10 Andra sätt att främja motorfordonspooler
10.2 Informationsinsatser avseende motorfordonspooler
transporteffektivt samhälle
Förslag: Trafikverket ska ges i uppdrag att tillsammans med Kon-
sumentverket och Naturvårdsverket genomföra informationsin- satser för att öka kunskapen hos konsumenter om motorfordons- pooler och hur dessa kan bidra till ett mer hållbart resande.
10.2.1 Allmänt om beteendepåverkande åtgärder
Hur vi reser i dag är i hög grad präglat av våra resvanor med bilen, som har skapat infrastruktur och städer som i sin tur ökat vårt bil- beroende.1 För att marknaden för motorfordonspooler ska kunna
växa och dessa tjänster ska få genomslag krävs förändringar i bete-
Andra sätt att främja motorfordonspooler SOU 2020:22
enden och livsstil.2 För att få till stånd en beteendeförändring är s.k.
Mobility Management en möjlig lösning.
Mobility Management är ett koncept för att främja hållbara trans- porter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden.3 Det handlar således om att förändra atti-
tyder till hållbara färdsätt men också att förändra själva beteendet, dvs. att i större utsträckning gå, cykla och åka kollektivt.4
Grundläggande för Mobility Management är ”mjuka” åtgärder, så- som information, kommunikation, organisation av tjänster och koor- dination av verksamheter. Dessa vidtas för att påverka resan innan den har börjat. Mobility Management-åtgärder genomförs ibland en- samma, och har då begränsad effekt. Mer effektivt är att använda så- dana ”mjuka” åtgärder som en del i ett åtgärdspaket, t.ex. genom att kunskapshöjande kampanjer kombineras med ”hårda” åtgärder som parkeringsregler och utbyggd kollektivtrafik.5 I praktiken kan det röra
sig om att planera för en mer effektiv privatbilism och att uppmuntra alternativ till att resa med privatägd bil, såsom samåkning, bilpooler och resande med kollektivtrafik, cykel och till fots.6
Ett exempel på åtgärd inom Mobility Management är individuali- serad information och marknadsföring, vilket innebär att individer och hushåll får kunskap om specifika transportalternativ till just sitt bilresande. Det kan röra sig om personlig mobilitetsrådgivning som är tillgänglig för kommunmedborgare och som ges vid exempelvis ett mobilitetskontor eller av den kommunala konsumentvägledningen.7
En annan typ av åtgärd är kunskapshöjande kampanjer och infor- mationsinsatser som syftar till att öka allmänhetens förståelse för de problem som kan uppstå av olika transportval och belyser också vad som kan göras för att lösa dessa problem, inklusive ett förändrat res- beteende.8
Såväl personlig mobilitetsrådgivning som kunskapshöjande kam- panjer har visat sig ha effekt och kan medföra en minskad bilanvänd- ning.9 Naturvårdsverket har i promemorian Styrmedel för ett trans-
2 Hiselius & Rosqvist (2016) s. 34, Sarasini & Langeland (2017) s. 15. 3 SOU 2019:17 s. 28.
4 Ljungberg Toulson & Mattsson (2018) s. 2. 5 Persson et al. (2019) s. 19.
6 Trafikverket (2012) s. 5. 7 Brundell-Freij (2007) s. 36. 8 Cairns et al. (2004) s. 161.
SOU 2020:22 Andra sätt att främja motorfordonspooler
porteffektivt samhälle framhållit vikten av att använda informativa styrmedel i arbetet för minskat biltrafikarbete och främjande av alter- nativa färdsätt.10
10.2.2 Kunskapshöjande informationsinsatser för att främja motorfordonspooler och bidra till omställningen till ett transporteffektivt samhälle
Utredningen anser att kunskapshöjande informationsinsatser skulle kunna användas för att informera allmänheten om motorfordons- pooler och deras betydelse för omställningen till ett transporteffektivt samhälle.11 Sådana informationsinsatser kan bidra till att öka använd-
ningen av dessa pooler och för att få individer att resa mer hållbart. Utredningen föreslår i kapitel 9 att en möjlighet att reservera parker- ingsplatser för delningsfordon införs. För att denna åtgärd ska få ökad effekt och för att motorfordonspoolerna ska få större genomslag bör den kombineras med ”mjuka” åtgärder i form av kunskapshöjande informationsinsatser.
