Organisationer kan använda sociala medier för att skapa starkare relationer till sin publik och på så sätt få de enskilda intressenter att vara lojala mot organisationen även i framtiden. Sociala medier används av privatpersoner till stor del för att hålla kontakt med vänner och familj och det är ett medium där en personlig och informell ton är att föredra. Därför bör organisationer ha ett personligt tilltal till publiken i form av att tilltala publiken som ”du” och omtala sig själva som ”vi”. För att skapa en större
gemenskap och närhet till publiken är det även gynnsamt att referera till sig själva och publiken som ”vi alla” och liknande. För att hålla igång publikens intresse och engagemang bör man variera inläggen på Facebook. Trots att det är viktigt att nå ut med information kring organisationen och dess budskap är det viktigt att ta hänsyn till att intressenterna även vill ta del av andra typer av inlägg. Man bör därför använda sig av inlägg som visar på tacksamhet och som uppmärksammar publiken för att skapa
gemenskap och långvariga relationer. Genom öppna frågor skapar organisationen större chans till dialog och därmed också större chans att bemöta denna dialog och skapa starkare relationer till publiken. Trots att man behandlar ett känsligt ämne kan man ställa frågor runt om kring ämnet som ändå inbjuder till dialog och där även intressenterna kan diskutera med varandra vilket också skapar en större gemenskap på sidan. Genom uppmaningar till att själva gå ut och förbättra samhället på olika sätt skapar man större närhet till publiken och ger dessutom dessa en chans att identifiera sig med budskapet och dela det vidare till sin egen sociala grupp vilket då skapar chans till nya relationer för organisationen. Att använda sig av känslomässiga budskap i inläggen, både som syftar till att skapa glädje hos publiken men också inlägg som syftar till att väcka starka reaktioner hos publiken är viktigt och gynnsamt för att skapa engagemang hos publiken. Att använda bilder till inläggen gör dem mer levande och har större chans att få publiken att uppmärksamma ett inlägg, medan videoklipp kan ses som för ansträngande och därför skapa mindre engagemang än bilder. Länkar som leder till hemsidan ger publiken chans att läsa mer om den är intresserad och därmed kan man korta ned inlägget och på så sätt skapa större uppmärksamhet.
När man skapat engagemang hos intressenterna kommer också en dialog att uppstå och då måste man även ta vara på den dialogen. Detta kan göras genom att hålla en personlig ton även här genom att tilltala personen med namn och alltid avsluta inlägget med signatur som innehåller personen som svarats förnamn. Detta görs för att intressenten som kommenterat vet vem den talar med och om denne vill fortsätta dialogen kan den försäkra sig om att det är samma person som svarar. För att skapa relation till intressenten är det gynnsamt att efterlikna en riktig dialog och anpassa svaret till kommentaren så långt som möjligt, exempelvis genom att använda visuella ikoner om personen som kommenterat har gjort det. När man behandlar ett känsligt ämne som detta är det också viktigt när personer
kommenterar kring egna erfarenheter att besvara dessa och tacka för att personen vill dela med sig och även uppmuntra personen, så att den känner en trygghet och ett förtroende för organisationen som på så sätt skapar en relation.
Referenser
Arnett, D. B., German, S. D., & Hunt, S. D. (2003). The Identity Salience Model of
Relationship Marketing Success: The Case of Nonprofit Marketing. Journal Of Marketing, 67(2), 89-105.
Cho, M., Schweickart, T., & Haase, A. (2014). Public engagement with nonprofit organizations on Facebook. Public Relations Review, 40(3), 565-567. doi:10.1016/j.pubrev.2014.01.008
De Vries, L; Gensler, S & Leeflang, P.S.H. (2012). Popularity of Brand Posts on Brand Fan Pages: An Investigation of the Effects of Social Media Marketing. Journal of
Interactive Marketing, 2012, Vol.26(2), pp.83-91
Ekström, M., & Larsson, L. (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur, 2010.
Facebook. (u.å.). Sidinformation. Hämtad 2015-11-04, från https://www.facebook.com/facebook/info/? tab=page_info
Facebookskolan. (u.å.). Statistik från Facebook. Hämtad 2015-11-04, från http:// www.facebookskolan.se/statistik/
Falkheimer, J., & Heide, M. (2007). Strategisk kommunikation : en bok om organisationers relationer. Lund : Studentlitteratur, 2007.
Friends. (u.å.). Om Friends. Hämtad 2015-11-04, från http://friends.se/om-oss/om-friends/
Friends Facebook-sida. (u.å.). Sidinformation. Hämtad 2015-11-04, från https://www.facebook.com/ StiftelsenFriends/info/?tab=page_info
Gripsrud, J. (2011). Mediekultur – mediesamhälle. Göteborg: Daidalos AB
Grunig, E, J. (1992) [Elektronisk resurs] : Excellence in Public Relations and
Gummesson, E. (2002). Relationsmarknadsföring: Från 4P till 30 R. Kristianstad: Liber AB.
