För samtliga intervjuade studenter handlar informationssökning om att leta reda på ny information, som de har behov av. Intervjuperson B definierar informationssökning som ”leta reda på fakta, för att kunna skapa mig en bild eller förståelse av vad det handlar om”. En liknande betydelse ger student C. Enligt C innebär informationssökning, att det finns ett behov av ny information. Även E ger ett liknande svar, för den studenten fastställer informationssökning, som ”att leta kunskap om något specifikt”. Det kan tol- kas som att det överensstämmer med Catts & Lau, (2008) och med Bruce (2008), för enligt de forskarna, så uppkommer ett informationsbehov när studenterna arbetar med ett problem/forskningsuppgift, som de ska finna en lösning på.
Även för student A och D handlar informationssökning om att hitta information, men de två studenterna preciserar begreppet mera direkt som en sökande aktivitet. Informationssökning för student D innebär ett ”sökande och utforskande efter sanningen”. Enligt student A är begreppet informations- sökning svårt att förklara, men utrycker att informationssökning är ”knep, trix och metoder för att införskaffa ny information”. Från ett sociokulturellt perspektiv kan studentens svar förstås som att kunna söka information från olika informationstekniska verktyg (Säljö, 2000).
När frågan ställs hur studenterna söker information så använder sig student B och E av olika sökord, framför allt i sökmotorn Google. Även de andra tre intervjuade studenterna använder sig av sökord vid sökande efter information,
55
men använder sig i större utsträckning av vetenskapliga databaser vid sitt informationssökande. I kursen pedagogik, A-nivå, distans, som student B läser, har det inte varit svårt att finna information, för kursen är enligt B ”styrd av kurslitteraturen”.
Även i de övriga fyra studenternas kurser finns litteratur, men i dem ingår även att studenterna ska söka efter artiklar via Mittuniversitetets biblioteks databaser i olika ämnen. Intervjuperson E söker övervägande efter ny information och tidigare forskning i Google. Även databaser används, men inte alls mycket. Det på grund av att E utrycker ”det är jag lite dålig på”. Intervjuperson A, C och D använder sig alla i större utsträckning, av databaser vid sökandet efter lämpliga artiklar i sitt ämne. Även C uttrycker att sökande efter information i de internationella databaserna är besvärligt, för student C ”tycker det har varit svårt hela tiden”. Ett liknande uttalande ger intervju- person D, för den studenten menar att vid outforskade områden, är det svårt att finna information.
Det som framkommer från intervjupersonernas svar, är att de har olika erfarenheter och kunskaper gällande informationssökning. Studenternas svar visar att de genomgår en kognitiv process under sin informationssökning (Kulthau, 2004). När det finns forskning som har studerats mycket tidigare, finns det enligt D enormt mycket information. Såväl student A, C och D upp- lever att informationssökning efter relevant information tar tid. Informations- sökning innebär enligt student A ”en enorm process för att finna rätt information i databaser”. Vid informationssökning är det enligt A, svårt att veta vad som ska sökas och det behövs rätt kombination av sökord för att hamna rätt. Enligt student D är det viktigt att ”finna rätt sökbas och i den använda sig av lämpliga sökord som kan utvidgas eller smalnas av, utifrån vad de har lärt sig”.
De källor som studenterna söker efter information, förutom i kurslitteraturen, är med sökmotorer som t ex Google. Studenterna använder sig av internationella databaser för att söka efter vetenskapliga artiklar. Därutöver kan informationssökning ske i tidningar, men det är ingen källa som används ofta. Utifrån studenternas svar kan tolkas att de källor som används utgår från rekommendationer i de olika kursernas kursplaner och studiehandledning, vilket enligt Head och Eisenberg (2009) innebär att lärarnas råd tillfredsställs. När studenterna har haft svårt i sin informationssökning, tillfrågas i första hand deras lärare/handledare och i andra hand bibliotekarier. Student B använder sig även av sina kurskamrater via frågor som ställs i
56
kommunikationsverktyget Moodle. En källa som student E vänder sig till för att få tips om ytterligare litteratur, är genom sina arbetskamrater. Utifrån studenternas svar kan konstateras, att de genomgår en kognitiv process under sin informationssökning. För att studenternas informationssökning ska förbätt- ras är det viktigt att de ges kunskap om hur ny information söks effektivt via olika informationstekniska verktyg, som t ex internationella databaser (Lundquist et al., 2013).
I fallstudien kan förstås utifrån studenternas svar, att de söker efter information i samband med att de skriver en inlämningsuppgift eller en uppsats. Studenterna söker stöd av i första hand sina lärare/handledare, men en del studenter tar även hjälp av bibliotekarier, kurskamrater och kollegor. Ur ett sociokulturellt perspektiv utvecklas studenternas informationskompetens genom att olika aktörer för en språklig dialog med varandra i ett socialt sammanhang (Lloyd, 2010), genom olika informationstekniska verktyg. Säljö (2000, 2005), definierar ett lärande som utvecklas via en sådan kontinuerlig dialog, som situerad.
I det fortsatta resultatet från fallstudien redovisas när studenterna beslutar sig för vilken mängd information som behövs, samt hur de data de har samlat in bedöms och värderas. Därefter sker en redovisning om hur studenterna analyserar och bearbetar informationen de har beslutat använda sig av. Redovisningen av resultat fortsätter sedan med en redogörelse för vilka idéer studenterna har för hur den information som de har sökt, funnit, analyserat och bearbetat kan användas i framtiden. Slutligen i den här delen av resultat- redovisningen rapporteras huruvida studenterna anser att deras informations- sökning skiljer sig från när de studerade tidigare.
En sammanställning av de studerandes svar kan utläsas enligt figur 4, vilken finns redovisad på nästa sida (s. 57). En mer detaljerad redovisning sker i texten som börjar på s. 57 och avslutas på s. 61.
57
Figur 4- Studenternas upplevelser gällande informationskompetens under deras studier, del 2