6 Resultat och analys
7.2 Information om barnens lärande
Bakgrunden till denna studie låg i att vi själva upplevde att det vi inte informerade barnens vårdnadshavare om förskolans mål och syfte i den utsträckning vi önskade. Vi tyckte att fanns en problematik inom detta område som också blev tydlig i vår studie.
Pedagogerna uttryckte att samarbetet kring förskolans syfte och mål inte riktigt nådde fram till vårdnadshavarna. Detta fast det tydligt står i förskolans läroplan (Lpfö98, rev 2010) att förskolläraren ansvarar för att ”ge föräldrarna möjlighet till delaktighet och att öva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen” (2010:13).
Dock fanns det en medvetenhet kring problematiken och förskollärarna jobbade med att hitta ny vägar att delge vårdnadshavarna om förskolans mål och syfte. Heather Bridge (2001) menar att för att skapa en delaktighet hos vårdnadshavare så är det av stor vikt att pedagogerna förmedlar verksamhetens mål och syfte för dem. För att vårdnadshavarna ska förstå sammanhanget mellan förskolans mål och hur vi arbetar så behöver vi bli bättre på att tydliggöra detta. Det vi kan utläsa i vår studie är att behovet
av att hitta nya vägar för att göra vårdnadshavarna mer delaktiga i förskolans arbete finns på alla förskolor som ingår i vår studie.
Något som blev väldigt tydligt i vår studie var att den samverkansform som pedagogerna uttryckte var dominerande då det handlar om att delge barnens vårdnadshavare information om förskolans syfte och mål var utvecklingssamtalen. Här upplevde pedagogerna att det fanns tid att mer ingående berätta om förskolans mål.
Tydligt har det också blivit att förskolorna har en medvetenhet då det handlar om samverkansformer och att förskollärarna inte nöjer sig med utvecklingssamtalen som enda länk för samarbetet mellan hem och förskola. Sandberg, Sheridan & Williams (2001) belyser något viktigt i detta sammanhang där de menar att samhällets utveckling och förändring och påverkar synen på vårdnadshavare och på förskolan. I takt med samhällets förändringar så behöver förskolan anpassa sig och svara upp till de nya utmaningar som vi ställs inför.
7.3 Metoddiskussion
Eftersom vi i vårt självständiga arbete valde att endast intervjua förskollärare och inte ta med vårdnadshavarnas åsikter om föräldrasamverkan kan vi känna att det hade varit intressant att även ta del av deras syn på föräldrasamverkan.
På det sätt som vi valde att begränsa oss så har vi bara sett ena sidan av myntet.
Vårdnadshavarna kanske upplever samarbetet med förskolan som något helt annat än fungerande. Upplever vårdnadshavarna egentligen hemuppgifter som en väldigt betungande uppgift i motsats till vad de pedagoger vi intervjuade beskrev? Upplever vårdnadshavarna insynen i varandras världar, det vill säga hemmet och förskolans, som ett slags försök ifrån pedagogernas sida att uppfostra dem i föräldraskap? Vi kan alltså se att vi genom dessa begränsningar gick miste om vad vårdnadshavarna hade att tillföra och bidra med för att ytterligare bringa klarhet i hur samverkanformerna mellan förskolan och vårdnadshavarna kan utvecklas.
Av våra resultat kan vi dock se att vi anser att det behövs en diskussion i arbetslagen ute på förskolorna om hur vi ska se på vårdnadshavare. Det diskuteras ofta barnsyn och kunskapssyn för att få en samstämmig syn i arbetslaget. Barnens vårdnadshavare är en viktig tillgång för förskolan för att verksamheten ska ge barnen de bästa förutsättningarna som går att ge. Därför kan det vara av vikt att förskollärarna och arbetslagen börjar ställa sig frågan, vad är vår syn på barnens vårdnadshavare, på vilka grunder ska vi samarbeta med vårdnadshavarna?
Referenser
Alfakir, Nabila (2010). Föräldrasamverkan i förändring: handbok för pedagoger. 1.
uppl. Stockholm: Liber
Andersson, Nils (1994). Mötas kring barnen: om kontakten mellan föräldrar och personal i barnomsorgen. Lund: Studentlitteratur
Bridge, Heather, 2001 Increasing parental involvement in the preschool curriculum http://eds.a.ebscohost.com.proxy.lnu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=22&sid=1a830 356-7b50-4ba7-ad64-bf883ba84322%40sessionmgr4004&hid=4213
Bronbenfenner, Urie. (1979). The Ecology of human Development. Cambridge: Harvard University Press
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2012). Hur blir lärprocessen synlig i förskolan?. Förskoletidningen . 37:1, s. 6
http://gup.ub.gu.se/publication/154622-hur-blir-larprocessen-synlig-i-forskola
Erikson, Lars (2004). Föräldrar och skola. Diss. Örebro : Örebro universitet, 2004 Flising, Lisbeth, Fredriksson, Gunilla & Lund, Kjell (1996). Föräldrakontakt: en bok om att skapa, behålla och utveckla ett gott föräldrasamarbete : en handbok. Stockholm:
Informationsförl.
Flising, Lisbeth (2010): Föräldrakontakt - svårt men viktigt. Förskolan. 20100813 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf
Granbom, Ingrid (2011). "Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik [Elektronisk resurs]. Diss. Jönköping : Högskolan i Jönköping, 2011
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-16103
Hujala, Eeva (2002): The curriculum for early learning. International Journal of Early years Education, Vol 10, No 2. Tillgänglig på internet:
http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/09669760220141980#.U9diZ-N_t5w Jensen, Elsebeth & Jensen, Helle (2008). Professionellt föräldrasamarbete. 1. uppl.
Stockholm: Liber
Kvale, Steinar. & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun.
Enskede: TPB
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm:
SkolverketTillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 NE.se (Elektronisk resurs). (2000-). Malmö: Nationalencyklopedin. Hämtad från http./www.ne.se (140925)
Patel, Runa & Davidson, Bo. (2010). Forskningsmetodikens grunder att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Johanneshov: TPB
Sandberg, Anette & Vuorinen, Tuula (2007). Hem och förskola: samverkan i förändring. 1. uppl. Stockholm: Liber
Säljö, Roger (2010): Den lärande människan – teoretiska traditioner. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2010). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Vygotskij, Lev S. (1986). Thought and language: Cambridge, MA: MIT-Press