Inkludering och geografisk variation

I detta avsnitt diskuteras resultat rörande skillnader mellan landsbygd, mindre stad och större stad i ljuset av forskning om geografisk variation. Avsnittet behandlar frågeställning fyra, vilken handlar om huruvida inkluderingen av barn ser olika ut beroende på var de går i skolan.

Personalens kunskaper rörande diagnosen ADHD och hur man kan arbeta med barn som har ADHD beskrivs enligt studiens resultat som en avsaknad av kompetens hos personalen. Andelen vårdnadshavare som tycker att all personal på skolan har de kunskaper som krävs för att ge barnet en likvärdig utbildning är högst för barn som går i skolor i städer. Dock är andelen som anser att ingen i personalen har tillräckliga kunskaper också högst i relation till denna typ av skolor. Ungefär hälften på respektive geografiskt läge tycker att enbart några av lärarna har tillräckliga kunskaper. Nästan alla av vårdnadshavarna i vår studie önskar att lärarna ges mer utbildning. Likt Ringarp (2018) och Lundgren och von Schantz Lundgren tyder alltså detta på att det skulle kunna vara fler kompetenta lärare som arbetar i större städer, men vår studie lyfter även fram att det möjligtvis även skulle kunna vara högst andel inkompetenta lärare i större städer. Slutligen kan konstateras att vårdnadshavarna i samtliga geografiska lägen anser att all skolpersonal bör vidareutbildas.

Beträffande skolornas ekonomiska resurser har bland annat möjligheten till specialpedagogisk hjälp, tillgången till assistent i klassrummet samt hjälpverktyg undersökts. När det kommer till mängden barn i vår studie som får specialpedagogisk hjälp är det dock procentuellt sett flest barn på landsbygden som får denna slags hjälp och allra färst barn i större städer. Dock var det en högre andel bland barnen i mindre städer och större städer än bland barn på landsbygden som fick specialundervisning vid flera tillfällen per vecka. När det kommer till andelen barn som enligt deras vårdnadshavare skulle vara i behov av specialpedagogisk hjälp skiljer det sig inte markant gällande geografisk variation. Vad beträffar assistent i klassrummet är andelen barn som har tillgång till det högst på landsbygden och lägst i större städer. När det kommer till hjälpmedlen som studien behandlar är det ungefär en tredjedel av alla hjälpmedel där mer än hälften av barnen i större stad och i mindre stad inte har fått möjlighet att använda sådana. På landsbygden är det ungefär en fjärdedel av hjälpmedlen som mer än hälften av barnen inte har fått möjlighet att använda. Dock används samtliga hjälpmedel i såväl skolor på landsbygden, skolor i mindre städer och skolor i större städer. Rörande ekonomiska resurser verkar det enligt resultaten i studien inte som att landsbygden har sämre resultat än mindre och större städer, vilket såväl Ringarp (2018) som Lundgren och von Schantz Lundgren (2016) hävdar, utan det kan snarare i vår studie antas att barnen på landsbygden

har tillgång till mer resurser på alla fronter förutom antalet gånger per vecka som de får hjälp av en specialpedagog eller speciallärare.

9. Konklusion

Det här kapitlet redogör för de konklusioner som kan dras från den här studien. Inledningsvis återberättas kortfattat studiens resultat och därefter diskuteras dessa utifrån våra personliga åsikter med grund i tidigare forskning och skollagen. Det går att fastställa att studiens resultat visar på att de flesta av barnen i nuläget räknas till placeringsperspektivet, eftersom de antingen inte känner sig trygga i sin klass eller för att de inte lär sig i skolan. Vi anser att en stor förändring behöver ske eftersom vi menar att samtliga barn ska inkluderas i skolan. Enligt oss är gemenskapsperspektivet ett mål att sträva efter, men på det hela taget går det att konstatera att många aspekter behöver förbättras för att nå dit. Exempelvis behöver först och främst samtliga barn vara placerade i den ordinarie undervisningen och ges möjlighet att lära sig där. Enligt studiens resultat anser vårdnadshavare att det är viktigt att barn får lära sig att alla är olika och att det är någonting bra, vilket vi definitivt håller med om. På en arbetsplats berikas företaget av personalens olikheter och på samma sätt berikas en skolklass av olika typer av personligheter. Stora förändringar måste därför ske vad beträffar både lärarnas kunskaper om diagnosen ADHD och dessutom behöver synen på barn med diagnoser förbättras. Lärarutbildningen behöver utvecklas till att fördjupa blivande lärares kunskaper om arbete med NPF, men dessutom bör även verksamma lärare vidareutbildas inom ämnet. Enligt oss ska det vara en självklarhet att alla barn ska få lära sig att vara en del av en gemenskap genom att alla ska inkluderas i samma klass där trygghet och kamratskap råder. Undervisningen bör genomsyras av att ingen ska känna sig utpekad, genom att anpassa den så att alla har möjlighet att lära sig.

Eftersom skolan enligt skollagen ska vila på forskning och en beprövad erfarenhet önskar vi även mer forskning om hur lärare kan arbeta med innebörden av gemenskapsperspektivet, eftersom vi tror att det skulle gynna samtliga barn i grundskolan. Vidare går att förstås från studiens resultat att skolorna inte, oavsett geografiska lägen, ges tillräckliga ekonomiska resurser för att tillgodose alla barn den bästa möjliga undervisningen, vilket för blicken vidare mot hur politiska beslut påverkar barnens vardag negativt. Hade fler barn fått det stöd som skulle behövas kanske de även i större utsträckning skulle se fram emot att gå till skolan. När barnens undervisning missgynnas på grund av avsaknad av exempelvis specialpedagogisk hjälp eller elevassistenter är det i vår mening märkligt att samhället inte reagerar starkare.

