6. SLUTSATSER OCH IMPLIKATIONER
6.3 IMPLIKATIONER TILL LITTERATUREN
Genom vår studie har vi funnit följande implikationer till litteraturen med utgångspunkt från de verktyg banken kan använda sig av för att förmå små företag att agera i bankens intresse;
Möjligheterna för banker att använda sig av delägarskap vid kreditaffärer med företag skiljer sig åt länder emellan. Vi skulle gärna se en studie där det undersöks vad dessa skillnader beror på, kan det vara så att det i länder där det finns stora möjligheter för banken att gå in som delägare i företag saknas goda möjligheter till venture capital för företagen och vice versa?
För att användningen av covenants ska vara effektivt krävs det att banken har goda möjligheter till finansiell uppföljning av företagets prestationer. I och med införandet av Basel II-reglerna kommer kraven på företagens interna granskning och rapportering att öka. Vi skulle vilja se en studie som undersöker om dessa regler kan komma att medföra en ökning hos bankerna av användningen av covenants.
Revisionspliktens vara eller inte vara för små företag är något som just nu diskuteras.
Revisionsplikten har idag en kvalitetssäkrande funktion på företagens finansiella rapporter. Hur skulle banker se på användningen av verktyg som kräver möjligheter till god uppföljning, som covenants och performance pricing, om revisionsplikten för små företag avskaffas? Kommer revisionsplikten öka användningen av verktyg med hög övervakande funktion, som relationen?
Då den nya förmånsrättslagen infördes försämrades bankernas möjligheter att få ut säkerheter av företagen. Covenants har visat sig vara ett bra komplement eller substitut till vanliga säkerheter. Har den nya förmånsrättslagen fått banker att i större grad använda sig av covenants istället för säkerheter?
Referenslista
Andersson, P., (2003), Beslutsprocesser hos erfarna och oerfarna kreditbedömare. H.
Landström, (Red.), Småföretaget och kapitalet. Svensk forskning kring små företags finansiering.(s. 90-114), SNS Förlag, Stockholm.
Ang, J.S., (1991), Small Business Uniqueness and the The Theory of Financial Management, The journal of small Business Finance, 1, sid. 1-13.
Apilado, V.P., & Millington, J.K., (1992), Restrictive loan covenants and risk adjustment in small business lending. Journal of Business Management, 30, sid 38-48.
Asquith, P., Beatty, A. & Weber, J., (2005), Performance pricing in bank debt contracts.
Journal of Accounting and Economics, 40, sid 101-128.
Avery, R. B., Bostic, R. W., Samolyk, K. A., (1998), The role of personal wealth in small business finance. Journal of Banking and Finance. 22, sid. 1019-1061.
Bass, T., Schrooten, T., 2006, Relationshipbanking and SMEs: A theoretical analysis. Small Business Economics. 27, sid. 127-137.
Beatty, A. L., Weber, J. P., (2000), Performance Pricing in Debt Contracts. SSRN:
http://ssrn.com/abstract=249172 or DOI: 10.2139/ssrn.249172
Berger, A. N., Udell, G. F., (1995), Relationship lending and lines of credit in small firm finance. The Journal of Business. 68, sid. 351-381.
Boot, A. W., (2000), Relationship banking: What do we know?. Journal of Financial Intermediation. 9, sid. 7-25.
Boot, A. W., Thakor A.V., (1994), Moral Hazard and secured lending in an infinitely repeated creditmarket game. International Economic Review. 35, sid. 899-920.
Bruns, V., (2003), Kreditprocessen ur bankens och det växande ägarledda företagets perspektiv. H. Landström, (Red.), Småföretaget och kapitalet. Svensk forskning kring små företags finansiering.(s. 115-133), SNS Förlag, Stockholm.
Castle, R.G., (1980), Term Lending – A Guide to Negotiating Term Loan Covenants and other Financial Restrictions. Journal of commersial bank lending, 63, 3, sid. 26-39.
Chan, Y. S., Kanatas, J., (1985), Asymmetric Valuation and the role of collateral in loan agreements. Journal of Money, Credit and Banking. 17, sid. 84-95.
Craig, B. R., Jackson, W. E., & Thomson, J. B., (2005), The Role of Relationships in Small-Business Lending. Federal Reserve Bank of Cleveland. Economic Commentary, Oct 15, sid. 1 ff.
Deakins, D., Hussain, G., (1994), Financial Information, The Banker and the Small Business:
a Comment. Brittish Accounting Review, 26, sid. 323-335.
Degryse, H., Cayseele, P. V., (2000), Relationship lending with a bank based system:
Evidence from European small business data. Journal of Financial Intermediation. 9, sid. 90-109.
Dembrower, M., Eriksson., K., Jonsson, S., (2005), Nya förmånsrättslagen – mycket piska och liten morot. Finansvärlden, 3, sid. 24-25.
