7. Influensområde
Allmänt
Influensområdet utgörs av det egentliga hamnområdet med omgivande områden där hänsyn måste tas till hamnens drift och framtida utveckling vid planläggning och tillståndsprövning.
Influensområdet bestäms dels av hamnens fysiska utbredning dels av restriktioner till följd av miljöstörningar som buller, vibrationer och luftföroreningar samt de risk- och säkerhets-aspekter som är kopplade till hamnverksamheten och till transporter till och från hamnen.
För att hamnverksamheten ska kunna fortgå måste dessa förutsättningar beaktas vid planlägg-ning och i olika tillståndsbeslut. Redovisplanlägg-ningen av de olika miljöfrågorna nedan utgår till stor del från miljökonsekvensbeskrivningen som ligger till grund för hamnens gällande miljötill-stånd och hamnens årliga miljörapporter samt Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd med titeln ”Hamnar – Om hälso- och miljöpåverkan, MKB, tillståndprövning m.m.” (Hand-bok 2003:7).
När det ska prövas om en åtgärd kan påverka ett riksintresse negativt, har det ingen betydelse om åtgärden vidtas inom området av riksintresse eller utanför området. Det är själva påverkan på funktionen hamn som är avgörande för bedömningen.
Buller
Buller är en lokal miljöeffekt och oftast knuten till lasthantering av något slag eller ventila-tionsfäktar och hydraulik. I samband med hamnverksamhet förekommer även buller från väg och järnvägstrafik till och från hamnen. Fartygens dieselmotorer alstrar ett lågfrekvent (dovt) buller som dämpas dåligt med avståndet. Lågfrekvent buller kan medföra särskilda problem eftersom störningsgraden är större av detta buller. Lågfrekvent buller dämpas mycket sämre i fasad än annat buller, vilket kan ge problem för inomhusmiljön. Faktorer som påverkar bul-lerstörningens omfattning är fartygens bulleremission och behov av körning av hjälpmaskineri samt liggtider i hamn, särskilt nätter och helger. Utöver buller från fartyg kommer buller att emitteras från transporter, lastning och lossning av gods.
Störningen av buller är beroende av fler faktorer än själva bullerexponeringen (SOSFS 1996:7). Graden av bullerstörning påverkas av tidigare erfarenheter av bullerexponering, atti-tyd, hälsotillstånd, men även känslighet för buller och tidpunkt när bullret förekommer.
Bullerstörningar kan begränsas på tre olika sätt:
• Åtgärder vid källan
• Åtgärder under utbredningen
• Åtgärder till skydd för mottagaren
Oxelösunds hamn genomför bullerdämpande åtgärder främst genom principen åtgärder vid källan.
I hamnens miljötillstånd anges att buller från verksamheten skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde utomhus vid närmaste bostäder än 55dB(A) vardagar mån-fre dagtid (kl. 07.00 – 18.00)
45dB(A) nattetid (kl. 22.00 – 07.00) 50dB(A) övrig tid
Momentana ljud nattetid (kl. 22 – 07) får inte överskrida 55 dB(A).
Ljudnivåmätningar för att kontrollera verksamhetens bullerpåverkan utförs regelbundet i hamnens omgivningar enligt befintliga kontrollprogram.
Bild 7. Mätstationer för buller.
Mätningar gjorda under 2004 och 2005 mellan kl 08.00 – 10.30 visar bullervärden inom föl-jande intervall:
Mätplats 1 43,1 – 57,8 dB(A), ekvivalent Mätplats 2 47,5 – 53 dB(A), ekvivalent Mätplats 3 41,2 – 48,5 dB(A), ekvivalent Mätplats 4 45,7 – 49,6 dB(A), ekvivalent Planeringsriktlinjer för buller
En utbyggnad av bostäder inom eller i direkt anslutning till det egentliga hamnområdet är sannolikt inte förenlig med hamnverksamheten p.g.a. att bostäderna blir bullerstörda. Detta skulle kunna leda till krav på inskränkningar av hamnverksamheten och därmed medföra på-taglig skada på riksintresset. Eventuell annan verksamhet än bostäder får prövas från fall till fall.
