Information om styrkortets utformning

Styrkortet är tänkt att fungera som ett sätt att utveckla Göteborgs Stads arbete för integration genom att titta på de fyra områdena och mäta hur arbetet inom dem fortgår. På det sättet ska det vara möjligt att se hur arbetet fungerar och hur det kan utvecklas. Som tidigare beskrevs är det fyra områden som Göteborgs Stad anser vara särskilt viktiga för integration och de är sysselsättning, boende, ungas tillgång till utbildning och stadens arbete mot diskriminering (Detta mäter styrkortet, www.goteborg.se). Det finns dock en tanke om att det kan bli fler områden efter hand genom att styrkortet utvecklas. Viktigast i arbetet med styrkortet är de styrtal som ska mäta och styra arbetet. Tanken är att förvaltningarna ska titta på styrkortet och använda sig av de delar som är relevant för just deras verksamhet. Det finns inte heller något som hindrar dem från att lägga till egna styrtal (Tankarna bakom styrkortet, s.2). Dock finns det några styrtal som gäller för alla, till exempel att alla förvaltningar ska motverka diskriminering.

På Göteborgs Stads hemsida definieras de begrepp som de anser vara viktigast för arbetet för integration. Det är integration, segregation, diskriminering, utländsk bakgrund och utrikes född (Vad menas med integration?, www.goteborg.se). Integration är ett mångtydigt begrepp vilket gör att den definition som används i stor grad påverkar vilka beslut som fattas på grundval av just den definitionen. På Göteborgs Stads hemsida definieras integration som ” hur väl människor av olika kön, åldrar, härkomst med mera deltar i samhällsgemenskapen. Det kan bland annat handla om att ha ett jobb, att delta i sociala aktiviteter eller att rösta i de politiska valen. Att vara en del av samhällsgemenskapen är en mänsklig rättighet” (Vad menas med integration?, www.goteborg.se). Segregation betyder att olika befolkningsgrupper lever åtskilt i olika delar av staden. Det kan handla om ekonomisk, social, åldersbaserad eller etnisk åtskillnad. Diskriminering innebär att någon utsätts för kränkande behandling eller bemötande på grund av kön, kulturell bakgrund, etnicitet, religiös tillhörighet, språk, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller funktionsnedsättning. Utländsk bakgrund innebär att en person antingen är född i ett annat land eller att båda föräldrarna är födda i ett annat land. Utrikes född betyder att en person bor i Sverige men är född i annat land (Ibid.). Utav de fem begreppsdefinitionerna är det endast segregation som har referens från en proposition och från boverket. De andra saknar referens, vilket betyder att källan till definitionen är okänd. Alla begreppen har sin grund i mänskliga rättigheter vilket betyder att alla människor har samma rättigheter och lika möjlighet till ett gott liv. Vid granskning av annat material på hemsidan kunde andra definitioner spåras. Utländsk bakgrund och utrikes

51

född är hämtat från Statistiska Centralbyrån (Styrkortets definitioner kopplat till perspektiven, s. 2f).

Vilka frågor uppstår när materialet studeras? I mångt och mycket handlar det om tankarna bakom styrkortet, dess utformning och varför ett styrkort används. I dokumentet ”tankarna bakom styrkortet” beskrivs anledningarna till styrkortet i fem punkter:

 En del av ordinarie uppföljning

 Skarp uppföljning och verksamhetsutveckling

 Balanserad styrning

 Styrkortet synliggör skillnader mellan invånargrupper och mellan olika geografiska områden

 Både för politiker och verksamhetsansvariga

Med hjälp av annat material på hemsidan kan några av punkterna tolkas. Första punkten innebär att mätningen av styrtalen görs genom enkäter som redan existerar i verksamheterna. Det innebär således att mätningen av styrkortet lätt kan integreras i det vanliga arbetet. Vad som innebär en ”skarp uppföljning” går inte att förstå utifrån det som presenteras på hemsidan men att utveckla verksamheten är i linje med resten av materialet. Det är således förståeligt att styrkortet används för att utveckla verksamheten. Punkten ”balanserad styrning” är kopplat till att det handlar om ett balanserat styrkort, vilket betyder att det har flera perspektiv. Slutsatsen kan dras att Göteborgs Stad vill ha förändringar i alla delar av verksamheten och därför använder de ett styrkort som åtgärd. De två sista punkterna av anledningar kräver utförligare förklaring av de som skapat styrkortet. Det är säkert bra att synliggöra skillnader mellan invånargrupper och stadsdelar men det förklaras inte av resten av materialet på hemsidan på vilket sätt den informationen ska användas, mer än att det ska utveckla verksamheten. Frågan är, på vilket sätt? Det riktar uppmärksamheten mot hur styrkortet mer exakt är tänkt att användas. Vad ska de göra med den informationen de får in från förvaltningarnas verksamheter? Sista punkten tolkas som att styrkortets information är för både politiker och verksamhetsansvariga. Frågan är, hur är det en förklaring till att ett styrkort används?

