2018-02-09
Information till chef – studie om språkets användning i problemlösningsuppgifter i matematik
Det finns svensk forskning om hur lärare uppfattar att språket skapar hinder för elever med annat modersmål än svenska på det sätt som språket används i problemlösningsuppgifter med matematiskt innehåll. Sedan införandet av Lgr11 är vår uppfattning att det krävs mer av elever för att nå
kunskapskraven i matematik när det gäller det språkliga. Detta gör att vi tror att inte bara elever med annat modersmål än svenska utan även elever i läs- och skrivsvårigheter riskerar att få problem i ämnet matematik. Därför önskar vi, i egenskap av blivande speciallärare i matematik, genomföra en studie som lägger fokus på hur lärare och speciallärare ur ett specialpedagogiskt perspektiv uppfattar att språket används i problemlösningsuppgifter i matematik. Vi hoppas kunna belysa vilka hinder och utvecklingsmöjligheter för elever i läs- och skrivsvårigheter år 4 som lärare och speciallärare ser med hur språket används, då det nästan helt saknas svensk forskning inom detta område.
Intervjuerna önskar vi genomföra med lärare och speciallärare som arbetar med eller har arbetat med elever i läs- och skrivsvårigheter år 4 i ämnet matematik. Lärare och speciallärare kommer att informeras om studien (se bifogat informationsbrev). De som väljer att delta i studien kommer att få besvara frågor gällande deras uppfattning av hur språket används samt vilka hinder och
utvecklingsmöjligheter detta skapar i problemlösningsuppgifter i matematik för elever i läs- och skrivsvårigheter år 4. Vi planerar att intervjua totalt 5 personer inom er verksamhet. Alla deltagare är anonyma.
Intervjuerna kommer att ligga till grund för en uppsats inom det specialpedagogiska fältet vid Specialpedagogiska Institutionen, Stockholms Universitet. Studiens resultat kan ge ökad kunskap om hur lärare och speciallärare uppfattar att språket används i problemlösningsuppgifter i matematik. Vi hoppas utifrån resultatet av studien kunna belysa faktorer som kan bidra till att skapa
utvecklingsmöjligheter för elever i läs- och skrivsvårigheter år 4 när det gäller hur språket används i problemlösningsuppgifter i matematik.
Med vänlig hälsning
Caroline Camacho Pia Sturesdotter
47
Bilaga 2: Informationsbrev
Till möjliga deltagare – information om studien ”Språkets användning i problemlösningsuppgifter i matematik”
Vi studerar till speciallärare i matematik vid Stockholms Universitet. Denna termin skriver vi uppsats och därför söker vi nu deltagare att intervjua inom ramen för vår studie.
Tidigare svensk forskning har uppmärksammat hur lärare uppfattar att språket skapar hinder för elever med annat modersmål än svenska på det sätt som språket används i problemlösningsuppgifter med matematiskt innehåll. Sedan införandet av Lgr11 är vår uppfattning att det krävs mer av elever för att nå kunskapskraven i matematik när det gäller det språkliga. Detta gör att vi tror att inte bara elever med annat modersmål än svenska utan även elever i läs- och skrivsvårigheter riskerar att få problem i ämnet matematik. Därför önskar vi genomföra en studie som lägger fokus på hur du som lärare eller speciallärare ur ett specialpedagogiskt perspektiv uppfattar att språket används i
problemlösningsuppgifter i matematik samt vilka hinder och utvecklingsmöjligheter för elever i läs- och skrivsvårigheter år 4 du ser med hur språket används. Syftet med studien är att bidra med ny kunskap om vilka hinder och utvecklingsmöjligheter språket utgör för elever i läs- och
skrivsvårigheter i problemlösningsuppgifter i matematik år 4 då det nästan helt saknas svensk forskning inom detta område.
Om du väljer att delta tar intervjun cirka 40 minuter och vi genomför den på en plats vi bestämmer tillsammans och/eller via telefon. Alla deltagare är anonyma.
Du som deltagare kan när som helst avbryta ditt deltagande utan att behöva ange orsak.
Det är vi som genomför alla intervjuer, renskriver allt och genomför alla analyser. Intervjumaterialet förvaras inlåst så det inte kan läsas av obehöriga och det behandlas med sedvanlig konfidentialitet under hela processen. Endast vi som författare och vår handledare har tillgång till materialet.
Som deltagare har du även rätt att efteråt ta del av resultatet, det vill säga vår uppsats, om du önskar.
Du får gärna kontakta oss eller vår handledare om du behöver ytterligare information eller om du har frågor om studien.
