• No results found

Individuell examensdel som baserar sig på kunnande som förvärvats via arbetserfarenhet

In document Grundexamen i flygplansmekanik 2014 (Page 101-106)

3 GEMENSAMMA EXAMENSDELAR, MÅL FÖR KUNNANDET SAMT BEDÖMNING AV KUNNANDET INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

4.5 Individuell examensdel som baserar sig på kunnande som förvärvats via arbetserfarenhet

En individuell examensdel som baserar sig på kunnande som förvärvats via arbetserfarenhet kan bestå av kunnande som förvärvats i arbete inom den egna branschen eller andra branscher, i arbete som självständig yrkesutövare eller vid drivande av ett företag. Denna examensdele namnges och för examensdelen bestäms kraven på yrkesskicklighet, bedömningen av kunnandet och sätten att påvisa yrkesskickligheten enligt bilagan i Utbildningsstyrelsens föreskrift.

5 EXAMENSDELAR SOM INDIVIDUELLT BREDDAR EXAMEN INOM DEN

GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

Den studerande kan inom grundläggande yrkesutbildning individuellt ta in fler examensdelar om det är nöd-vändigt med tanke på arbetslivets branschvisa eller lokala krav på yrkesskicklighet eller en fördjupning av stu-derandes yrkeskompetens. De kan vara examensdelar ur grunder för yrkesinriktade examina eller exa-mensdelar som baserar sig på lokala krav på yrkesskicklighet.

BILAGA 1

Beskrivning av yrkesområdet, värdegrunden och målen för grundexamen flygplansmekanik Beskrivning av yrkesområdet

Efter att ha utfört grundexamen kan flygplansmekanikern söka sig till tjänster hos arbetsgivare inom luftfartsbranschen. Arbetsgivare i Finland är trafikflygbolag, flygplansserviceföretag, för-svarsmakten, gränsbevakningsväsendet och industrin inom luftfartsbranschen.

Servicearbete för flygplan består av tidsbunden service, dagliga kontroller (linjeservice), byte av apparatur, reparation av fel och reparation av apparatur i olika omfattning. Beroende på certifi-katsklassen kan arbetet rikta sig på konstruktioner, motorer, system, el- och avionikanläggningar samt system. Fördelningen är likadan inom flygplans- och helikopterservice.

Arbetet omfattar olika kontroller, mätningar och regleringar, byte av apparatur, test av apparatur och system, felsökning och reparation, smörjning av olika apparater samt gas- och vätskepåfyll-ning. Inom industrin kan arbetet vara sammansättande av delkonstruktioner i maskiner och in-stallation av anläggningar samt testande av färdiga system.

Allt servicearbete för flygplan görs enligt godkända och ikraftvarande instruktioner. Instruktion-erna är i huvudsak på engelska i elektroniskt format. Av allt utfört arbete uppgörs noggranna do-kument, varvid de åtgärder som vidtagits för flygplan kan spåras. Som en viktig del av arbetsutfö-randet ingår kvittering av utföranden, uppgörande av felrapporter och rapportering av apparatby-ten. Kvitteringarna och rapporteringen görs i huvudsak på datorer.

I utbildningen fördjupar man sig i huvudsak i verksamheten för kommersiell luftfartsverksamhet och dess krav enligt EU-förordningarna. Dock ger utbildningen basfärdigheter och kunskaper om all luftfart. På grund av detta har den studerande beredskapen att söka sig till alla sektorer inom luftfarten, såväl civil- som militärluftfart. Arbetsgivarna är ansvariga för typutbildningen ef-ter grundutbildningen. Efef-ter att ha uppnått certifikat för servicepersonal för flygplan har perso-nen i fråga möjlighet att söka sig till arbete inom branschen överallt i Europa, eftersom certifika-tet i och med den gemensamma europeiska luftfartslagstiftningen känns igen i alla länder i Europa.

Utvecklingen inom luftfartsbranschen är kontinuerlig och snabb. Trots att företagen ansvarar för typ- och fortbildningen för sin personal, krävs det mycket aktiv verksamhet och internalisering av livslångt lärande av aktörerna för att hänga med.

