Vår studie bidrar till en större förståelse för en stor medietrend hos unga vuxna. Vår
forskning har gett en inblick i olika kategorier inom den populära plattformen Instagram och hur dess format påverkar unga vuxnas beteende. Studien belyser även känslorna och
tankarna individer har bakom fasaden de uppvisar på sociala medier. Det finns en problematik med det populariserade uppmärksamheten och vi anser att det är viktigt att belysa det. Psykisk ohälsa bland unga vuxna ökar och vi tror det finns en stor koppling mellan det och sociala mediers utveckling (Thomée et al, 2011). Som vår studie visar bidrar Instagram och andra sociala medier till att individer jämför sig med andra och detta måste onekligen leda till problem vad gäller unga vuxnas stabilitet i deras identitet. Vi anser att det även är problematiskt att unga individer har den här typen av bekräftelsebehov att de känner sig drivna till att uppvisa en felfri bild av sig själva och sitt liv för att få likes och må bra av det en stund. Frågan kring huruvida en trygg självbild och självkänsla förskjuts eller störs av detta har väckts hos oss.
Vår studie innefattade 10 unga vuxna och vi kan därför inte generalisera, men vi anser att det är tillräckligt för att belysa de negativa (och positiva) aspekterna av selfiekulturen. Samhället vi lever i glorifierar popularitet och tack vare den teknologiska utvecklingen kan nu vem som helst uppnå mikro-kändisskap på Instagram, med allt vad det innebär, genom att exponera sig och sitt liv för världen. Sociala medier har sina likes, följare och delningar som alla
innefattar siffror som sätter en medveten eller omedveten värdering på individer, vare sig det handlar om en selfie eller ett blogginlägg. Vi anser att det är de vuxnas ansvar, i samhället och på skolor, att ge barn och unga en rättvis bild av sociala medier och belysa de negativa aspekterna av den och av den eftertraktade populariteten. Det är, enligt oss, av yttersta vikt att samhället arbetar med att sätta en god grund för ungas självkänsla och självbild redan innan tonåren eftersom barn redan då använder sig av och exponeras för den förvrängda bilden sociala medier ger dem vad gäller utseende och livskvalitet.
Arbetsfördelning
Rina Ghazale
• Sammanfattning + Abstract
• 1. Introduktion
• 1.1 Bakgrund & problemområde
• 2.2.2 Dramaturgi - Samhället i teatermetaforer
• 2.2.3 Social jämförelse
• 2.2.4 Den narcissistiska kulturen
• 2.3 Identitetsutveckling
• 2.4.1 Varför vi postar selfies
• 2.4.4 Selfies effekt på självkänslan
• 3.4 Operationalisering & intervjuguide
• 3.4.1 Exempel på frågor och dess förklaring
• 7 Implikationer för samhället
Moa Pareigis
• 2.2.1 Dagens konsumtionssamhälle
• 2.4.2 Psykiska effekter av att posta selfies
• 3 Metod
• 3.1 Kvalitativ forskningsintervju
• 3.2 Population och urval
• 3.5 Etiska forskningsaspekter/riktlinjer
• 3.6 Generalisering
• 3.7 Validitet och reliabilitet
• 6 Framtida forskning
• Referenslista
Tillsammans
• 2.1 Nya plattformar
• 3.3 Tillvägagångssätt
• 4 Resultat & analys
• 5 Diskussion & slutsats
Trots att vi delade upp vissa avsnitt var vi noga med att läsa igenom varandras delar för att få ett sammanhängande flyt genom hela uppsatsen.
Referenslista
Adolfsson, J. (2017, 27 januari). Poserar flitigt med pengar, kvinnor och vapen – vem är egentligen Dan Bilzerian?. Café. Hämtad från http://www.cafe.se/vem-ar-dan-bilzerian/
Aslam, S. (2017, 29 april). Instagram by the Numbers: Stats, Demographics & Fun Facts.
Omnicore. Hämtad från https://www.omnicoreagency.com/instagram-statistics/
Bauman, Z. (2008). Konsumtionsliv. Göteborg: Daidalos.
Brinkmann, S., Kvale, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Coleman, O. (2017, 27 mars).The Kim Kardashian sex tape: An oral history. Page Six.
Hämtad från http://pagesix.com/2017/03/27/the-kim-kardashian-sex-tape-an-oral-history/
Ekström, M., Larsson, L. (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Erikson, E. H. (1977). Ungdomens identitetskriser. Stockholm: Natur och kultur.
