Inflytande i klassrummet

Som jag visar i resultatredovisningen, utifrån vad eleverna svarade i enkätundersökningen i fråga om inflytande i klassrummet, så visar det sig att det är mer än hälften alltså majoriteten av eleverna som anser sig ha elevinflytande i klassrummet.

På samma sätt så visar jag i resultatredovisningen, som lärarna var överens om i intervjun, där det visade i intervjuerna att, inflytande är högprioriterad bland lärarna och att det rådde elevinflytande i klassrummen. Däremot så visade det sig också bland lärarna att det var blandade åsikter om hur elevinflytande skulle fungera. Det visade sig bland lärare att eleverna ska ha en ram att röra sig inom och den ramen ska läraren ska sätta.

”… det är viktigt att markera ramarna om vilka alternativ som finns tillgängliga för eleverna. Jag ger dig ramarna och valmöjligheter om hur de ska komma dit. Jag markerar alltid ramarna. Det ska vara en del av undervisningen” (respondent C).

arbetsområden och teman som klassen ska jobba med. Så på det viset styr lärarna eleverna och något direkt inflytande existerar inte och det överensstämmer inte med hur elevinflytande definierades av vissa lärare. Medan andra lärare lägger vikten på att få ökat elevinflytande i klassrummet för att eleverna skulle känna högre delaktighet, gemenskap och ansvar för en effektivare inlärning.

Så visar det sig enligt resultatdelen att majoriteten av elevernas definition och uppfattning om att de skulle ha inflytande kan direkt inte överensstämma med lärarnas definition och användning av elevinflytande dvs. att ha ramar, gränser i inflytande i klassrummet. För att lärarnas markeringar, ramar och gränssättningar inte är, vad eleverna kallade i början för elevinflytande. Men det visade också att det fanns lärare som förespråkade och som ville främja ökat elevinflytande i undervisningen. Sammanfattningsvis så kan jag konstatera att elevers upplevelser och definition samt lärarnas syn och perspektiv på elevinflytande i klassrummet inte går hand i hand.

När jag analyserar hur eleverna uppfattade och upplevde elevinflytande i klassrummet, kontra lärarnas syn och hur de använder det i klassrummet, och kopplar det till teorierna så kommer jag fram till det här.

Det visar sig enligt Dewey (Dewey 1999, Selberg 1999), Freire (1970) och Piaget (Imsen 2006), att eleverna i klassen har en åskådarroll och de borde skifta från en åskådarroll till en aktiv medarbetare för att elevens sociala handlingskrafter i skolan ska träda fram. Samtidigt menar teoretikerna att elevernas aktiva engagemang och känsla av att kunna påverka beslut i skolan ska ligga till grund. Det visar sig också enligt teoretikerna att eleverna inte ska vara den som matas in med kunskaper och ska vara passiva. Teoretikerna visar att handlingar, reflektioner och dialog samt självtänkande ökar elevernas medvetande och inlärning.

”…kunskap växer fram endast genom uppfinning återuppfinning, genom den ständiga, otåliga, kontinuerliga, hoppfulla undersökningen människan företar sig med varandra och i världen” (Freire 1970 sid.7).

Då visar det tydligt att, vad Dewey (Dewey 1999, Selberg 1999), Freire (1970) och Piaget (Imsen 2006) förespråkar om elevinflytande inte går hand i hand med lärarnas syn och användning av elevinflytande i klassrummet eftersom markeringar, ramar och gränser förekommer i klassrummet. Däremot visar det att det finns en gemensam röd tråd, mellan elevernas känslor, upplevelser och uppfattningar av inflytande och vad teoretikerna

förespråkar om elevinflytande i klassrummet. Det är mer än majoriteterna av eleverna anser sig ha inflytande i klassrummet och man kan tydligt konstatera ett samband mellan teoretikerna och elevernas upplevelser av elevinflytande i klassrummet.