Tack på förhand! Vi ser fram emot ditt deltagande!
Vänlig hälsning
Caroline Camacho Pia Sturesdotter
48
Bilaga 3: Intervjuguide
INTERVJUFRÅGOR
Bakgrundsfrågor
Hur länge har du arbetat som lärare/speciallärare? Hur ser din utbildning ut?
Hur kommer det sig att du valde att bli lärare/speciallärare? Vad är det som gör att du vill undervisa?
Hur ser din roll ut som lärare framöver i skolan? Vilket/vilka uppdrag som lärare tycker du är viktigast?
Djupfrågor
Anser du att språket har någon betydelse när elever ska lösa problemlösningsuppgifter i matematik?
Vilka typer av språkliga hinder uppfattar du att elever i läs- och skrivsvårigheter år 4 kan ha i samband med att de ska läsa samt lösa en problemlösningsuppgift?
Kan du uppleva att elever i läs- och skrivsvårigheter år 4 missar underförstådda betydelser i texten? Som till exempel ”Det var fruktansvärt kul på festen!” och ”Vad grym du är!”
Finner du att dessa elever kan få missledande information i uppgiften vilket leder deras tankar åt fel håll? Som till exempel: ”Familjen Bergström består av fyra personer, 2 vuxna och 2 barn, och de bor på Villagatan 12. Tillsammans är de 95 år. Ge exempel på hur gamla personerna i familjen Bergström kan vara.”
Tycker du att ovanliga ord och uttryck, som är obekanta kan utgöra problem? Som till exempel: ”I en blomvas står det 12 anemoner och nejlikor. Det finns dubbelt så många nejlikor som anemoner i vasen. Hur många anemoner och hur många nejlikor finns i vasen?”
Man brukar prata om tre grupper av indelningar av språket i matematiken; allmän svenska (det vardagliga svenska språket), det matematiska fackspråket, som t ex derivata, täljare och till sist det matematiska formelspråket, som siffror, symboler och tecken. Kan du uppleva att någon av dessa språkliga grupper påverkar elever i läs-och skrivsvårigheter år 4 mer än de andra? Hur ser du det? Ge gärna exempel.
Upplever du att det finns skillnader i den språkliga förståelsen mellan elever som är svenskfödda och elever som har ett annat modersmål än svenska, när de ska lösa en matematiskt
problemlösningsuppgift? Hur ser du det? Kan du ge exempel?
Vilka typer av utvecklingsmöjligheter finns det för elever i läs- och skrivsvårigheter år 4 när de ska lösa problemlösningsuppgifter i matematik?
49
Hur ser hjälpen ut till elever i läs- och skrivsvårigheter år 4 när de ska lösa problemlösningsuppgifter i matematik?
Hur övas den språkliga förmågan till att förstå begreppen och ordens betydelse i sammanhanget? Hur ser du att eleven förstår?
Genrepedagogiken, är det en modell som du använder dig av? Hur tycker du att den fungerar?
Kan du identifiera vilka typer av svårigheter som elever i läs- och skrivsvårigheter år 4 kan ha om du tittar på följande exempel:
1. En vardaglig och en matematisk betydelse; ”Hur stor volym har den tredimensionella kroppen?”
2. Signalord; ”En pojke går till affären för att handla en liter mjölk och får en tjuga av sin pappa. Mjölken kostar 13 kronor. Pappa säger att pojken får handla något mer till sig själv för pengarna som blir kvar. Hur mycket kan pojken handla för till sig själv?”
3. Nominalisering; ”Hur lång tid tar bilens färd genom staden om den kör i 30 km/h och det är 45 km att köra?” Eller: ”En bil åker genom staden i 30 km/timme. Hur lång tid tar turen om det är 45 km att köra?”
4. Andra grammatiska fenomen; ”Förklara hur du tänkt när du placerat kuberna. Räkna på det sätt du anser bäst. Hur många kuber gick åt?”
5. Komplicerad meningsbyggnad och omständlig bisats; ”Lotta och Eva spelar i samma fotbollslag med 11 spelare, vilket har vit och röd som lagfärger med vita shorts och röda tröjor när de spelar, och till det har de svarta fotbollsskor med vita ränder…”
6. Osynliga tecken; 3 + 4 (8 – 3)
7. Bristande generalitet; ”Räkna ut talet 3,2 · 4,5 med en skriftlig räknemetod, t ex uppställning. Kontrollera sedan ditt svar med miniräknaren.”
8. Samma tecken, olika betydelse; ”Förklara med egna ord vad tecknen i uttrycket 8 – (- 12) står för.”
50