ValueBaseSWE och miljömålsmyndigheternas
gemensamma prisdatabas
Som nämndes i avsnitt 4.3.7 är
ValueBaseSWE (Naturvårdsverket,
2009) en databas vilken innehåller
resultat från svenska
miljövärderings-studier (se tabell 16).
Tabell 16. Effekter som ValueBaseSWE vill
åstadkomma
Ökade möjligheter att använda resultat av värderingsstudier i kostnads-nyttoanalyser och andra verktyg för beslutsfattande
Ökad kunskap om metodframsteg inom ekonomisk värdering
Undvikande av onödiga upprepningar av värderingsstudier
Stöd för överföring av värderingsresultat till nya situationer
Underlättat upprättande av nätverk mellan personer som är intresserade av ekonomisk värdering av miljön
Ökade möjligheter att dra allmänna slutsatser om det ekonomiska värdet av miljöförändringar och att utföra
metaanalyser av värderingsresultat Underlättad integrering av svenska värderingsresultat i internationella databaser, till exempel EVRI
Informationen som ingår om de
värderingsstudier vilka har använt sig av
primärdata är relativt detaljerad (se
tabell 17). För studier som inte har
använt sig av primärdata ingår dock
endast bibliografisk information.
Tabell 17. Information om värderingsstudier
som ingår i ValueBaseSWE
Bibliografisk information (bibliographic information)
Typ av studie (type of study): om primärdata eller sekundärdata använts; om studien är en metastudie eller en sammanställning av tidigare studiers resultat
Samband med andra studier (relation to other studies)
Värderingsmetod (valuation method): inklusive detaljer såsom frågetyp och betalningsinstrument för scenariometoder Studieområde och studerad population (study area and study population) Typ av miljövara/-tjänst och miljöresurs (type of environmental good/service and environmental asset)
Miljöförändringens omfattning (extent of environmental change)
Samband med miljömål (relation to environmental quality objective) Information om stickprov: storlek, typ av urval, svarsfrekvens, år för datainsamling (sample information: sample size, sampling procedure, response rate, year of data collection)
Betalningsinstrument (payment vehicle) Ekonomiskt mått och skattade värden (economic measures and estimated values)
Värderingsfunktion (valuation function) Använd i kostnads-nyttoanalys/policies (used in CBA/policy)
Anmärkningar (remarks)
Den myndighetsgemensamma
pris-databasen innehåller
och hälsa (se tabell 18). Beskrivningen
bygger på den Excelbaserade databasen
(Naturvårdsverket, 2017b) samt en
bakgrundsrapport av Anthesis Enveco
(2017:8).
Tabell 18. Miljö- och hälsoeffekter i
prisdatabasen.
Vattenföroreningar Luftföroreningar
Kemikalier och tungmetaller Buller
Hälsa och olyckor
Landskapsanknutna värden
Naturvårdsverket har som uppgift att
vägleda berörda myndigheter i deras
arbete kring samhällsekonomiska
analyser i samband med
miljömåls-arbetet. Naturvårdsverket har därför
publicerat prisdatabasen. Med hjälp av
prisdatabasen presenteras både
befintliga och nya schablonvärden på
miljö- och hälsoeffekter. Att ha ett
monetärt värde på tidigare icke-prissatta
effekter är viktigt vid en
samhällsekonomisk analys och
prisdatabasen underlättar arbetet.
Prisdatabasen är ett hjälpmedel för att
uppskatta kostnader och nyttor i ett
miljö- och hälsosamband som kan
användas av handläggare i privat och
offentlig sektor. Prisdatabasen riktar sig
även till miljömålsmyndigheter,
kommuner och verksamhetsutövare.
Prisdatabasen och de framtagna
samhällsekonomiska värdena är främst
tillämpbara inom Sveriges ramar, men
det finns ett antal undantag (vilka är
tydligt beskrivit i prisdatabasen).
Effekterna på miljö och hälsa har med
hjälp av ett antal värderingsstudier blivit
samhällsekonomiskt prissatta. Tabell 19
beskriver de olika typer av priser som
används i databasen.
Tabell 19. Förklaring av priser
Baspris - Det pris som ska användas i "mest troligt"-kalkylerna
Lågpris - Det pris som ska användas i känslighetsanalys om effekten värderas mindre än förväntat
Högpris - Det pris som ska användas i känslighetsanalys om effekten värderas högre än förväntat
Prisdatabasen och dess innehåll har
tagits fram genom empiriska studier och
vetenskapligt väletablerade metoder.
Uppskattningarna är dock gjorda med
mer eller mindre osäkerhet. Värt att
notera är att de värden som
presenterasavser marginella eller mindre
effekter, detta innebär att priset kan vara
annorlunda för större effekter.
Prisdatabasen bör således användas med
försiktighet. Prisdatabasen är
väl-arbetad, utformad på ett strukturerat och
lättillgängligt sätt samt ger detaljerad
information för dess användare (se tabell
20). Prisdatabasen ger bland annat
användaren information om vad en
miljövara är värd, i vilken enhet detta
ska mätas samt hur detta värde tagits
fram.
Tabell 20. Prisdatabasens uppdelning och innehåll.
Kategorier: Miljö- och hälsoeffekterna är uppdelade i ett flertal kategorier. Till exempel är
vattenföroreningar uppdelat i kväve och fosfor medan luftföroreningar är uppdelat i växthusgaser och övriga luftföroreningar. På samma sätt innehåller landskapsknutna värden olika landskapselement, till exempel stenmur och fornlämningslokal.
Vara, tjänst: Miljö- och hälsoeffekten är uppdelat i vara/tjänst, för vattenföroreningar finns
till exempel ”minskad tillförsel av fosfor till kusten” och för buller ”vägbuller inomhus” samt för landskapsknutna värden.
Årtal: Det årtal det samhällsekonomiska priset gäller för samt årtalet för den ursprungliga
värderingsstudien
Enhet: Enheten för det samhällsekonomiska priset på effekten, till exempel för koldioxid
mäts effekten i kr/kg CO2e och för järnvägsbuller utomhus kr/år för 75 dB och för fornlämningslokal kr/st/år.
Baspris: Baspriset är det pris som ska användas i ”mest troligt”-kalkylerna, för koldioxid, globala effekter (kort sikt) är baspriset 3,42 kr/kg CO2e och för fornlämningslokal är baspriset 400 kr/st/år.
Lågpris: Lågpris är priset som ska användas i känslighetsanalys om effekten värderas
mindre än förväntat, lågpriset för koldioxid, globala effekter (kort sikt) är 0,06 kr/kg C02e medan lågpriset för fornlämningslokal är 133 kr/st/år
Högpris: Högpris är priset som ska användas i känslighetsanalys om effekten värderas
högre än förväntat. högpriset för koldioxid, globala effekter (kort sikt) är 6,77 kr/kg C02e och högpriset för fornlämningslokal är 800 kr/st/år
Beräknat utifrån skadekostnadsansatsen: Förtydligande om det samhällsekonomiska
priset är beräknat utifrån skadekostnadsansatsen, ja eller nej.
Utförligare metodbeskrivning: Hänvisning till utförligare metodbeskrivning i
Jordbruksverket 2017:12.
Referenser: Referenser till värderingsstudie för prissättning Ursprung/kontakt: Ange
Kommentarer: relevanta och viktiga kommentarer som är viktiga att ta till beaktning vid