I samma dokument Tankarna bakom styrkortet presenteras vilka källor som ska användas för att utforma styrkortets styrtal (Tankarna bakom styrkortet, s. 6). Det är åtta källor bestående av olika enkäter, statistik insamlad av bland annat utbildningsförvaltningen och forskning på integrationsområdet. Tolkningen av dokumentet, som är upplagt som en power

52

point-presentation, är att källorna ska användas på samma sätt som styrtalen, alternativt ska källorna användas för att samla in material som i sin tur ska analyseras med hjälp av styrtalen. Genom dokumentet Styrkortets definitioner kopplat till perspektiven utvecklas det närmare vilka enkäter som är kopplade till vilka perspektiv och mer utförligt varifrån definitionerna till styrkortet kommer.

Första perspektivet är, som presenterats ovan, de vi är till för. Första styrtalet under det perspektivet är valmöjlighet till boende. Där mäts invånarnas uppfattning om sina valmöjligheter till boende vilket görs genom stadsmiljöenkäten (Styrkortets definitioner kopplat till perspektiven, s. 2). Även andra styrtalet, nöjd med sin boendemiljö, mäts genom stadsmiljöenkäten. Tredje styrtalet mäts genom vuxenutbildningsförvaltningens årliga effektundersökning och tanken är att deltagarna i SFI ska beskriva sin uppfattade integration (Styrkortets definitioner kopplat till perspektiven, s. 3). Styrtal fyra mäts med hjälp av brukarenkäter där tanken är att med hjälp av svaren i enkäten ta reda på om det finns skillnader i hur invånarna uppfattar bemötande från förvaltningarna. Det ska motverka diskriminering och förbättra bemötande och rutiner (Styrkortets definitioner kopplat till perspektiven, s. 5). Stödja barns lärande och utveckling i förskolan mäts genom den årliga föräldraenkäten. Det som mäts är föräldrarnas bedömning av hur föräldrarna upplever att deras barn får det stöd de behöver. Syftet är att hitta förbättringsområden där verksamheten kan utveckla processen att lära ut till barn i förskolan (Styrkortets definitioner kopplat till perspektiven, s. 6).

Det andra perspektivet är medarbetarperspektivet. Det mäts genom två styrtal, upplevelse av inkluderande förhållningssätt och inkluderande rekrytering. Första styrtalet mäts med hjälp av en medarbetarenkät, där frågor ställs om de upplevt sig diskriminerade någon gång under de senaste tolv månaderna (Styrkortets definitioner kopplat till perspektiven, s. 8). Det andra styrtalet under det medarbetarperspektivet mäts med hjälp av statistik från SCB om andelen chefer med utländsk bakgrund.

Det tredje perspektivet, ekonomi, mäts genom ett styrtal. Genom skillnaden i försörjningsstödsberoende mellan utrikes respektive inrikes födda ska utanförskapets storlek mätas. Skillnaden innebär en kostnad som bygger på bristande integration (Styrkortets definitioner kopplat till perspektiven, s. 7). Informationen kommer från enkäter utskickade till chefer inom Individ och familjeomsorgen.

Slutligen är det fjärde perspektivet verksamhetens processer. Mätningen utgår från fem styrtal där det första mäter hur upplåtelseformerna ser ut i de olika delområdena i staden. Tanken är att utvecklingen ska mätas för att se om det sker någon förändring i

53

upplåtelseformer (Styrkortets definitioner kopplat till perspektiven, s. 11). Källan för information är SCB-statistik om upplåtelseformer. Deltagande i modersmålsundervisningen är obligatorisk om eleven tillsammans med föräldrarna har valt att delta. Det beskrivs dock inte varför det mäts. Informationen hämtas från elevstatistiken (Styrkortets definitioner kopplat till perspektiven, s. 13). Handlingsplan för introduktion av nyanlända elever används för att mäta hur många av stadens stadsdelar som har en handlingsplan. Syftet är att främja ett systematiskt arbetssätt kring mottagandet av barn och elever (Styrkortets definitioner kopplat till perspektiven, s. 14). Det fjärde styrtalet inom verksamhetens processer är aktivt arbete för att uppnå inkluderande förhållningssätt. Där mäts medarbetarnas uppfattning av att det finns ett inkluderande arbete som ska motverka diskriminering, skapa likvärdiga förutsättningar och garantera respekten för de mänskliga rättigheterna (Styrkortets definitioner kopplat till perspektiven, s. 15). Mätningar görs genom en medarbetarenkät. Slutligen är nyanlända gymnasielevers progression genom utbildningssystemet det sista styrtalet. Styrtalet anger hur många av de nyanlända i åldern 16-19 år som slutfört en gymnasieutbildning. Syftet är att ta reda på hur gymnasieskolorna lyckas med att stödja nyanlända ungdomar och ge dem förutsättningar till utveckling, arbete och fortsatta studier (Styrkortets definitioner kopplat till perspektiven, s. 12). Varifrån informationen kommer som ligger till grund för mätningen presenteras inte men det handlar om antalet elever som har erhållit slutbetyg.