Fame Whore. (2009, 22 oktober). I UrbanDictionary. Hämtad 2017-05-24, http://www.urbandictionary.com/define.php?term=Fame%20Whore
Farm, M. (2017). Självkänsla. I Psykologiguiden. Hämtad från
http://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/psykisk-ohalsa/sjalvkansla
Festinger, L. (1954). A Theory of Social Comparison Processes. Human Relations (7), 117-140. DOI: 10.1177/001872675400700202
Festinger, L. (1957). A theory of cognitive dissonance. Stanford, California: Stanford U.P.
Goffman, E. (2014). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. Stockholm:
Studentlitteratur.
Instagram (2017). About Us. Hämtad från https://www.instagram.com/about/us/
Johansson, T. (2002). Bilder av självet: vardagslivets förändring i det senmoderna samhället. Stockholm: Natur och kultur.
Johnson, L. (2015, 1 mars). After Conquering Reality TV, Kim Kardashian Is Taking the Mobile World by Storm: How she built a $74 million app addiction. Adweek. Hämtad från http://www.adweek.com/tv-video/after-conquering-reality-tv-kim-kardashian-taking-mobile-world-storm-163199/
Laird, S. (2013, 20 november). Behold the First 'Selfie' Hashtag in Instagram History.
Mashable. Hämtad från http://mashable.com/2013/11/19/first-selfie-hashtag-instagram/#dcpmB5WHTOqZ
Lasch, C. (1981). Den narcissistiska kulturen. Stockholm: Norstedt.
Marwick, A. (2013). Status Update: celebrity, publicity and branding in the social media age. New Haven: Yale University Press.
Maslow, A. H. (1943). A theory of human motivation. Psychological Review (50), 370-396.
Moshman, D. (2011). Tonåringars tänkande och utveckling: Kognition, moral och identitet.
Lund: Studentlitteratur.
Nyman, H. (2009). Narcissism. I Psykologiguiden. Hämtad från http://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/personlighetsstorningar/narcissism
Objevit.cz [Objevit.cz]. (2017, 28 januari). Holocaust + Selfie Culture = ‘Yolocaust’.
[Videofil]. Hämtad från https://www.youtube.com/watch?v=mjjV_X5re4g
Oxford Dictionaries (2013, 18 november). The Oxford Dictionaries Word of the Year 2013 is
‘selfie’ [Blogginlägg]. Hämtad från http://blog.oxforddictionaries.com/2013/11/word-of-the-year-2013-winner/
Poushter, J. (2016, 22 februari). Smartphone Ownership and Internet Usage Continues to Climb in Emerging Economies. Pew Research Center. Hämtad från
http://www.pewglobal.org/2016/02/22/smartphone-ownership-and-internet-usage-continues-to-climb-in-emerging-economies/
Shin, Y., Kim, M., Im, C., Chong, S. C. (2017). Selfie and self: The effect of selfies on self-esteem and social sensitivity. Personality and Individual Differences (111), 139-145. DOI:
10.1016/j.paid.2016.03.032
Smaklösa Förintelse-selfies blir konst. Metro (2017, 19 januari). Hämtad från
http://www.metro.se/artikel/smakl%C3%B6sa-f%C3%B6rintelse-selfies-blir-konst-xt
Sung, Y., Lee, J., Kim, E., Choi, S. M. (2016). Why we post selfies: Understanding
motivations for posting pictures of oneself. Personality and Individual Differences (97), 260-265. DOI: 10.1016/j.paid.2016.03.032
Taylor, P. (2014, 4 mars). More than half of Millennials have shared a ‘selfie’. Pew Research Center. Hämtad från http://www.pewresearch.org/fact-tank/2014/03/04/more-than-half-of-millennials-have-shared-a-selfie/
Thomée, S., Härenstam, A., Hagberg, M. (2011). Mobile phone use and stress, sleep
disturbances, and symptoms of depression among young adults - a prospective cohort study.
BMC Public Health. DOI:10.1186/1471-2458-11-66
Wang, R., Yang, F., Haigh, M. M. (2016). Let me take a selfie: Exploring the psychological effects of posting and viewing selfies and groupies on social media. Telematics and Informatics (34), 274–283. DOI: 10.1016/j.tele.2016.07.004
Yolocaust (2017). Hämtad 2017-04-27, från https://yolocaust.de/
Østbye, H., Knapskog, K., Helland, K., Larsen, L. O. (2004). Metodbok för medievetenskap.
Malmö: Liber.