Denzin, N. K., Lincoln, Y.S., (2000), Handbook of qualitative research, second edition. Sage publications, INC, London.
Eisenhardt, K., (1989), Agency Theory: An Assessment and Review. Academy of management review. 14, sid. 57-74.
Gregow, T., (2005), Sveriges Rikes Lag. (SFS 2004:297), Nordstedts Juridik AB, Stockholm.
Hallgren, Ö., (2002), Finansiell strategi och styrning. Ekonomibok Förlag AB, Helsingborg.
Halvorsen, K., (1992), Samhällsvetenskaplig metod Å forske på samfunnet. Studentlitteratur, Lund.
Holmes, S., & Kent, P., (1991), An Empirical Analysis of the Financial Structure of Small and Large Australian Manufacturing Enterprises. The Journal of Small Business Finance, 1, sid.
141-154.
Huang, G.L., Chang, H.C., Yu, H.C., (2005), A Study of Information Asymmetry Phenomenon in the Saving Market and Loans Market – A Casual Strategy Model. The Business Review, 4, 2, sid. 186-192.
Huang, G.L., Chang, H.C., Yu, H.C., (2006), A Comprehensive Study on Information Asymmetry Phenomenon of Agency Relationship in the Banking Industry. Journal of American Academy of Business, 8, 2, sid. 91-97.
Jacobsen, D.I., (2002), Vad, Hur och Varför?- om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskaplig ämnen. Studentlitteratur AB, Sverige.
Jensen, M.C., & Meckling, W.H., (1976), Theory of firm: Managerial behavior, Agency costs and Ownership structure. Journal of Financial Economics, 3, sid 305-360.
Jimenez, G., Saurina, J., (2004), Collateral, type of lender and relationship banking as determinants of credit risk. Journal of Banking and Finance. 28, sid. 2191-2212
John, K., John, T.A., Saunders, A., (1993), Universal banking and firm risk-taking. Journal of Banking and Finance, 18, sid. 307-323.
Kling, K., Driver, M. J., Larsson, R., (2003), Hantering av mänskliga fallgropar vid kreditbedömning av små företag-ett kognitivt perspektiv. I H. Landström, (Red.),
Småföretaget och kapitalet. Svensk forskning kring små företags finansiering.(sid. 67-89), SNS Förlag, Stockholm.
Kvale, S., (1997), Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund.
Landström, H., (2003), De små företagens kapitalförsörjning – kunskaper och implikationer.
H. Landström, (Red.), Småföretaget och kapitalet. Svensk forskning kring små företags finansiering.(s. 11-25), SNS Förlag, Stockholm.
Leitner, Y., (2006), Using collateral to secure loans. Business Review – Federal Reserve Bank of Philadelphia. Second quarter, sid. 9-16.
Lekvall, P., Wahlbin, C., (2001), Information för marknadsföringsbeslut, IHM publishing, Göteborg.
Loomis, F. A,. (1991), Performance-Based loan pricing techniques. The Journal of Commercial Bank Lending, 74, sid 7-17
Longhofer, S. D., Santos, J.A.C., (2000), The importance of bank seniority for relationship lending. Journal of Financial Intermediation. 9, sid. 57-89.
Mahrt-Smith, J,. (2006), Should banks own equity stakes in their borrowers? A contractual solution to hold-up problems. Journal of Banking & Finance, 30, sid 2911-2929.
McNulty, J. E., (2002), Finance theory, lender liability, and the value of banking relationship.
Quarterly Journal of Business and Economics. 41, sid. 83-94.
Niskanen J., & Niskanen, M., (2004), Covenants and Small Business Lending: the Finnish Case. Small Business Economics, sep. 2004, 23, 2, sid. 137-150.
Olofsson, C., & Berggren, B., (1998), De mindre företagens finansiella villkor – En replikstudie. Working Report 1998:102. Centrum för Entreprenörskap och
Företagsutveckling, Uppsala.
Petersen, M. A., Rajan, R. G., (1994), The benefits of lending relationship: Evidence from small business data. The Journal of Finance. 49, sid. 3-37.
Pettersson, K-H, (1993), Bankkrisen inifrån. SNS Förlag, Stockholm.
Pettit, R.R., & Singer, R.F,. (1985), Small business finance: A research agenda. Financial Management, 14, 3, sid. 47-60.
Rajan, R., Winton, A., (1995), Covenants and Collateral as Incentives to Monitor. The Journal of Finance, 50, 4, sid. 1113-1146.
Santos, J.A.C., (1999), Bank capital and equity investment regulation. Journal of Banking and Finance, 23, sid. 1095-1120.
Saparito, P.A., (2001), Antecendents and consequences of inter-organizational trust: An examination of bank-small firm relationships. Rutgers The State University of New Jersey – Newark.