Om jag skulle dra slutsatsen av det hela, så uppfattar jag det som att Dewey (Dewey 1999, Selberg 1999), Freire (1970) och Piaget (Imsen 2006) syn och vad de förespråkar i sina teorier visar hur viktigt och lärorikt det blir för eleverna att vara delaktiga, gemensamt bestämma arbetsområden och arbetssätt. Samtidigt så uppfattar jag det som att lärarna vill så gärna att eleverna ska ha inflytande i klassrummet, men samtidigt att eleverna ska röra sig inom markeringar, ramar och gränser. Men i verkligheten dvs. i klassrummet så visar det att det är mer än hälften av eleverna som känner att de har inflytande i klassrummet. Vilket jag skulle kunna dra slutsatsen av att verkligheten inte ser ut såsom Dewey (Dewey 1999, Selberg 1999), Freire (1970) och Piaget (Imsen 2006) förespråkar och vad lärarna strävar för ökat inflytande i klassrummet. Detta eftersom ramar, markeringar och gränssättningar präglas i vardagliga miljön i klassrummet.

9. Diskussion

Nedan kommer en diskussionsdel där jag diskuterar mitt resultat av enkätundersökningen och intervjuer kopplat till teorier och tidigare forskningar. Jag inser att det kommer bli en del upprepningar men det är nödvändigt för jag ska kunna diskutera resultaten som jag har kommit fram till.

Syftet med mitt examensarbete var att göra en studie av hur elever ser på elevinflytande på skolan. Jag ville ta reda på hur elever såg på sitt inflytande inom olika aspekter av skolverksamheten och det tycker jag att jag har lyckats med. Jag kom fram till resultat som både förvånade mig och var förväntade. Jag gjorde en enkätundersökning på tre niondeklasser och intervjuade tre lärare på skolan för att ta reda på deras syn på elevinflytande. Detta för att se om elevernas syn på elevinflytande överensstämmer med hur lärarna arbetar med eleverna i verkligheten.

Elevernas resultat i enkätundersökningen var något förvånande men också ganska väntat. Jag har sett detta under mina VFU-perioder, vilket även var anledningen till att jag valde detta ämne. Jag var delvis medveten om att elevers inflytande i vissa verksamhet i klassen skulle vara mindre p.g.a. de hierarkiska spåren som ligger kvar från generationsväxlingen. Jag kunde se att lärare som är i den nya generationen, som har den nya lärarutbildningen, strävade efter praktiska arbetsmetoder och arbetssätt. Detta för att eleverna själva skulle känna delaktighet och gemenskap och till följd därav kunna ha en effektivare inlärning. Medan den äldre generationen fortfarande hade katederundervisning som inte var önskvärt från elevernas sida.

Enligt enkätundersökningen så var det 70 % av eleverna dvs. 42 av 60 elever som visste vad elevinflytande innebar. Jag tyckte det var lite märkligt att det var endast 70 % som visste vad det innebar. Det som var väldigt motsägande för mig i undersökningen var att resultaten på arbetssätt var (38 %), tester och prov (33 %) och arbetsområden (28 %). Jag hade förväntat mig mer inflytande i arbetsområden. Å andra sidan var jag medveten om att läroplanen styr en hel del i arbetsområden. Samtidigt så anser jag att lärarna tillsammans med eleverna kan komma överens och besluta om vilka områden som de kan lägga mer vikt på.

Det var intressant att se hur eleverna ansåg att deras inflytande fungerar i klassrummet eftersom 60 % svarade att de ofta eller alltid får vara med och bestämma och 40 % av eleverna anser att deras inflytande i klassen är antingen aldrig eller sällan. Det är alltså 36 elever som känner att de har inflytande i klassrummet och resterande 24 elever har sällan eller aldrig. När man läser av den första frågan om vad elevinflytande innebär så verkar det som att mer än majoriteten av eleverna har grepp om vad det innebär.

I enkätundersökningen var det bara cirka var tredje elev som kände att de kunde vara med och bestämma i fråga om prov och arbetssätt. Medan det var mindre än var tredje elev som kände att de kunde vara med och bestämma arbetsområden. Det var märkligt att det var så många elever, mer än hälften som ansåg att de hade inflytande i klassen. Men hur kommer det sig att resultaten i fråga om arbetsområden, arbetssätt och tester inte visade närliggande resultat? Som minst inflytande var det på frågan om arbetsområdena där det var 28.4 % som ansåg att de hade inflytande men i helhet om elevinflytande så svarade mer än majoriteten att de hade inflytande.