Bullerfrågorna måste uppmärksammas om ny bebyggelse planeras i närheten av riksintresset så att skyddsavstånden blir tillräckliga. Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller vid bostäder m.m., Socialstyrelsens rekommendationer för lågfrekvent buller i bostäder samt
riksdagens riktvärden för väg- och järnvägstrafik måste beaktas. I externt industribuller inne-fattas såväl buller från hamnverksamheten som från fartygen och från väg- och järnvägstrafik inom hamnområdet. Riktvärdena är tillämpbara på både verksamheten inom hamnområdet (lastning, lossning o.s.v.), buller från fartygens motorer m.m., samt fläktar o dyl. i angränsan-de arbetslokaler. Vid väg- och järnvägstrafik om försörjer angränsan-de olika hamnangränsan-delarna men genere-ras utanför hamnområdet tillämpas riksdagens riktvärden för väg- och järnvägstrafik.
Gällande riktvärden för buller bör anges i kommunens översiktsplan. Vid planläggning och tillståndsprövning inom områden i anslutning till de olika hamndelarna bör bullerutredningar tas fram där det framgår vilka områden som är utsatta för vilken typ av buller så att ett till-räckligt skyddsavstånd kan avsättas. Detta kan gälla även för områden som ligger på andra sidan vattnet i förhållande till en hamn.
Nedan redovisas de olika riktvärden för buller som ska beaktas vid planläggning och till-ståndsprövning. Om det finns särskilda skäl kan man göra avsteg både genom skärpa och lätta på värden.
Riktvärden för industribuller vid bostäder, utbildningslokaler och vårdlokaler, arbets-lokaler m.m.
För bullerstörning från hamnverksamhet tillämpas Naturvårdsverket riktvärden för externt industribuller (RR 1978:5 rev 1983). Dessa riktvärden tillämpas även för väg- och järnvägs-trafik inom ett hamnområde. Riktvärdena avser frifältsvärden och man skiljer på nyetablering respektive befintlig verksamhet. Invid nya bostäder vid en befintlig verksamhet ska riktvärden för nyetablering tillämpas. För närvarande pågår en översyn av Naturvårdsverkets allmänna råd. Framöver kommer troligtvis nyetableringsvärdena gälla även för befintlig verksamhet.
Riktvärden för buller vid bostäder, utbildning, vårdlokaler, utomhusmiljön invid bostäder Befintlig verksamhet,
ekvivalent nivå
Nyetablering av verksamhet ekvivalent nivå
Dagtid 07 –18 55dBA 50 dBA
Kvällstid 18-22 samt sön. o helg 07-18
50 dBA 45 dBA
Natt 22-07 45 dBA 40 dBA
55 dBA (maximal ljudnivå) 55 dBA (maximal ljudnivå) Riktvärden för arbetslokaler för ej bullrande verksamhet, t ex kontor.
Befintlig verksamhet, ekvivalent nivå
Nyetablering av verksamhet ekvivalent nivå
Dagtid 07 –18 65dBA 60 dBA
Kvällstid 18-22 samt sön. o helg 07-18
60 dBA 55 dBA
Natt 22-07 55 dBA 50 dBA
Rekommendationer för bedömning för lågfrekvent buller inomhus i bostäder
För bedömning av lågfrekvent buller som kan uppkomma från fartygens fläktar m.m. tilläm-pas Socialstyrelsens Allmänna råd om buller inomhus och höga ljudnivåer (SOSFS 2005:6).
Socialstyrelsens råd tillämpas i bostäder, undervisningslokaler och vårdlokaler. Riktvärden saknas för lågfrekvent ljud utomhus. Riktvärdena som ska beaktas vid bedömning av olägen-het för människors hälsa ses nedan.
Tersband, Hz 31,5 40 50 63 80 100 125 160 200 Ekvivalent ljudnivå (dB) 56 49 43 41,5 40 38 36 34 32
Riktvärden för buller från väg- och järnvägstrafik utanför hamnområdet
För vägtrafik och järnvägstrafik har riksdagen lagt fast riktvärden för buller vid ny bostads-bebyggelse (infrastrukturpropositionen (1996/97:53).
Utrymme Bullernivåer
Inomhus 30 dBA ekvivalentnivå
Inomhus 45 dBA maximalnivå nattetid
Vid fasad 55 dBA ekvivalentnivå
På uteplats 70 dBA maximalnivå
Vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av järnväg avser riktvärdet för buller utomhus 55 dB(A) ekvivalentnivå vid uteplats och 60 dB(A) ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt.
För att Vägverket ska bekosta bullerdämpande åtgärder på befintlig bostadsbebyggelse vid väg gäller riktvärdet 65 dB(A). Man ska således vid tillämpning av det ekvivalenta utomhus-riktvärdet skilja på nybyggnation av bostadsbebyggelse och befintliga bostäder samt nybygg-nad eller väsentlig ombyggnybygg-nad av järnväg då riktvärdena ser annorlunda ut.
