Informationsteknologi och källbeskrivning

Som vi tidigare har sagt vill Bruce att målet med undervisning i informationskompetens ska vara att studenterna ska få ta del av en repertoar av sätt att förstå informationskompetens. De sju kategorier hon utformat i sin forskning speglas i mångt och mycket i det vi funnit vid de observerade undervisningarna. Bruce kategori ett, som

handlar om informationsteknologi för informationsåtervinning och kommunikation, menar vi togs upp av samtliga observerade användarundervisningar på ett eller annat sätt. I den här kategorin handlar informationskompetens om att användarna måste få en överblick över informationsutbudet för att bli informationsmedvetna samt att det finns ett beroende av informationsteknologin för att tillgängliggöra information. I denna kategori finns uppfattningen att om man inte utnyttjar informationsteknologin leder det till en brist i informationskompetensen (Bruce 1997, s. 118). Genomgående rör de observerade undervisningstillfällena tekniska aspekter av informationssökningen, t.ex. utgår samtliga bibliotekarier från informationsteknologin då de bedriver sin undervisning via dator och en storbildsskärm. Vi anser att det inte rör sig om själva tänkandet kring information i denna kategori utan om informationsteknologin i sig. I våra observationer har vi iakttagit detta i samband med att bibliotekarierna tar upp inloggningsfrågor, kortkommandon och databasåtkomst. Detta har vi kunnat se främst i observation A, B och D.

4) Bibliotekarien visar hur man kopierar och klipper ut referens och klistrar in den i katalogen för att söka eller reservera en artikel från en databas.(A)

Även mer praktiska frågor kring utskrift och kopiering förekom, vilket kan sägas koncentrera på att tekniskt kunna förvärva material. Detta förekom under observation A och C. Här kan vi även relatera till Kuhlthaus Source approach som bland annat handlar om att lära studenterna att använda ett speciellt bibliotek och dess resurser (Kuhlthau 1987, s. 23-24).

75) Under rundvandringen förklarar hon kort hur man skriver ut dokument från datorerna, hur man fyller på utskriftskort, hur man lånar en bok själv samt visar var beställda böcker står. (C)

Bruce har döpt sin första kategori till The information technology conception vilket kan uppfattas som att det enbart har med teknologin att göra. Trots detta förklarar hon att till denna kategori hör även moment i undervisningen som handlar om att studenterna ska få en överblick över informationsutbudet. Vi har sett att vid samtliga observationer beskriver bibliotekarierna olika informationskällor och/eller dess innehåll.

9) Libris gås igenom kortfattat. Hon säger att man här finner böcker som finns på alla forskningsbibliotek. (A)

113) Hon nämner att det bibliotek hon arbetar på har ungefär 100 databaser, ca 1000 tryckta tidskrifter samt runt 5500 elektroniska tidskrifter. (D)

164) Två olika uppslagsverk (på Internet) beskrivs; Nationalencyklopedin (NE) samt International Encyclopedia of the Social and Behavioral Sciences. Hon säger att i NE är det fackmän som skriver och att denna är bra att använda när man vill få beskrivningar och en överblick över ett ämne. (E)

I de ovannämnda exemplen kan vi också tycka oss se Kuhlthaus Pathfinder approach, som bland annat innefattar att leda studenterna genom en rad olika källor för att finna information och fokuserar sig på att introducera studenterna till bakgrundskällor såsom encyklopedier (Kuhlthau 1987, s. 24).

I de fall där det tas upp om hur hylluppställningen fungerar ges det en överblick över bibliotekets fysiska informationsutbud. Även dessa aktiviteter kan relateras till Kuhlthaus Source approach. Aktiviteter som dessa kunde främst observeras vid A och C.

10) Bibliotekarien visar var i bibliotekslokalen man hittar uppslagsverk, avhandlingar, kursböcker, rapporter, tidskrifter, allmänna datorer, tyst läsesal, pärmar med examensarbeten. (A)

Under observation B fann vi att undervisningen tog upp en hel del om informationsutbudet på Internet. Något som kan sägas ge studenterna en överblick över denna resurs.

44) Bibliotekarien börjar förklara Internet som informationsresurs. Hon visar på en overhead hur antalet sidor har ökar enormt sedan 1996. Det nämns att man bör använda Internet som ett komplement till databaser eller tvärtom. (B)

46) Bibliotekarien nämner olika sökmotorer, ämneskataloger och även en så kallad portal för sökmotorer (www.beaucoup.com). (B)

Både Bruce och Kuhlthau menar att även om de tekniska och källinriktade aspekterna är nödvändiga vid användarundervisning räcker det inte enbart med att koncentrera sig på detta (Bruce 1997, s. 171; Kuhlthau 1993, s. 167-168). Vid samtliga observerade användarundervisningar har vi märkt att de tekniska momenten ligger som en naturlig del av och invävt i den övriga undervisningen. Vi kunde se att bibliotekarierna i presentationen av det informationsteknologiska lade en nödvändig grund för den fortsatta undervisningen. Därför anser vi att det inte varit någon ensidig betoning på det här vid någon av observationerna. När det gäller undervisning om informationsutbud är det endast vid en av observationerna som Internet mer utförligt beskrevs som informationsresurs. Vi anser att man även i de övriga undervisningarna skulle kunna låta studenterna få en överblick över Internet med dess olika resurser. Kuhlthaus Source

approach fokuserar sig bland annat på att lära användarna att orientera sig och använda

ett visst bibliotek. Den kritik Kuhlthau ger till denna syn är att den inte är situationsanpassad och studenterna kan få bristande förståelse om biblioteket som ett enhetligt system (Kuhlthau 1987, s. 23-24). Vi ser dock att en presentation av bibliotekets olika resurser är nödvändig om den kombineras och relateras till andra aspekter av informationssökning. Därmed hade det eventuellt varit värdefullt för även de undervisningar som inte hade någon rundvandring att ha haft med detta. En visning och beskrivning av biblioteket och dess resurser hade kunnat ge studenterna en överblick över informationsutbudet som gett en god grund för den fortsatta användarundervisningen. Kopplingen mellan det fysiska och det elektroniska biblioteket är som vi ser det viktigt för att få en övergripande förståelse och ett sammanhang för vad informationssökning innebär. Det kan sammanfattningsvis sägas att man kunde ha grundligare gått igenom informationssökning på Internet. I de fall där det saknas kunde man även ha haft med en rundvandring i biblioteket.