Det som förvånade mig var det var endast var tredje elev som menade att de hade inflytande i tester och prov. Borde det inte vara lättare för lärarna att skapa en miljö där man tillsammans med eleverna beslutade examination ska genomföras, eftersom delaktighet och gemenskap lönade sig? Lärarna poängterade också att de försöker variera lektionerna för att lyfta fram de svaga. Det upplevde jag positivt för att då strävade lärarna efter att skapa en gemensam miljö där alla elever får komma till tals. En lärares tolkning av läroplan kunde se olika ut och på det viset påverkades elevernas omfattning kring inflytande. Det märktes under intervjuerna att vissa lärare markerade tydligt för eleverna att det fanns ramar och inom ramar så hade eleverna inflytande. Enligt min uppfattning så finns det inga utrymmen utanför dessa ramar. Det ger elever begränsat elevinflytande och därmed kan det inte konstateras någon direkt demokrati i klassmiljö.

Enligt mina tolkningar så tror jag att lärarna möjligtvis släpper till inflytande i fråga om arbetssätt och prov. När det gällde arbetsområden så var det främst läroplanen och styrdokument som styrde det och det ledde i sin tur till att eleverna fick mindre inflytande. Det var däremot svårt att förstå hur 60 % kunde tycka att de hade inflytande i klassrummet när resultat från de andra frågorna visade helt andra svar. Då kan man fråga sig om eleverna verkligen förstod vad elevinflytande innebar.

Enligt mina uppfattningar så tror jag inte att lärarna på något sätt försöker göra det lättare för sig. Lärarna måste planera och strukturera lektionen så bra och så punktligt som möjligt för elevernas bästa. På det viset rymmer det inte särskilt mycket plats för förändringar. Däremot kom det fram att vissa lärare använde sig av utvärderingar för att längre fram kunna samarbeta och effektivisera lektionerna genom elevinflytande. Lärarna som använde utvärderingar tillhörde kategorin av lärare från den senaste lärarutbildningen. Jag tyckte att lärarnas metod för utvärdering var bra på det viset att lärarna kunde se vilka brister och förbättringar de kunde göra för nästa område.

Vad var det eleverna ansåg att de hade inflytande över eftersom det var 60 % som ansåg sig ha elevinflytande? När det gällde inflytande över arbetssätt, arbetsområden och tester i klassen så var det inte ens i närheten av 60 %. Det här resultatet var ganska förvånande för mig. Enligt min mening kunde eleverna definiera elevinflytande i fråga om klassmiljö. När de väl sätter det i klassituation, så visade resultaten något helt annorlunda. Jag tror att elever som ansåg att de hade elevinflytande i klassrummet, menade att de hade inflytande över saker som miljön runtomkring såsom datorer och möbler vilket egentligen saknar någon betydelse för undervisningen.

Det var intressant och se hur mycket elevinflytandet i klassrummet skiljde sig från lärare till lärare. Det märktes under intervjuerna att lärare som tillhörde den äldre generationen hade spår från den disciplinerande och hårdmarkerande skolformen. Därför nämnde respondenterna ramar och markeringar ganska ofta. Det var dessutom mer intressant att se på elevinflytande i kategorier.

Vad som var tydligt genom hela intervjuerna var att respondenten C som hade ämnena Svenska/SO där möjligheterna för elevinflytande var annorlunda jämfört med respondenterna A & B som endast hade ämnena SO. Det kan även vara så att i SO-ämnena låter man eleverna självständigt forska om olika teman och projekt, med handledning av läraren. Medan i SV, som hon nämnde, valde hon litteratur åt eleverna för att hamna på rätt nivå. Då menade hon att hon ska vara den bestämmande personen i klassen för elevernas bästa. Enligt min uppfattning till att eleverna hade så lite inflytande kunde vara att lärarna levererar varje undervisning som ett paket dvs. att läraren kommer med färdiga planer och mål redan i början av terminen så att eleverna känner från början att de inte har möjlighet att påverka.

När jag analyserar vad teoretikerna Dewey (Dewey 1999, Selberg 1999), Freire (1970) och Piaget (Imsen 2006) förespråkar så uppfattar jag det som att pedagogerna Piaget, Dewey och Freire konstaterar att inflytande är ett måste i skolan. Dessa teoretiker främjar för att eleverna själva aktivt ska medverka för att utveckla sig själva och känna möjligheten att kunna påverka i olika frågor som berör dem. Jag uppfattar som att Dewey (1999, Selberg 1999) och teorin om ”learning by doing” konstaterar tydligt att eleverna själva och i grunden är aktiva och när man ser till deras driftiga engagemang så är eleverna aktiva genom att effektivt påverka sin undervisning. Det bildas enligt min uppfattning, en indirekt relation mellan eleverna och skolan. Eleverna känner sig viktiga och är en del av skolan. På det sättet upplever eleverna att de kan förändra och påverka i skolan.