Vissa informationsinsatser har redan vidtagits när det gäller håll- bart resande etc. Regeringen gav 2016 Energimyndigheten i uppdrag att samordna omställningen av transportsektorn till fossilfrihet.12 Detta
samordningsuppdrag, SOFT, pågick 2016–2019 och genomfördes till- sammans med Transportstyrelsen, Trafikverket, Trafikanalys, Natur- vårdsverket och Boverket. I uppdraget ingick bl.a. att ta fram en strate- gisk plan för omställningen. Den strategiska planen överlämnades till regeringen 2017 och i denna presenterade myndigheterna dels förslag till åtgärder dels åtaganden. Åtaganden är insatser som de sex myn- digheterna kan genomföra inom ramen för myndighetsinstruktioner och regleringsbrev. Ett åtagande i den strategiska planen (åtagande 2.4.7) handlar om att ge individer möjlighet att göra medvetna val och öka incitamenten för marknaden att erbjuda klimatanpassade alternativ. Inom ramen för detta åtagande har vissa åtgärder redan
10 Naturvårdsverket (2018) s. 20–22.
11 Transporteffektivitet innebär att de transporter som utförs är så effektiva som möjligt ut-
ifrån energi-, miljö- och ekonomiska perspektiv för att åstadkomma tillgänglighet, hållbarhet och konkurrensförmåga. I ett mer transporteffektivt samhälle kan tillgängligheten öka sam- tidigt som mängden trafik som krävs för att uppnå motsvarande tillgänglighet kan minska (jfr prop. 2019/20:65 s. 116–117).
Andra sätt att främja motorfordonspooler SOU 2020:22
vidtagits, såsom en uppdatering av www.bilsvar.se13 samtidigt som
ytterligare information om klimatpåverkan integrerades på webb- platsen.14
Dessa åtgärder är enligt utredningens mening inte tillräckliga och är inte heller specifikt inriktade på motorfordonspooler och deras betydelse i omställningen till ett transporteffektivt samhälle.
En faktor som kan utgöra en utmaning för marknaden för motor- fordonspooler och deras tillväxt är att människor i allmänhet inte kän- ner till hur stora deras verkliga transportkostnader är, vilket gör att de saknar motivationen att byta till mer ekonomiska alternativ såsom motorfordonspooler.15 Många har också en bristande kunskap om bil-
delning genom motorfordonspooler. En förutsättning för att bli med- lem i en motorfordonspool är ju att man känner till företeelsen och att man har viss kunskap om vad motorfordonspooler är och vad det innebär att vara medlem.16 För att kunna avhjälpa dessa hinder och
åstadkomma en förändring krävs att människor får en ökad kunskap i dessa frågor. I detta sammanhang kan enligt utredningens mening kunskapshöjande informationsinsatser spela en viktig roll. Dessa in- formationsinsatser kan t.ex. fokusera just på ovan angivna områden där bristande kunskap och förståelse kan vara en anledning till att människor väljer att resa med ett privatägt fordon i stället för ett del- ningsfordon. Informationsinsatserna kan också genomföras för att öka allmänhetens kunskap om varför dagens resvanor och bilberoende inte är hållbara och informera om hur individer kan resa mer hållbart med delningsfordon.
Utredningen anser att en eller flera myndigheter bör ges i uppdrag att genomföra dessa kunskapshöjande informationsinsatser. Trafik- verket har redan i dag regeringsuppdrag på området, t.ex. ett uppdrag att genomföra informations- och kunskapshöjande åtgärder för om- ställning av transportsektorn till fossilfrihet.17 Det är därför lämpligt
att Trafikverket även ges detta uppdrag. Eftersom det kommer att röra sig om information till konsumenter bör Trafikverket samarbeta
13 Bilsvar.se är en reklamfri och oberoende tjänst där du kan jämföra olika bilmodeller avseende
ekonomi, miljö, säkerhet och teknik. Bilsvar är ett samarbete mellan Konsumentverket och Energimyndigheten. Naturvårdsverket och Transportstyrelsen har bistått vid framtagandet, se bilsvar.se.
14 Energimyndigheten (2019), s. 19–23. 15 Sarasini & Langeland (2017) s. 15. 16 Trivector (2015) s. 29.
SOU 2020:22 Andra sätt att främja motorfordonspooler
med Konsumentverket. Konsumentverkets upplysningstjänst Hallå konsument innehåller redan i dag information om bilpooler och håll- bart resande och det synes naturligt att Konsumentverket medverkar i genomförande av uppdraget. Såsom förvaltningsmyndighet på miljö- området i frågor om bl.a. klimat och luft18 och genom dess centrala
roll i miljöarbetet bör Naturvårdsverket också vara med i uppdragets genomförande.
En jämförelse kan göras med Textilsmart, en informationssatsning som ska öka konsumenters kunskap om varför dagens textilkonsum- tion inte är hållbar med tips om mer hållbara val. Kampanjen genom- förs av Naturvårdsverket, Konsumentverket och Kemikalieinspek- tionen och är ett uppdrag från regeringen.19 Att flera myndigheter
samarbetar om att ta fram konkreta budskap och går ut med dem på gemensam front kan göra det tydligare för mottagaren och därmed blir det enklare att fatta medvetna beslut.20
Utredningen föreslår därför att regeringen ger Trafikverket i upp- drag att tillsammans med Konsumentverket och Naturvårdsverket genomföra en informationssatsning som ska öka kunskapen hos kon- sumenter om motorfordonspooler och hur motorfordonspoolerna kan bidra till ett mer hållbart resande. Med hållbart resande avses transporter och resande som är effektiva och bra för såväl ekonomi och samhällsutveckling som hälsa och miljö.21