De internationella luftfartsbestämmelserna och avtalen, EU:s luftfartslagstiftning och alla EASA:s bestämmelser publiceras på engelska. Typutbildningsmaterialet och serviceinstruktionerna för flygplanen är på engelska. I flygbolagen och serviceföretagen arbetar ofta personer av olika nat-ionaliteter, varför det dagliga arbetsspråket ofta är engelska.

Den som avlagt grundexamen i flygplansmekanik bör ha färdigheter att klara sig i typutbildningen för flygplan, där utbildningsspråket är engelska. Han eller hon bör förstå service- och reparations-instruktioner och beskrivningar av luftfarkosters konstruktioner och system samt anteckningar i cockpit på engelska. Han eller hon bör förstå felrapporter och även själv kunna uppgöra sådana.

Dessutom bör han eller hon kunna göra upp flygplansservicedokument på det sätt som krävs.

Den som avlagt grundexamen i flygplansmekanik bör klara sig i en multikulturell arbetsmiljö så att han muntligt och skriftligt kan framföra de ärenden som berör arbetet och även förstår det som sägs.

Examinanden bör även klara av olika situationer i det vardagliga livet, kunna beskriva saker, hän-delser, erfarenheter samt sina behov och önskemål.

Enligt Part 66 är språkkunskapskraven att den som ger serviceintyg kan läsa, skriva och uttrycka sig själv förståeligt på det eller de språk som de tekniska dokumenten och instruktionerna för för-farande har skrivits.

År 2003 inrättades Europas flygsäkerhetsverk, European Aviation Safety Agency (EASA), som lyder under EU. Syftet med det är att uppnå och upprätthålla en så hög flygsäkerhetsnivå som möjligt i Europa genom att förenhetliga funktionerna inom luftfarten, inkluderande utbildningen.

I Finland finns en nationell behörig luftfartsmyndighet, som övervakar och handleder verkstäl-landet av EASA:s bestämmelser och krav.

Yrkesområdets värdegrund

Servicearbetet för flygplan är noggrant instruerat och styrs av internationella avtal och bestäm-melser. De internationella normerna för luftfart har fastställts i konventionen och bestämmelser gjorda av Den internationella civila luftfartsorganisationen, ICAO (International Civil Aviation Organization), som lyder under Förenta nationerna.

Det viktigaste i luftfarten är flygsäkerheten. På den inverkar också det arbete som varje flygtek-nikmontör och flygplansmekaniker utför. I arbetet och redan i utbildningen betonas därför de yr-kesverksammas personliga egenskaper: yrkesskicklighet, noggrannhet, pålitlighet, ansvarskänsla samt rätt attityd såväl till arbetet och studierna som till omvärlden och olika regler och bestäm-melser i samhället. Rätt attityd innebär också att vara ärlig mot sig själv och andra när det gäller det arbete som utförts. Det innebär modet att erkänna sina brister i kunnandet och känna sina egna gränser. Alla uppgifter, små som stora, ska utföras lika noggrant och ansvarsfullt. Flygsäker-heten förutsätter också en ovillkorlig anmälningsskyldighet. I arbetet och studierna inom flyg-plansbranschen poängteras ordning och reda samt prydlighet i arbetsmiljön. Även livsföringen har en viktig betydelse. Om arbetskraven och fritidslivet står i stor konflikt med varandra kan det innebära en risk för flygsäkerheten.

En del av de praktiska övningarna som ingår i utbildningen utförs i genuin servicemiljö på flyg-fältsområden. Tillträdet till flygfältsområdet kräver tillstånd. Tillståndsbeviljande myndighet är Luftfartsverket Finavia. Skaffande och beviljande av tillstånd förutsätter en säkerhetsutredning som utförs av polisen. Anteckningar i straffregistret och droganvändning förhindrar beviljande av tillstånd och tillträde till flygfältsområdet.