Enligt min uppfattning så syftar Piaget (Imsen 2006) på att eleverna med hjälp av drivkraften från lärarna kan skifta roll, från individuellt tänkande till ett socialt tänkande. Han menar även att eleverna övergår från en passiv roll till en aktiv roll vid ökat deltagande i skolsituation. Detta för att eleverna, enligt Piaget, lär sig bäst genom att undersöka och utforska. Freire (1970) menar i sin tur att katederundervisning är en något mekaniskt inlärningsmetod där eleverna matas in informationen. Läraren, enligt Freire (1970), blir den som vet mest och eleven den som vet minst, tänker ingenting och agerar efter lärarens handlingar. Freire (1970) menar också att lärarna ska lyfta fram eleven genom dialog och vägledning samt få dem att bli aktiva och engagerade för att forma sitt eget lärande.

Tidigare forskningar som har gjorts av Selberg (1999, 2001) och Forsberg (2000) visat att elever har bristande inflytande i klassrummet och att lärarna styr väldigt mycket. Författarna Selberg (1999, 2001) och Forsberg (2000) har gjort forskningar som har visat att elever inte har särskilt mycket inflytande i skolan. Författarna har visat att elevinflytande är begränsat i klassrummet och att eleverna borde ha ökat delaktighet. Enligt författarna så ger lärarna eleverna korta instruktioner och då upplever inte eleverna att de har möjlighet att påverka undervisningen, arbetsmetod och planeringen. Författarna konstaterade att elever som arbetade och strävade efter ökat inflytande ökade sin motivation och visade bättre resultat.

Det som var genomgående i mitt resultat som pekar vad Selberg (1999, 2001) och Forsberg (2000) tidigare har forskat om elevinflytande i skolan är att, elever har bristande och begränsat inflytande i klassituation t.ex. planering, arbetsmetod och undervisning. Detta

enkätundersökningen ansåg att de inte hade elevinflytande i arbetsområden, arbetssätt och tester och prov.

Författarna Lindgren (1994) såsom Selberg (1999, 2001) konstaterade i sina tidigare forskningar att lärarna måste ge ifrån sig lite inflytande. Enligt författarna så är lärarnas syn på elever är oerhört viktiga. Om lärarna, enligt författarna, ser elever som ett objekt, som ska matas med kunskaper, framstår läraren som den aktive och eleven den passive. Då får inte eleverna, enligt författarna, vara med och gemensamt besluta saker som berör skolsituationen. Om lärarna däremot är rädda för att misslyckas så blir det knappast varierat arbetssätt och valmöjligheter för eleverna blir liten. Författarna Lindgren (1994) och Selberg (1999, 2001) konstaterade att lärarna inte vågade dela med sig inflytande eftersom lärarna är auktoritära och har makten i klassrummet.

Vad tidigare forskningar (Selberg 1999 & 2001, Forsberg 2000 och Lindgren 1994) har visat om elevinflytande, som pekar i mitt resultat är att lärarna inte lämnar ifrån sig inflytande till eleverna. Det som var tydligt i mitt resultat som pekar på vad tidigare forskningar konstaterat är att, det fanns lärare som förespråkade markeringar och ramar. Därför kan inte eleverna ha inflytande eftersom lärarna sätter hinder dvs. ramar och markeringar för eleverna. Däremot visade i mitt resultat att det fanns lärare som förespråkade ökat elevinflytande för att det var viktigt att ha elevers delaktighet och beslut i planering, undervisning och arbetsmetod. Detta för att eleverna tog allt mer ansvar för sin inlärning.

Sammanfattningsvis innebär det att, trots att tidigare forskningar (Selberg 1999 & 2001, Forsberg 2000 och Lindgren 1994) visat att det är lönande och ger bättre resultat för eleverna att ha inflytande i klassen, så visar det i mitt resultat att det inte har skett några drastiska förändringar. Det betyder alltså att elevers inflytande sedan tidigare forskningar inte har förbättrats. Däremot visar det vad tidigare forskningar konstaterade om att lärarna inte vågade lämna ifrån sig elevinflytande, pekar i mitt resultat på att lärarna försöker åtminstone att ge elever mer inflytande i klassen.

