtad från
https://www.instagram.com/annie_loof/?hl=sv
Bargh, J.A., McKenna, K. Y. A., Fitzsimons, G. M. (2002). Can You See the Real Me? Activation and Expression of the “True Self” on the Internet. Journal of Social Issues. 58(1). 33-48.
Barthes, R. (1978). Image Music Text. London, Fontana.
Behrman, J.R. & Rosenzweig, M.R. (2002). Does Increasing Women's Schooling Raise the Schooling of the Next Generation? The American Economic Review. 92 (1). 323-334.
https://www.jstor.org/stable/3083336
Beltran, A. (2010). Facebook and its behavioral rules: The emergence of a middle Region (Magisteruppsats). Karlstad: Karlstads Universitet. Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:317303/FULLTEXT01.pdf
boyd, d. & Marwick, A. (2010). I tweet honestly, I tweet passionately: Twitter users, context collapse, and the imagined audience. New Media & Society. 13(1). 114-133. doi: 10.1177/1461444810365313 Centerpartiet. (2018). Våra idéer. Hämtad 2018-12-03 från
https://www.centerpartiet.se/var-politik/vara-ideer
Colliander, J. Marder, B. Falkman, L.L. Madestam, J. Modig, E. Sagfossen, S. (2017) The social media balancing act: Testing the use of a balanced self-presentation strategy for politicians using twitter. Computers in Human Behavior. 74. 277-285. doi: 10.1016/j.chb.2017.04.042
Entman, R. (1993). Framing: Toward Clarification of a Fractured Paradigm. Journal of Communication,
43(4). 51-58. https://doi.org/10.1111/j.1460-2466.1993.tb01304.x
Eriksson, G. (2000). Receptionsanalys. I Ekström, M. & Larsson, L. (red), Metoder i
kommunikationsvetenskap (272-296). Lund: Studentlitteratur.
Fiske, John (1997). Kommunikationsteorier - en introduktion. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Goffman, E. (1959). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. New York: Doubleday &
Company, Inc.
Hall, S. (2013). The work of representation.. I Hall, S., Evans, J., Nixon, S. (red.) Representation. (2 uppl. s. 1-59). London: SAGE.
Hogan, B. (2010). The Presentation of Self in the Age of Social Media: Distinguishing Performances and
Exhibitions Online. Bulletin of Science, Technology & Society 30(6). 377–386. doi:
10.1177/0270467610385893
Instagram (2019). Vad är Instagram? Hämtad 2019-01-15 från
https://www.facebook.com/help/instagram/424737657584573?helpref=hc_fnav
Internetstiftelsen. (2018). Svenskarna och internet 2018. Hämtad från https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2018.pdf
Jencks, C. (1972). Inequality: A Reassessment of the Effect of Family and Schooling in America. New York: Basic Books.
Karlsson, M. Clerwall, C. Buskqvist, U. (2013). Political Public Relations on the Net: A Relationship Management Perspective. Public Relations Journal. 7(4). 1-23.
kristerssonulf. (2018-12-03). [Instagram-profil]. Hämtad från https://www.instagram.com/kristerssonulf/?hl=sv
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Larsson, L. (2000). Personliga intervjuer. I Ekström, M. Larsson, L. (red.) Metoder i
kommunikationsvetenskap (49-77). Lund: Studentlitteratur.
Ledingham, J. A. (2003) Explicating Relationship Management as a General Theory of Public Relations. Journal of Public Relations Research, 15(2), 181-198. doi:
10.1207/S1532754XJPRR1502_4
Ledingham, J. A. (2011) Political Public Relations and Relationship Management. I Strömbäck, J., Kiousis, S. (red). Political Public Relations. (1 uppl. 235-253). New York: Routledge.
Lee, E.J. Oh, S.Y. (2012) To personalize or depersonalize? When and how politicians' personalized tweets affect the public's reactions. Journal of Communication. 62(6). 932-949. doi:
10.1111/j.1460-2466.2012.01681.x
Lutz, C.A. Collings, J.L. (1993). Reading National geographic. Chicago: University of Chicago Press. Madestam, J. (2018, 3 juni). I Ivarsson, D. Varför ställer partiledarna upp på trams? SVT Nyheter.
Hämtad från https://www.svt.se/nyheter/val2018/varfor-staller-partiledarna-upp-pa-trams Marwick, A.E. (2013). Status update: celebrity, publicity, and branding in the social media age. New Haven:
McAllister, I. (2007). The personalization of politics. I Dalton, R. J. & Klingemann, H. (red). The
Oxford Handbook of Political Behaviour. (571-588). Oxford: Oxford University Press.
McCombs, M. & Shaw, D. (1972). The Agenda-Setting Function of Mass Media. Public Opinion
Quarterly, 36(2). 176-187. https://doi.org/10.1086/267990
Moberg, U. (2000). Analys av samtal. I Ekström, M., Larsson, L. (red). Metoder i
kommunikationsvetenskap (219-246). Lund: Studentlitteratur.
Moderaterna. (2018). Vår politik i korthet. Hämtad 2018-12-03 från https://moderaterna.se/var-politik-i-korthet
Scheufele, D. (1999). Framing as a Theory of Media Effects. Journal of Communication, 49(1). 103-122. https://doi.org/10.1111/j.1460-2466.1999.tb02784.x
Semetko, H. A. & Valkenburg, P. M. (2000). Framing European Politics: A Content Analysis of Press and Television News. Communication Studies, 50(2), 93-109. https://doi.org/10.1111/j.1460-2466.2000.tb02843.x
Skolverket. (2019). Samhällsvetenskapsprogrammet. Hämtad 2019-01-15 från
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/program?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fpr ogram.htm%3FprogramCode%3DSA001%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa9295# anchor_1
Socialdemokraterna. (2018). Våra värderingar. Hämtad 2018-12-03 från
https://www.socialdemokraterna.se/vart-parti/om-partiet/vara-varderingar/ stefanlofven. (2018-12-03). [Instagram-profil]. Hämtad från
https://www.instagram.com/stefanlofven/?hl=sv
Strömbäck, J. (2008). Four Phases of Mediatization: An Analysis of the Mediatization of Politics. The
International Journal of Press/Politics, 30(3). 228-246 https://doi.org/10.1177/1940161208319097 Sweetser, K.D. (2011). Digital Political Public Relations. I Strömbäck, J., Kiousis, S. (red). Political
Public Relations. (1 uppl. 293-313). New York: Routledge.