Möjliga åtgärder för att förbättra ljudmiljön
Samtliga riktvärden som anges ovan används som underlag vid bedömning av om en bul-lerstörning kan utgöra olägenhet för människors hälsa. Många faktorer inverkar vid en be-dömning som alltid bör göras från fall till fall. Faktorer att ta hänsyn till vid bebe-dömning av risk för störning är bl.a. följande:
• Är det en jämn nivå eller återkommande maxnivåer? Det är stor skillnad på störningen av jämnt buller från ex fläktar och bullertoppar från t.ex. slagljud.
• Är ljudnivån regelbundet återkommande (t.ex. tågpassager enligt tidtabell) eller slumpvis (t.ex. slagljud).
• Tid på dygnet störningarna förekommer, varaktighet och ljudnivå.
• Ljudets frekvensfördelning. Lågfrekvent buller upplevs särskilt negativt och kan redan vid låga nivåer ge upphov till besvär i form av trötthet, huvudvärk, illamående osv.
• Den totala bullerbelastningen i området. Bostädernas tillgång till tyst sida.
• Möjligheten att begränsa bullret
• Exponering för fler bullerkällor
• Bullrigt grannskap (långt till tyst miljö)
Positiva egenskaper som måste förstärkas för att störningsupplevelsen för de boende ska minska kan vara att 1) många boningsrum vetter mot tyst sida, 2) mycket lågt buller inomhus, 3) tyst gård , 4) hög fasadisolering.
När det gäller buller från hamnverksamhet är erfarenheterna att det inte är helt enkelt att skär-ma av buller från en hamn. Bullerskärskär-mar behöver vara mycket höga om de ska ha någon ef-fekt på buller vid omgivande bebyggelse.
Tillgång till en tystare sida för bostäder är en positiv faktor som generellt sett innebär mins-kad störning. I vägtrafiksammanhang har en tystare sida länge använts som ett sätt att uppnå en acceptabel ljudmiljö för nya bostäder. En anledning till detta avsteg från riksdagens rikt-värden är trafikbullrets stora utbredning, särskilt i våra tätorter, och att det ofta bedöms som tekniskt ogenomförbart att reducera trafikbullret till en nivå under riktvärdena.
Vid olika typer av industriell verksamhet har frågan om en tystare sida inte kommit till an-vändning på samma sätt som för trafikbuller. Det beror på att det då finns helt andra tekniska
möjligheter att nå riktvärdena än vad som är fallet vid trafikbuller. Därför gäller att riktvärdet bör nås genom åtgärder vid källan och att avsteg genom en tystare sida inte är en acceptabel planeringsåtgärd.
Bild 8. Ny kran i hamnen.
Vibrationer
Vibrationsstörningar från järnvägen kan vara ett allvarligt miljöproblem. Det är därför ange-läget att insatser görs för att inte öka dessa störningar. Det bör därför undvikas att olämplig bebyggelse från vibrationssynpunkt kommer till stånd. Banverket har, i samverkan med Na-turvårdsverket utarbetat en skrift med titeln "Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik"
(Dnr S02-4235/SA60) som redovisar verkens långsiktiga mål vad avser buller- och vibra-tionsstörningar kring järnvägen. Denna skrift är vägledande i samband med planarbete i järn-vägens närhet.
Riktvärden för vibrationer från järnvägstrafik
Vibrationsnivå RMS (1-80 Hz)
Hastighet Acceleration
0,4 mm/s 14 mm/s2
Ovan angivna värden avser nivåer som långsiktigt bör eftersträvas vid permanentbostäder,
fritidsbostäder och vårdlokaler. Riktvärdena speglar enbart vilka nivåer som bör uppfyllas för att klara en god miljökvalitet med utgångspunkt från dagens kunskaper om störningsupp-levelser. Riktvärdena är framtagna för att eliminera risken för störningar från järnvägstrafik nattetid. Nivåerna avser utrymmen där människor stadigvarande vistas, främst utrymmen för sömn och vila. Riktvärdena är avsedda att tillämpas för störningar från järnvägstrafik.