Trots att det står i läroplanen att det ska finnas elevinflytande på skolan, trots att flera teorier (Dewey 1999, Selberg 1999, Freire 1970 och Piaget 2006) har visat att elevinflytande är viktigt på skolan, så har flera tidigare forskningar (Selberg 1999 & 2001, Forsberg 2000 och Lindgren 1994) visat att det råder brist på elevinflytande på skolan. Eleverna känner att de

inte får bestämma så mycket. Undersökningar har även visat tydligt att det finns en aning hierarki på skolan. Det råder sällan elevinflytande på skolan och skolan bestämmer själv över innehåll och undervisningen. På det sättet gör skolan egna tolkningar om elevinflytande.

I dagens skolverksamhet finns det en del skolor där eleverna har mer inflytande än i andra skolor. I en bra miljö finns det klar kommunikation mellan elever och lärare – en demokratisk ledarstil. Där får eleverna oerhört stora möjligheter att förbättra sina demokratiska läroprocesser. Det kan variera beroende på hur läraren arbetar för att utveckla elevens kunskaper utifrån förutsättningarna.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att flera teorier av (Dewey 1999, Selberg 1999), Freire (1970) och Piaget (Imsen 2006) och tidigare forskningar (Selberg 1999 & 2001, Forsberg 2000 och Lindgren 1994) har visat sig tydligt att elever har känt sig frustrerade över att de inte får bestämma någonting i skolverksamheten, miljön där deras framtid är avgörande. Samtidigt anser jag också att verkligheten, alltså i skolmiljön har det visat att elever inte har så mycket inflytande. Det visar däremot att vissa förbättringar som har framkommit i forskningarna men det finns fortfarande mycket att jobba med. Det handlar om elevers framtid, utbildning och lärande. Därför är det fortfarande ett ämne som diskuteras bland politikerna.

10. Metoddiskussion

Jag valde att använda mig av enkätundersökning på elever som gick i nian i olika arbetslag på en grundskola. Genom att använda elevperspektiv, ville jag få en bild av hur elever ser på elevinflytande. Jag genomförde enkätundersökningen tidigt på morgonen. Resultatet kunde ha sett annorlunda ut om jag hade genomfört det på en fredag eftermiddag eller på en sista lektion. Det kanske även hade sett annorlunda ut om eleverna hade fått mer öppna frågor för att beskriva än att ringa in bestämda svarsalternativ. Men då hade kanske risken varit större att jag hade fått olika svarsalternativ och svårare att bearbeta datainsamlingen. Svarsalternativen har motsvarat den nivån som jag har presenterat under metodkapitlet. Jag känner att jag har gett en tydlig bild av hur elever ser på elevinflytande och det jag har mätt i enkäten har varit relevant i mitt sammanhang. Därigenom så har jag uppnått den validitet jag eftersträvade. Jag valde att ha fyra svarsalternativ på enkätfrågorna för att eleverna ska ta ställning. Det fanns ingen neutralt svarsalternativ eftersom jag upplevde att eleverna skulle välja neutralt för

osäkerheten, men då hade jag inte tvingat eleverna till att ta ställning i varje fråga. Därför kunde resultatet ha sett annorlunda ut. Jag hade från nio frågor i enkäten. Jag har redovisat i resultatdelen fem av nio frågorna och resterande svaren finns i bilaga 1. Resultaten visade att svaren inte skiljde sig och den påverkade inte resultaten.

Jag använde mig av enskilda intervjuer för att få var och en lärares syn på elevinflytande. Hade resultatet varit annorlunda om jag hade intervjuat alla lärare på en och samma gång. Då tror jag att risken skulle vara rätt så stor att lärarna kunde påverka varandra och ge en gemensam bild. Det kan även vara så att lärarna ville ge svar som intervjuaren ville höra eller känna press av vad majoriteten svarade. Jag upplevde dock att intervjuerna gick bra och stämningen var avslappnat. Intervjudeltagarna valdes medvetet där enda kriteriet var att de skulle vara SV/SO lärare. Resultatet hade kunnat se annorlunda om jag valt lärare med MA/NO ämnen, eftersom arbetssätt och undervisning kan se olika ut. En del av frågorna som jag hade i intervjun var utformade på det viset att jag kunde få exakta svar. Vissa frågor var