För att blicka tillbaka mot vår inledande fråga, ”Hur pass inkluderade är barn med ADHD i den svenska grundskolan?”, är vårt svar: Till viss del - men vi har en lång väg kvar att gå.

Referenslista

Bartonek, Frida; Borg, Anna; Hammar, Martin; Berggren, Steve & Bölte, Sven (2018).

Inkluderingsarbete för barn och ungdomar vid svenska skolor. Karolinska Institutet [pdf]

Bjärvall, Katarina (2019). Störningen, adhd, pillren och det stressade samhället. Stockholm: Ordfront förlag Black-Hawkins, Kristine (2012). Developing inclusive classroom practices: what guidance do commercially published texts offer teachers? I: European Journal of Special Needs Education, vol. 27, nr 07/2012, ss. 499-516

Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3 uppl. Stockholm: Liber

David, Matthew & Sutton, Carole (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur AB Eliasson, Annika (2018). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur AB

Eriksson, Rikard & Carlsson, Maria (2016). Att leva med ADHD. En intervjustudie av ungdomar med koncentrationssvårigheter med fokus på deras vardagsliv och sociala relationer. I: Idunn,

Tidsskrift for psykisk helsearbeid, vol. 13, nr 01-02/2016, ss. 5-14

Gwernan-Jones, Ruth; Moore, Darren A.; Garside, Ruth; Richardson, Michelle; Thompson-Coon, Jo; Rogers, Morwenna; Cooper, Paul; Stein, Ken & Ford, Tamsin (2015). ADHD, Parent Perspectives and Parent-Teacher Relationships: Grounds for Conflict. I: British Journal Of Special Education, vol. 42, nr 3/2015, ss. 279-300

Habilitering och Hälsa (2014). Vad är inkludering?

http://habilitering.se/autismforum/behov-och-insatser/skola/skola-och-inkludering/vad-ar-inkludering [2020-04-16]

Habilitering och Hälsa (2019). Fakta om ADHD. http://habilitering.se/adhd-center/vad-ar-adhd/sa-vanligt-ar-adhd [2020-04-16]

Henriksen, Elin (2005). De vokser det av seg, gjør de ikke? - En mors erfaringer. I: Tidsskrift for

psykisk helsearbeid, vol. 2, nr 01/2005, ss. 64-76

Hjärnfonden (u.å). Vad är ADHD och ADD?

Jensen, Linda. (2018). Inkluderingskompetens vid adhd & autism. Lund: Be my rails publishing Kadesjö, Björn. (2008). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber AB

Karolinska Institutet (2019). Adhd – diagnos som väcker känslor. Forskning. https://ki.se/forskning/adhd-diagnos-som-vacker-kanslor [2020-04-16]

Lgr11 (rev. 2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, (upplaga 5). Skolverket Ljusberg, Anna-Lena (2011). Children’s views on attending a remedial class - because of concentration difficulties. I: Child: care, health and development, vol. 37, nr 3/2011, ss. 440-445

Lundgren; Mats och von Schantz Lundgren; Ina (2016). När byns skola lades ned - En fallstudie av en konfliktfylld nedläggningsprocess. I: Nordic Studies in Education, vol. 36, nr 04/2016, ss. 251-265 Mitchell, David (2015). Inkludering i skolan - undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm: Natur & Kultur

Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2014). Inkluderande undervisning – vad kan man lära sig av

forskningen? Specialpedagogiska skolmyndigheten

Nilholm, Claes (2019). En inkluderande skola - Möjligheter, hinder och dilemman. Lund: Studentlitteratur AB

Ringarp, Johanna (2018). En skola för alla? - Den svenska grundskolans utveckling på kommunal nivå med fokus på geografiskt rättvisa. I: Norsk Pedagogisk Tidskrift, vol. 1, nr 102 - 01/2018, ss. 4-15 Skolinspektionen (2020). Särskilt stöd.

https://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/Sarskilt-stod/ [2020-04-20] Skolverket (2020). Att göra extra anpassningar av undervisningen och ge särskilt stöd.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/extra-anpassningar-och-sarskilt-stod [2020-04-16]

Skolvärlden (2017). Föräldrarna: Skolan brister i stöd till barn med NPF, av Åsa Larsson.

https://skolvarlden.se/artiklar/foraldrarna-skolan-brister-i-stod-till-barn-med-npf [2020-04-30] Socialstyrelsen (2014). Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd. Ett kunskapsstöd [pdf]

Svenska Unescorådet (2008). Riktlinjer för inkludering: att garantera tillgång till utbildning för alla, vol. 1. Härnösand: Stockholm

Trost, Jan & Hultåker, Oscar (2016). Enkätboken. 5 uppl. Lund: Studentlitteratur

Vislie, Lise (2010). From integration to inclusion: focusing global trends and changes in the western European societies. I: European Journal of Special Needs Education, vol. 18, nr 1 - 03/2003, ss. 17-35 Vårdguiden - 1177 (2019). ADHD.

https://www.1177.se/halland/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/larande-forstaelse-och-minne/adhd/ [2020-04-16]

Bilagor