Utrikespolitiska institutet. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/sverige/seder-och-bruk/
Valmyndigheten. (2018). Valpresentation 2018. Hämtad 2018-11-22 från https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/R/rike/index.html
Wang, W. Skovira, R.J. (2017) Authenticity and Social Media. Paper presenterat vid Twenty-third Americas Conference on Information Systems, Boston.
Williams, C. B., Gulati, J. (2009). The Political Impact of Facebook: Evidence from the 2006 Elections and the 2008 Nomination Contest. I Panagopolus, C. (red) Politicking Online: The
Transformation of Election Campaign Communications (1 uppl. 272-291). New Brunswick: Rutgers
University Press.
Woodhouse, M.B. (2011) A preface to philosophy. (9. uppl.) California: Encino.
Østbye, H., Helland, K., Knapskog, K., Larsen, L.O. (2013) Metodbok för medievetenskap. (4 uppl.) Bergen: Fagbokforlaget
Bilaga 1: Medverkande
Nedan återfinns en lista över de medverkande respondenterna i studien.
Bilaga 2: Intervjuguide
Nedan återfinns den intervjuguide som användes under samtalen med respondenterna i studien.
Inledande frågor
Bakgrund Namn Ålder Stad
Uppväxt - familj, skola Fritid
Framtid - jobb? Plugga vidare? Politiskt intresse
Tycker du det är kul med politik? Tycker du det är viktigt?
Röstade du i valet? - Vill du berätta vad du röstade på?
Sökte du aktivt upp mer information tiden före valet än du normalt brukar? Anser du att du är uppdaterad om svensk politik?
Är det någon/några politisk fråga som du anser viktigare än andra? Medieanvändande
Vilka sociala medier använder du?
Vart brukar du läsa om politik/politiska nyheter?
Hämtar du information om politik på några specifik sociala medier? Följer du någon partiledare eller politisk person på Instagram?
Frågor om reception av bilder
Bakgrund
Vet du vilka det här är?
Vad tänker du på när du ser de här bilderna? Varför tror du att vi har valt ut just de här bilderna? Semiotik och tecken
Vad tror du att det här inlägget handlar om? Vad tror du att bilden vill säga?
Finns det någon/några speciella detaljer som du lägger märke till? Symboler?
Om man tog bort den detaljen, skulle du uppfatta bilden annorlunda? Om man tog bort partiledare X, skulle du uppfatta bilden annorlunda? Förförståelse
Har du någon uppfattning om de här personerna innan? Kan det påverka hur du ser på den här bilden?
Den politiska kontexten/partiet bakom partiledaren Frågor om personligt varumärke/image
Tycker du att bilden hänger ihop med partiet X på något sätt? Tycker du att den krockar med din uppfattning av partiets image?
Genom att titta på den här bilden, uppfattar du partiet på ett speciellt sätt? Politikerns självpresentation
Frågor om relationsbyggande arbete
Varför tror du att politiker X har lagt ut den här bilden? Vem tror du politikern vänder sig till med den här bilden? Frågor om rollen
Hur vill politiker X framstå genom denna bild tror du?
Tror du det spelar någon roll att se partiledaren på det här sättet/situationen? Varför/varför inte?
Frågor om rollens trovärdighet
Känns vissa bilder mer “stageade” än andra?
Är det politiska budskapet tydligare i vissa bilder, än i andra? Varför/varför inte?
Avslutande fråga
Är det något som du skulle vilja ta upp som du har kommit att tänka på under tiden vi pratat? Tycker du att det är något som vi har missat att prata om?
Bilaga 3: Samtyckesformulär
Nedan återfinns det samtyckesformulär som respondenterna fick skriva under innan de medverkade i studien.
Samtyckesformulär
Våra namn är Charlotte Ekberg och Frida Burell. Vi är studenter på Karlstads Universitet och skriver just nu kandidatuppsats i Medie-och kommunikationsvetenskap.
Uppsatsen är en studie där vi vill undersöka ungdomars inställning till svenska politikers användning av det sociala mediet Instagram. Vi hoppas att du vill delta i vår studie genom en intervju.
Deltagandet i den här studien är frivilligt och du kan när som helst avbryta intervjun. Om du känner att du inte vill att vi använder materialet från den här intervjun när den redan är gjord, är du fri att dra tillbaka ditt samtycke och vi kommer då radera våra anteckningar och ljudinspelningar. Detta gäller fram tills uppsatsen är publicerad.
Ljudinspelningen kommer endast användas av oss och raderas efter vi har gjort om den till en textfil. Vi intygar att ditt namn anonymiseras i den här studiens publikation.
Jag har läst detta formulär och ger mitt samtycke till att bli intervjuad samt ljudinspelad. Jag är medveten om att jag när som helst kan avbryta intervjun och att jag i efterhand kan dra tillbaka mitt samtycke.
Bilaga 4: Tematisering
Nedan visas hur vi kategoriserade och fann mönster i intervjutexterna utifrån fem olika teman och temafärger.
Identifierade teman i studien.