Kraven på säkerhet förutsätter att den person som strävar efter utbildning och arbete inom flyg-plansbranschen följer samhällets regler och bestämmelser. Samma krav berör såväl civil- som mi-litärluftfart.

Grundexamens mål

I studierna sätter man sig in i konstruktionerna och systemen i luftfarkosterna; motorerna, mätar-na och apparaturen; servicen av luftfarkosten, reparation av fel och byte av apparatur. På grund av de europeiska luftfartsbestämmelserna är ungefär hälften av studierna teoretiska studier och den resterande delen praktiska övningar. En del av övningarna genomförs på läroanstaltens egna luftfartkoster och observationsmaterial. Den del av de praktiska övningarna som fastställs i Part 147 verkställs i företag i verklig servicemiljö.

Benämningen flygplansmekaniker och flygteknikmontör används om personer som godkänt har utfört grundexamen i flygplansmekanik. Flygplansmekaniker och flygteknikmontörer utbildas för olika uppgifter i samband med luftfarkost beroende på certifikatsklass. Certifikatsklasserna har fastställts i bilaga III i Part 66 som är en del av EU-kommissionens förordning 2042/2003. Efter den utbildning, de prov och den arbetserfarenhet som krävs har personen möjlighet att söka om internationellt certifikat för servicepersonal för luftfarkost enligt EU-bestämmelserna. I Finland beviljas certifikaten av Finlands behöriga luftfartsmyndighet. Certifikatet gäller i alla länder i

Europa.

Dessutom är den grundläggande yrkesutbildningens mål att ge de studerande färdigheter i företa-gande. Målet för utbildningen är dessutom att stödja de studerandes utveckling till goda och har-moniska människor och samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper och färdigheter som de behöver med tanke på förutsättningarna för fortsatta studier, en yrkesmässig utveckling, fritidsintressen och en mångsidig personlighetsutveckling. (L630/1998, 5 § (förändring

787/2014)).

Nyckelkompetenserna för livslångt lärande innefattas i de yrkesinriktade examensdelarnas krav på yrkesskicklighet, i de gemensamma examensdelarnas mål för kunnandet och i deras bedömnings-kriterier. Syftet med nyckelkompetenserna är att stödja sådan kompetensutveckling som behövs vid kontinuerligt lärande, vid hantering av situationer i arbetslivet och i framtidens nya utmaning-ar.

Beskrivning av nyckelkompetenserna för livslångt lärande Lärande och problemlösning

De studerande eller examinanderna planerar sitt arbete och utvecklar sig själva och sitt arbete.

De bedömer sitt eget kunnande. De löser problem i sitt arbete samt gör val och fattar beslut.

De handlar smidigt, innovativt och på ett nyskapande sätt i sitt arbete. De skaffar information samt strukturerar, bedömer och tillämpar den.

Interaktion och samarbete

De studerande eller examinanderna handlar ändamålsenligt i olika interaktionssituationer och framför olika synpunkter på ett tydligt, konstruktivt och förtroendeingivande sätt. De kan samarbeta med olika slags människor och med medlemmar i ett arbetslag och bemöter

människor jämlikt. De följer allmänt omfattade regler för uppförande och tillvägagångssätt. De drar nytta av erhållen respons i sitt arbete.

Yrkesetik

De studerande eller examinanderna följer yrkets värdegrund i sitt arbete. De är engagerade i sitt arbete och handlar ansvarsfullt genom att iaktta ingångna avtal och etiken inom det egna yrket.

Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga

De studerande eller examinanderna beaktar säkerheten och handlar ansvarsfullt under

arbetstiden och fritiden samt i trafiken. De har sunda levnadsvanor och sörjer för sin funktions- och arbetsförmåga. De arbetar ergonomiskt riktigt och drar nytta av den hälsofrämjande

motion som behövs inom den egna branschen samt förebygger faror och hälsoproblem förknippade med arbetet och arbetsmiljön.