Luftkvalitet
I dagens verksamhet är den huvudsakliga luftföroreningskällan svävstoft som uppkommer vid omlastning av gods, vid transporter på området och från de öppna lagerplatserna. Stoftet upp-levs främst som en olägenhet för omgivningen. Stora insatser genomförs över hela hamnom-rådet för att bekämpa damning/stoftspridning. För att förebygga uppkomsten av diffus dam-ning av stoft finns ett flertal rutiner och instruktioner. Pellets, kol och koks som hanteras på de öppna lagerplatserna vattenbegjuts för att minska damning. Så kallade miljöfordon sopar av och suger rent lagerytor och vägar samt bevattnar dessa för dammbekämpning.
Utsläpp av föroreningar till luft sker även från fartygsmotorer, lastbilar, diesellok, truckar, lastmaskiner, dumpers, persontransporter och verkstäder. Till spårtrafiken används främst diesellok och i mycket liten omfattning eldrivna lok. Utsläppen består dels av föroreningar till följd av förbränning och dels av att flyktiga ämnen avgår vid hantering. Faktorer som påver-kar utsläppens omfattning är fartygens motorer och bränslets svavelinnehåll samt behov av körning av hjälpmaskineri och liggtider i hamn.
Oxelösunds hamn har tillsammans med SSAB två mätstationer för mätning av svävstoft. In-strumenten är placerade på kommunhusets tak och vid gästhamnen. En sammanställning av månadsmedelvärden lämnas en gång per år till länsstyrelsen i en miljörapport.
Exempel på Årsmedelvärde för svävande stoft (mikrogram stoft/m3 luft).
År 1997 ca 15,5 År 2000 ca 13,5 År 2003 ca 13,5
Utsläppen av stoft har också räknats ut som miljöbelastning stoft per ton gods (Årsmedel PM10/godsomsättning i milj. Ton).
År 1997 4,31 År 2000 3,48 År 2003 3,64
Miljökvalitetsnormer för luftkvalitet i utomhusluft finns idag för partiklar, kvävedioxid, kvä-veoxid, svaveldioxid, bly, bensen samt kolmonoxid. Normerna får inte överskridas. Vid pla-nering, planläggning och tillståndsprövning ska kommuner och myndigheter iaktta gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. 3 § miljöbalken. Miljökvalitetsnormen för partiklar är max 40 mikrogram/m3 luft och till januari 2010 ska 20 mikrogram/m3 luft klaras.
Planeringsriktlinjer för luftkvalitet
Luftförhållandena ska uppmärksammas om ny bebyggelse planeras i anslutning till befintliga hamnar så att skyddsavstånden blir tillräckliga. Vid planering och planläggning i närområden till de olika hamndelarna behöver förhållandena när det gäller luftföroreningar klarläggas.
Gällande miljökvalitetsnormer ska beaktas av kommuner och myndigheter. Även risken för lukt och sotande rök från fartygen bör uppmärksammas.
Risk- och säkerhetsaspekter
Vid kajplats 8 och 11 förekommer det verksamheter som hanterar farligt gods som regionen är beroende av som t.ex. eldningsolja, natronlut och svavelsyra. Det faktum att hamnen är en större allmän hamn gör att det på ganska kort varsel kan komma att hanteras ämnen även med andra risktyper. Länsstyrelsen har bedömt att verksamheten som Oxelösunds hamn bedriver har så stor inneboende fara och är av den omfattningen att den är att betrakta som farlig verk-samhet enligt 2 kap. 4 § lag (2003:778) om skydd mot olyckor (länsstyrelsens beslut 2005-03-24). I hamnens närhet finns även två verksamheter som är s.k. ”Sevesoanläggningar”. Det är SSAB och AGA gas AB. Reglerna utgår från bl.a. EU:s Seveso II direktiv (96/82/EG) och har införts i svensk lagstiftning - ”den s.k. Sevesolagen” (1999:381) - och tillhörande förordning (1999:382) samt Räddningsverkets föreskrifter (2005:2). Syftet med lagstiftningen är att före-bygga allvarliga kemikalieolyckor och att begränsa följderna av sådana olyckor för männi-skors hälsa och miljön.
