10. Slutsats och implikation
10.2 Implikationer
Efter genomförd studie skulle det vara intressant att vidare studera hur gruppers samarbete kan påverkas av de olika roller som intas vid arbetet. En annan intressant aspekt att studera kan vara hur elevernas arbete eventuellt skulle kunna påverkas av problemets kontext om den inte utgick från vad som är vardagsnära enligt eleverna, utan vad forskaren eller läraren anser vara vardagsnära. Efter genomförd studie efterfrågar vi även vidare forskning kring vardagsnära matematik, problemlösning i grupp och de kooperativa rollerna för årskurserna F-3 samt studier genomförda i dessa årskurser i Sverige.
Referenslista
Empiriska källor
A1. Observation, 2017-03-06 A2. Observation, 2017-03-06 A3. Observation, 2017-03-08 A4. Observation, 2017-03-08 B1. Observation, 2017-03-09 B2. Observation, 2017-03-10 B3. Observation, 2017-03-10 B4. Observation, 2017-03-10Litteratur
Ahlberg, A. (1995). Barn och matematik: problemlösning på lågstadiet. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, M., Jäntti, K. & Lundh, T. (2013, 20 februari) Därför är matematiken så viktig – för alla. Svenska Dagbladet. Hämtat 2016-05-9, från
http://www.svd.se/darfor-ar-matematiken-sa-viktig--for-alla/om/debatt Andersson, N. & Eriksson, A-K. (2016). Vardagsnära matematikundervisning: en
kunskapsöversikt. (Examensarbete, Högskolan i Halmstad, Akademin för
lärande, humaniora och samhälle). Från http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:942112/FULLTEXT02.pdf
Boaler, J. (1993). Encouraging the transfer of 'school' mathematics to the 'real world' through the integration of process and content, context and culture. Educational
Studies in Mathematics, 25(4), 341-373. doi:10.1007/BF01273906
Boaler, J. (1994). When do girls prefer football to fashion? an analysis of female underachievement in relation to 'realistic' mathematic contexts. British
Educational Research Journal, 20(5), 551-564. doi:10.1080/0141192940200504
Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet: att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i
matematik. (1. uppl.) Stockholm: Liber
Boaler, J. (2017). Matematik med dynamiskt mindset: hur du frigör dina elevers potential. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & kultur
Depaepe, F., De Corte, E., & Verschaffel, L. (2010). Teachers' approaches towards word problem solving: Elaborating or restricting the problem context. Teaching and
Dillenbourg P. (1999) What do you mean by collaborative learning?. I P. Dillenbourg (Ed) Collaborative-learning: Cognitive and Computational Approaches. (pp.1-19). Oxford: Elsevier
Edwards, A., & Ruthven, K. (2003). Young people's perceptions of the mathematics involved in everyday activities. Educational Research, 45(3), 249-260. doi:10.1080/0013188032000137247
Forslund Frykedal, K. (2008). Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete [Elektronisk
resurs] : Om ambitionsnivå och interaktionsmönster i samarbetssituationer. Diss.
Linköping: Linköpings universitet, 2008. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-11341
Francisco, J. (2012). Learning in collaborative settings: students building on each other's ideas to promote their mathematical understanding. Educational Studies In
Mathematics, 82(3), 417-438. doi:10.1007/s10649-012-9437-3
Gainsburg, J. (2008). Real-world connections in secondary mathematics teaching. Journal of Mathematics Teacher Education, 11(3), 199-219. doi:10.1007/s10857-007-9070-8
Gibbons, P. (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (4., uppdaterade uppl.) Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Huang, H. E. (2004). The impact of context on children's performance in solving
everyday mathematical problems with real-world settings. Journal of Research in Childhood Education, 18(4), 278-292. doi:10.1080/02568540409595041 Martin, L., & Gourley-Delaney, P. (2014). Students’ images of mathematics. Instructional
Science, 42(4), 595-614. doi:10.1007/s11251-013-9293-2
Palm, T.. (2008). Impact of Authenticity on Sense Making in Word Problem Solving.
Educational Studies in Mathematics, 67(1), 37–58. Hämtad:
http://www.jstor.org/stable/40284639
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 220-236). Stockholm: Liber. Sahlberg, P. & Leppilampi, A. (1998). Samarbetsinlärning. (1. uppl.) Stockholm: Runa Sandahl, A. (2014). Matematikdidaktik: för de tidiga skolåren. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Sjödin, S. (1991). Problemlösning i grupp [Elektronisk resurs] : betydelsen av gruppstorlek,
gruppsammansättning, gruppnorm och problemtyp för grupprodukt och individuell kunskapsbehållning = [Group problem solving] : [the significance of group size, group composition, group norm and problem type for group product
and individual retention of knowledge]. Diss. Umeå : Umeå universitet, 1991. Umeå.
Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-16592 Skolverket (2012). TIMSS 2011: svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och
naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket. Från
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws% 2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2942.pdf%3Fk%3D2942 Skolverket (2013). PISA 2012: 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och
naturvetenskap: resultaten i koncentrat. Stockholm: Skolverket. Från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws% 2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3127.pdf%3Fk%3D3127 Skolverket (2016a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2016. (3., kompletterade uppl.) Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016b). PISA 2015: 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Stockholm: Skolverket. Från
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3725
Skolverket (2016c). TIMSS 2015: svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket. Från http://www.skolverket.se/publikationer?id=3707
Smedlund, J. (2016). ”Det är som fyra, fyra och tre, tre, tre.” En kvalitativ studie av små gruppers diskussioner och samarbete vid lösandet av ett matematiskt problem i tre olika länder i årskurs 6. Magisteravhandling. Åbo: Åbo Akademi, 2016. Hämtad från http://www.doria.fi/handle/10024/124027
Stensmo, C. (2008). Ledarskap i klassrummet. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar.
Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Taflin, E. (2007). Matematikproblem i skolan: för att skapa tillfällen till lärande. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007. Umeå.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Från
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_20 02.pdf
Wistedt, I. (1992). Att vardagsanknyta matematikundervisningen. Stockholm: Univ., Pedagogiska institutionen.
Bilaga B – Problemlösningsuppgiften
Favoritlekar i klassen (Åk 1)
I klass 1 går det XX tjejer och XY killar.
Er uppgift är att ta reda på vilka lekar eleverna tycker bäst om att leka på rasten genom att läsa meningarna nedan.
4 elever har ”Kurragömma” som favoritlek. Hälften så många elever tycker bäst om att ”Spela kula”.
Det är dubbelt så många elever som har ”Datt” som favoritlek än elever som har ”Kurragömma” som favoritlek.
Två elever tycker bäst om leken ”King”. En elev älskar ”Hoppa hage”.
Resten av eleverna har leken ”Under hökens vingar” som favoritlek.
Hur många elever har leken ”Under hökens vingar” som favoritlek?
Favoritlekar i klassen (Åk 2)
I klass 2 går det XX tjejer och XY killar.
Er uppgift är att ta reda på vilka lekar eleverna tycker bäst om att leka på rasten genom att läsa meningarna nedan.
Fyra elever har ”Under hökens vingar kom” som favoritlek.
Hälften så många elever tycker bäst om att leka ”Dunk”.
Det är dubbelt så många elever som har kurragömma som favoritlek än vad det är elever som har ”Under hökens vingar kom” som favoritlek. Två elever tycker bäst om att leka ”Inte nudda marken”. En elev älskar ”King”.
Resten av eleverna har ”Tjuv och polis” som favoritlek.
Hur många elever har ”Tjuv och polis” som favoritlek?
Bilaga C - Analystabell Roller
Roller från Sahlberg & Leppilampi (1998)Uppgifts Roller Beskrivning Kodning/Markering
Materialanskaffare Hämtar och har hand om
materialet. Gul markering Tidtagaren Ser till att gruppen håller
tiden. Markeras med cirkel. Läsaren Läser instruktionen. Markeras med
Understrykning Kontrollören Håller koll på att alla har
förstått uppgiften. kvadrat Markeras med en Påminnaren Samtalsledare över vad
alla har för förförståelse och samband mellan ny och gammal kunskap.
Brun markering.
Skrivaren Sekreterare Röd markering.
Scouten Frågar om hjälp hos andra grupper.
Grå markering.
Sociala Roller Beskrivning Kodning/Markering
Uppmuntraren Ser till att alla deltar i
arbetet. Markeras med en blixt. Sporraren Kommer med glada tillrop. Orange markering. Ifrågasättaren Ser till att gruppen inte
förhastar sig.
?
Markeras med ett frågetecken.Sammanställaren/Förtydl
igaren Sammanfattar vad som sagts.
=
likhetstecken. Markeras med ett Observatören För loggbok över varjemedlems aktivitet och kommer med feedback.
Bilaga C – Analystabell Roller
Roller från Forslund Frykedal (2008)Roller Beskrivning Kodning/Markering
Dirigerande En elev tar kommandot och intar en ledarroll.
Grön markering (Önskad dirigerande roll: Grön markering och *)
Sporrande Motiverar de andra
gruppmedlemmarna. Markeras med stjärna. Assisterande Tar på sig olika uppgifter
inom gruppen som exempelvis att hämta material.
Gul markering.
Gömmande Visar en osäkerhet i
arbetet, exempelvis tvekar på sin egen förmåga.
Blå markering.
Liftande Är omotiverad till att genomföra arbetet vilket kan visas genom att eleven gör eller pratar om annat.
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Nelly Andersson Anna-Karin Eriksson