Initiativförmåga och företagande

De studerande eller examinanderna bidrar till att målen uppnås. De är initiativrika och

kundorienterade som arbetstagare och/eller företagare. De planerar sitt arbete och arbetar för att uppnå målen. De arbetar på ett ekonomiskt sätt samt är resultatinriktade och självstyrda. De dimensionerar sitt eget arbete utifrån målen.

Hållbar utveckling

De studerande eller examinanderna följer i det egna yrket de ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella principerna för hållbar utveckling. De iakttar de centrala författningarna,

bestämmelserna och avtalen som gäller hållbar utveckling i arbetsuppgifterna inom branschen.

Estetik

De studerande eller examinanderna beaktar de estetiska faktorerna inom sin bransch. De främjar eller upprätthåller trivseln och andra estetiska aspekter i sin arbetsmiljö.

Kommunikation och mediekompetens

De studerande eller examinanderna kommunicerar mångsidigt och interaktivt på ett sätt som är lämpligt i situationen och använder sig av sina språkkunskaper. De observerar, tolkar och bedömer kritiskt olika medieprodukter, använder medier och kommunikationsteknik samt producerar mediematerial.

Matematik och naturvetenskaperna

De studerande eller examinanderna använder elementära räkneoperationer vid lösning av räkneuppgifter som behövs i arbetet och i vardagen. De använder t.ex. formler, grafer, figurer och statistik vid lösning av uppgifter och problem i yrket, och i sitt arbete använder de metoder och tillvägagångssätt som baserar sig på fysikens och kemins lagar.

Teknologi och informationsteknik

De studerande eller examinanderna drar mångsidigt nytta av teknologier som används i yrket.

De beaktar teknikens fördelar, begränsningar och risker i sitt arbete. De använder informationsteknik mångsidigt i sitt yrke och som medborgare.

Aktivt medborgarskap och andra kulturer

De studerande eller examinanderna drar nytta av information om samhällets grundläggande strukturer och om tillvägagångssätten i samhället och deltar på ett konstruktivt sätt i

organisationens verksamhet och beslutsfattande. De handlar i enlighet med sina rättigheter och skyldigheter både i arbetet och i vardagslivet. De arbetar aktivt för att eliminera

missförhållanden. De iakttar lagarna om jämställdhet och likabehandling. De agerar sakligt och enligt arbetslivets krav när de möter människor med en annan kulturbakgrund i Finland och i internationella aktiviteter.

BILAGA 2

Förkortningar och begrepp

I dessa examensgrunder förekommer olika benämningar och förkortningar inom luftfarten vilka förklaras nedan.

ICAO International Civil Aviation Organisation

Den internationella civila luftfartsorganisationen, som lyder under Förenta nationerna (FN).

EASA European Aviation Safety Agency

Europas flygsäkerhetsverk, som lyder under EU.

NAA National Aviation Authorities

Den nationella behöriga luftfartsmyndigheten i landet EU-kommissionens förordning 2042/2003

Förordning om fortsatt luftvärdighet för luftfartyg och luftfartygsprodukter, delar och utrustning och om godkännande av organisationer och personal som arbetar med dessa uppgifter.

Part 66, Part 145 ja Part 147

Delar i EU-kommissionens förordning 2042/2003 som fastställer

kraven för godkänd underhållspersonal (Part 66)

kraven för en godkänd underhållsorganisation (Part 145)

kraven för en godkänd underhållsorganisation för utbildning (Part 147).

MTOE Maintenance Training Organisation Exposition Underhållspersonalens utbildningsorganisations handbok Godkänd 147-utbildningsorganisation

En av luftfartsmyndigheten godkänd utbildningsorganisation inom flygplansbranschen vilken innehar ett giltigt utbildningstillstånd.

Modul

Ämnesmodul enligt Part 66.

Certifikatkategorier:

Certifikat kategori B1, utbildningsprogrammet för flygplansmekaniker Certifikat kategori B2, utbildningsprogrammet för flygteknikmontör Certifikat kategori A, delexamen av grundexamen i flygplansmekanik

In document Grundexamen i flygplansmekanik 2014 (Page 101-106)