Silver, L., (2003), Lokala skillnader i bankers kreditbedömning av små och medelstora företag. I H. Landström, (Red.), Småföretaget och kapitalet. Svensk forskning kring små företags finansiering.(s. 151-170), SNS Förlag, Stockholm.
Smith, C.W., Warner J.B., (1979), On Financial Contracting. An Analysis of Bond Covenants.
Journal of Financial Economics, 7, sid. 117-161.
Stiglitz, J.E., Weiss, A., (1981), Credit Rationing in Markets with Imperfect Information. The American Economic Review, 71, 3, sid. 393-410.
Svedin, S., (1992), Kreditgivning och kreditbedömning av företag. Almqvist & Wiksell Förlag AB, Kristianstad.
Svensson, B., (2003), Redovisningsinformation för bedömning av små och medelstora företags kreditvärdighet. Uppsala universitet, Uppsala.
Svensson, K., Ulvenblad, P-O., 1994, Bankmäns hantering av krediter till små företag. En studie ur ett informationshanteringsperspektiv. Scandinavian institute for research in entrepreneurship (SIRE), Lund, Halmstad.
Voordeckers, W., & Steijvers, T., (2006), Business collateral and personal commitments in SME lending. Journal of Banking & Finance, 30, sid 3067-3086.
Walker, E.W., Petty, J.W., (1978), Financial Differences Between Large and Small Firms.
Financial Management, 7, 4, sid 61-68.
Winborg, J., (2000), Financing Small Businesses. Developing our Understanding of Financial Bootstrapping Behavior. Doktorsavhandling, Ekonomihögskolan, Lunds Univeritet
Internetsidor Almi, 20061
http://www.almi.se/ArticlePages/200606/23/20060623081402_-Alla_anvandare-_Moderbolag384/20060623081402_-Alla_anvandare-_Moderbolag384.dbp.html Almi, 20062
http://www.almi.se/ArticlePages/200701/16/20070116113558_Moderbolag581/laneindikator n_Q4_2006.pdf
www.bankforeningen.se
http://www.bankforeningen.se/upload/bank-och_finansstatistik_2005_004.pdf www.nutek.se1
http://foretagarguiden.nutek.se/sb/d/333 www.nutek.se2
http://www.nutek.se/sb/d/140/a/212 www.regeringen.se
http://www.regeringen.se/content/1/c4/30/95/f9755365.pdf
Kreditengagemangets karaktärsdrag vid kreditgivning till små företag
Finns det egenskaper hos små företag som gör att karaktären av en kreditaffär med ett sådant företag skiljer sig åt mot kreditaffärer med andra företag?
(Ledord: Informationstillgång, Risker, Problem ) Bankens olika verktyg
Verktyg 1: Säkerheter
- I vilken utsträckning använder Ni Er av säkerheter vid kreditaffärer med små företag?
Vad beror detta på?
- Vad tar Ni ut Era säkerheter i? (Ledord: pantbrev i fast egendom, lös egendom företagshypotek)
- På vilket sätt kan Ni genom att ta ut säkerheter förmå företaget att agera i Ert intresse?
- Finns det andra syften till att banken tar ut säkerheter vid kreditaffärer med företag?
(Ledord: risker, problem)
- Vilka för- och nackdelar ser Ni med säkerheter?
Verktyg 2: Personlig borgen
- Används verktyget vid kreditaffärer med små företag?
Om ja,
- I vilken utsträckning använder Ni Er av personlig borgen vid kreditaffärer med små företag? Vad beror detta på?
- Hur är Era personlig borgensavtal utformade?
- På vilket sätt kan Ni genom användning av personlig borgen förmå företaget att agera i Ert intresse?
- Finns det andra syften till att banken använder sig av personlig borgen vid kreditaffärer med företag? (Ledord: risker, problem)
- Vilka för- och nackdelar ser Ni med personlig borgen?
Om nej,
- Vad är bakgrunden till varför verktyget inte används?
- Kan det vara ett alternativ att använda verktyget? Varför? Varför inte?
Verktyg 3: Relation (Ledord: Integration med kundföretag genom t.ex. rådgivning m.m.) - Används verktyget vid kreditaffärer med små företag?
Om ja,
- I vilken utsträckning väljer Ni att ha en relation med företaget vid kreditaffärer med små företag? Vad beror detta på?
- Hur ser relationen till kreditföretaget ut?
- På vilket sätt kan Ni genom att ha en relation med företaget förmå företaget att agera i Ert intresse?
- Finns det andra syften till att banken använder sig av relation vid kreditaffärer med företag? (Ledord: risker, problem)
- Vilka för- och nackdelar ser Ni med relationen?
Verktyg 4: Covenants
- Används verktyget vid kreditaffärer med små företag?