Nedanstående anläggningar som hanterar farligt gods finns för närvarande inom Oxelösunds hamnområde
Bergrumsanläggning för ca 1 million ton
Cistern för svavelsyra för ca 5 000 kubikmeter och Cistern för natronlut för ca 6 200 kubikmeter
Till hamnen ankommer tank- och kemikaliefartyg med farligt gods i form av eldningsolja, natronlut och svavelsyra. Produkterna transporteras från hamnen på väg- eller järnvägsnät men även återlastning till fartyg sker. Hamnverksamhet berörs av lag (2006:263) om transport av farligt gods och tillhörande förordning (2006:311). (Ny lag och förordning om farligt gods träder i kraft den 1 juli 2006). Lagen omfattar förflyttning av farligt gods såsom lastning, lossning, förvaring och hantering av farligt gods. Räddningsverket har gett ut föreskrifter om transporter av farligt gods.
Verksamheter i hamnområdet samt transporter av farligt gods till och från hamnen kan med-föra risker för omgivningen och längs transportlederna. Antalet tankfartyg som anlöper ham-nen är cirka 70 per år. De flesta fartyg har dubbelskrov. Transporter från hamham-nen på land sker bl a 4 vardag i veckan med järnväg. Detta motsvarar ca 25 st järnvägsvagnar i veckan. Ett normalt år hämtar ca 300 tankbilar olja och ca 900 tankbilar kemikalier. På helgerna sker transporter i mindre utsträckning och då främst av kemikalier. Oljetankbilarna kör G:a Oxelö-sundsvägen för att komma ut på motorvägen mot Nyköping. Motsvarande för tankbilarna las-tade med kemiprodukter är Torggatan, Styrmansgatan, G:a Oxelösundsvägen och sedan mo-torvägen mot Nyköping.
Länsstyrelsen bevakar risker i samband med hantering och transport av farligt gods i ärenden som regleras av plan- och bygglagen. Bebyggelse som planeras nära verksamhet eller trans-portled för farligt gods kan begränsas vad avser t.ex. avstånd till anläggning/led, utformning och innehåll, just med hänsyn till riskbilden. Omständigheter som påverkar konsekvensen av en olycka med farligt gods längs transportvägen är omgivande tät bebyggelse som t.ex. bo-stads- och kontorsbebyggelse och stor koncentration av människor i närhet till vägen. Korta avstånd mellan väg och bebyggelse ökar risken för brandspridning.
FN-organet IMO ( International Maritime Organisation) beslutade under 2003 om ett förstärkt skydd för sjöfarten. Som ett komplement till det etablerade begreppet ”sjösäkerhet” eller ”sa-fety” har begreppet ”sjöfartsskydd” eller ”security” kommit till. Det avser åtgärder som ska skydda sjöfarten mot yttre hot och terrorism. De nya reglerna trädde i kraft 1 juli 2004.
Konkret har detta inneburit mer inhägnade hamnområden men även att andra säkerhetsrutiner med möjlighet till kontroll och övervakning har införts. När det gäller rederier och fartyg är
en stor del av tillsynen knuten till passagerarfartygen som kan ses som ett potentiellt mål för terrorism. Sjöfartsinspektionen är tillsynsmyndighet i Sverige.
Planeringsriktlinjer för risk- och säkerhetsaspekter
Risk- och säkerhetsfrågorna ska uppmärksammas om ny bebyggelse planeras i anslutning till riksintresset så att skyddsavstånden blir tillräckliga. Vid planläggning i närområdena till de olika hamndelarna och intill de vägar och järnvägar som trafikförsörjer hamnen bör riskanaly-ser tas fram. Sörmlandskustens räddningstjänst bör i ett tidigt skede i planprocessen ges möj-lighet att delta i planarbetet.
Transporter till och från hamnen
En förutsättning för att verksamheten i hamnen ska kunna fortgå är att transporterna till och från hamnområdet kan ske på ett godtagbart sett. Vid planläggning i närhet av väg- och järn-vägar sker regelmässigt en prövning av bullerstörningar och luftkvaliteten. När det gäller transporter till och från hamnen är det viktigt att även i detta fall tidigt uppmärksamma risk- och säkerhetsaspekterna, vilket betonas i ovanstående avsnitt. Möjligheterna att transportera farligt gods till och från hamnen måste beaktas.
En svårighet som bör uppmärksammas är att planeringsåtgärder även långt från hamnen kan påverka möjligheterna till transporter till och från hamnen. Om planförslag som begränsar möjligheterna till sådana väg- och järnvägstransporter genomförs kan det ge negativa effekter på hamnverksamheten och därmed påverka riksintresset och planerna bör därför inte fullföl-jas. Det är angeläget att vara uppmärksam på och analysera om möjligheterna till väg- och järnvägtransporter till och från hamnen påverkas av olika planförslag, även när planförslagen ligger långt från hamnen.