Hart, C., Hendricks, J.A. & Thorsen Bond, L. (2013). Marketing Techniques and Strategies: Using Social Media as a Revenue-Generating Vehicle. Noor Al-Deen, H.S & Allen, J.(Red.) Social Media and Strategic Communications. (s. 45- 62). New York:
Palgrave Mcmillan
Heide, M., Johansson, C., & Simonsson, C. (2012). Kommunikation i organisationer. Stockholm : Liber, 2012.
Heinonen, K. (2011). Consumer activity in social media: Managerial approaches to consumers' social media behavior. Journal of Consumer Behaviour, 10(6), 356-364.
Hellspong, L. (2001). Metoder för Brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur
Hellspong, L & Ledin, P. (1997). Vägar genom texten – handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.
Herbert, I., & Englund Hjalmarsson, H. (2012). Språket i sociala medier. Stockholm: Prodicta förlag, cop. 2012
Investopedia. (u.å.). Not For Profit. Hämtad 2016-01-02, från http://www.investopedia.com/terms/n/ not-for-profit.asp
Isaacs, W. (2008). Dialogue: The art of thinking together. Crown Business.
Jenkins, H., & Sjöden, P. (2012). Konvergenskulturen : där gamla och nya medier
kolliderar. Göteborg Daidalos, 2012.
Kaplan, A. M., & Haenlein, M. (2010). Users of the world, unite! The challenges and opportunities of Social Media. Business Horizons, 5359-68.
doi:10.1016/j.bushor.2009.09.003
Kelleher, T., & Miller, B. (n.d). Organizational blogs and the human voice: Relational strategies and relational outcomes. Journal Of Computer-Mediated
Communication, 11(2)
Kent, M. L., & Taylor, M. (2002). Toward a dialogic theory of public relations. Public
Relations Review, 2821-37. doi:10.1016/S0363-8111(02)00108-X
Larsson, L. (2014). Tillämpad kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Ledingham, J. A., & Bruning, S. D. (1998). Relationship management in public relations: Dimensions of an organization-public relationship. Public Relations Review, 24(1), 55–65.
Lipsman, A., Mudd, G., Rich, M., & Bruich, S. (2012). The power of" like": How brands reach (and influence) fans through social-media marketing. Journal of Advertising
research, 52(1), 40.
Lovejoy, K., & Saxton, G. (2012). Information, Community, and Action: How Nonprofit Organizations Use Social Media. Journal Of Computer-Mediated Communication,
17(3), 337-353. doi:10.1111/j.1083-6101.2012.01576.x
Morgan, R. M., & Hunt, S. D. (1994). The Commitment-Trust Theory of Relationship Marketing. Journal Of Marketing, 58(3), 20.
Mårtensson, R. (2009). Marknadskommunikation: kunden, varumärket, lönsamheten. Lund : Studentlitteratur, 2009.
Nah, S., & Saxton, G. D. (2012). Modeling the adoption and use of social media by nonprofit organizations. New Media & Society, 1461444812452411.
Nolan, L. (2015). The impact of executive personal branding on non-profit perception and communications. Public Relations Review, 41(2), 288-292.
Saxton, G. D., & Waters, R. D. (2014). What do Stakeholders Like on Facebook?
Examining Public Reactions to Nonprofit Organizations’ Informational, Promotional, and Community-Building Messages. Journal Of Public Relations Research, 26(3),
280-299. doi:10.1080/1062726X.2014.908721
Stewart, D.R. & Coleman, C.A. (2013). Legal and Ethical Use of Social Media for Strategic Communicators. Noor Al-Deen, H.S & Allen, J.(Red.) Social Media and Strategic
Communications. (s. 180- 199). New York: Palgrave Mcmillan
Strömbäck, J. (2014). Makt, medier och samhälle – en introduktion till politisk
kommunikation. Lund: Studentlitteratur AB
Theaker, A. & Yaxley, H. (2013). The Public Relations stategic toolkit- an essential guide to
successful public relations practis. New York: Routledge.
Tidwell, M. V. (2005). A social identity model of prosocial behaviors within nonprofit organizations. Nonprofit Management and Leadership, 15(4), 449-467.
Waters, R. D., Burnett, E., Lamm, A., & Lucas, J. (2009). Engaging stakeholders through social networking: How nonprofit organizations are using Facebook. Public
Relations Review, 35102-106. doi:10.1016/j.pubrev.2009.01.006
Østbye, H., & Larsson, L. G. (2003). Metodbok för medievetenskap. Malmö: Liber ekonomi, 2003