Om ja,
- I vilken utsträckning använder Ni Er av covenants vid kreditaffärer med små företag?
Vad beror detta på?
- Hur ser Era covenantsavtal ut? (Ledord: Utdelningspolicy, likviditet, lönsamhet, skuldsättningsgrad)
- På vilket sätt kan Ni genom covenantavtal förmå företaget att agera i Ert intresse?
- Finns det andra syften till att banken använder sig av covenants vid kreditaffärer med företag? (Ledord: risker, problem)
- Vilka för- och nackdelar ser Ni med covenants?
Om nej,
- Vad är bakgrunden till varför verktyget inte används?
- Kan det vara ett alternativ att använda verktyget? Varför? Varför inte?
Verktyg 5: Ränta
- Finns det fall då Ni inte använder Er av ränta vid kreditaffärer med små företag? Om ja, vad beror detta på?
- Hur är Er ränta uppbyggd?
- På vilket sätt kan Ni genom räntesättningen förmå företaget att agera i Ert intresse?
- Finns det andra syften till att banken använder sig av ränta vid kreditaffärer med företag? (Ledord: risker, problem)
- Vilka för- och nackdelar ser Ni med räntan?
Verktyg 6: Performance pricing
- Används verktyget vid kreditaffärer med små företag?
Om ja,
- I vilken utsträckning använder Ni Er av performance pricing vid kreditaffärer med små företag? Vad beror detta på?
- Hur ser Era performance pricingavtal ut? (Ledord: räntehöjande, räntesänkande, kobination)
- På vilket sätt kan Ni genom performance pricingavtal förmå företaget att agera i Ert intresse?
- Finns det andra syften till att banken använder sig av performance pricing vid kreditaffärer med företag? (Ledord: risker, problem)
- Vilka för- och nackdelar ser Ni med performance pricing?
Om nej,
- Vad är bakgrunden till varför verktyget inte används?
- Kan det vara ett alternativ att använda verktyget? Varför? Varför inte?
Om ja,
- I vilken utsträckning använder Ni Er av delägarskap vid kreditaffärer med små företag? Vad beror detta på?
- Hur ser Ert delägarskap ut om Ni väljer att gå in i företag på det sättet?
- På vilket sätt kan Ni genom delägarskap förmå företaget att agera i Ert intresse?
- Finns det andra syften till att banken använder sig av delägarskap vid kreditaffärer med företag? (Ledord: risker, problem)
- Vilka för- och nackdelar ser Ni med delägarskap?
Om nej,
- Vad är bakgrunden till varför verktyget inte används?
- Kan det vara ett alternativ att använda verktyget? Varför? Varför inte?
Övriga frågor
- Finns det andra verktyg som banken använder sig av för att förmå företag att agera i bankens intresse?
Om Ja,
- I vilken utsträckning används det/dem vid kreditaffärer med små företag?
- Varför används det/dem i den utsträckningen?
- Hur är detta/dessa verktyg utformat/utformade?
- Hur förmår verktyget/verktygen företaget att agera i bankens intresse?
- Finns det andra syften med verktyget/verktygen? (Ledord: risker, problem) - Vilka för och nackdelar finns det med detta/dessa verktyg?
Information om uppsatsen
Vi vill med denna uppsats undersöka hur svenska banker använder sig av de verktyg som kan förmå små företag att återbetala erhållna krediter. Undersökningen avser tiden efter att banken har gjort den initiala kreditbedömningen av företaget, dvs efter att beslut har tagits om att ge företaget krediten.
De verktyg vi vill diskutera är;
Ränta Säkerheter Personlig borgen Relation
Delägarskap Covenants
Performance pricing
Uppsatsen har vissa definitioner och begränsningar som vi vill göra dig uppmärksam på.
Vi definierar små företag som företag med färre än 50 anställda och en omsättning på max 10 miljoner euro. Uppsatsen behandlar vidare endast aktiebolag.
Frågor
Intervjun kommer inledas med frågor kring karaktärsdrag som utmärker kreditaffärer med små företag. Intervjun fortsätter sedan med frågor kring de olika verktygen. För verktyg som används vid kreditaffärer med företag vill vi ha reda på verktygets;
6. Grad av användning vid kreditaffärer med små företag 7. Utformning
8. Förmåga att förmå företag att återbetala erhållna krediter 9. Andra syften
10. För- och nackdelar
Då verktyget inte används vid kreditaffärer med företag vill vi veta;
3. Bakgrunden till varför verktyget inte används
4. Om det skulle kunna vara ett alternativ att använda verktyget
Intervjun kommer avslutas med frågan om det finns andra verktyg Ni använder Er av mer än de som tagits upp tidigare i intervjun. Om svaret är ja kommer vi ställa de frågor som anges ovan för verktyg som banken använder sig av.