Sverige Geologiska Undersökning (SGU) påtalar vikten av kontrollprogram med larmnivåer när det gäller förändringar i grundvattenkvalitet (framförallt
föroreningar) och mängd grundvatteninflöde så att man snabbt kan uppfatta problem och åtgärda dessa. Det är bra om det finns rapporteringskrav till tillsynsmyndigheten om larmnivåer överskrids.
I kontrollprogrammet bör det även rymmas kontroll av dubbar på hus för att säkerställa att inga sättningar sker på grund av grundvattensänkning.
Länsstyrelsen i Skåne län tillstyrker ansökan och anför följande.
När en verksamhet eller åtgärd omfattas av regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken ska miljöpåverkan alltid anses vara betydande. Länsstyrelsen beslutade om betydande miljöpåverkan avseende järnvägsprojektet, som regeringen tillåtlighetsprövat. Länsstyrelsen har inom ramen för samråd om vattenverksamhet beslutat att omfattningen av vattenverksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Samrådsprocessen och innehållet i MKB i ansökan uppfyller dock kraven för betydande miljöpåverkan även för vattenverksamhet varför detta inte har någon betydelse i praktiken.
Länsstyrelsen delar Trafikverkets uppfattning om att omprovningen av dikningsföretaget inte behöver ske före, eller i anslutning till, detta mål.
Länsstyrelsen anser att överfallet ska utformas med ett utskov för att förenkla fiskvandring även vid låga flöden.
Burlövs kommun yrkar
1. att mark- och miljödomstolen ska besluta att kulverten, enligt sektion i bilaga B5, istället ska anläggas med en bredd av minst 4 m, enligt avtal mellan Trafikverket och Burlövs kommun,
2. att föreslagen kulvert, enligt yrkande 1, ska ersätta de direkt anslutande kulvertarna på 2x2200 (sträckan 0/291 till ῀0/362),
3. att Trafikverket ska anlägga ett tvåstegsdike som kompensationsåtgärd nedströms E6 fram till järnvägen (sträckan ῀0/580 till ῀0/750), i enlighet med MKB för järnvägsplanen,
4. att tiden för oförutsedd skada fastställs till tio (10) år efter arbetstidens utgång på grund av verksamhetens komplexitet.
Kommunen anser sammanfattningsvis att Trafikverket borde ha utrett påverkan på faunan i högre utsträckning i förhållande till det ökade fallet i kulverten, de nya flödena och vattenhastigheten.
Kommunen anser det också av vikt att Trafikverket kan genomföra de åtgärder som tidigare beskrivits i järnvägsplanen och systemhandlingar som exempelvis tvåstegs-diken och avledning av dagvatten från Jakiborg.
Burlövs kommun arbetar för närvarande med att ta fram en detaljplan för området som möjliggör en kulvert. Handläggningen av denna kan inte fortsätta innan frågan om kulvert är avgjord.
Enligt MKB ska tvåstegsdike anläggas där det är möjligt. Kommunen är i grunden positiv till det ökade fallet i kulverten med saknar utredning om vad den ökade vattenhastigheten vid normal och låg vattenföring kommer att ge för effekter på exempelvis faunan. Om vidare utredning skulle visa på negativa effekter kan ett alternativ till profilen i bilaga B5 vara att normalflödesfåran har ett lägre fall, dvs. är djupare än kulvertens inlopp vid Åkarpsdammen.
Med hänvisning till ”Följder av Weserdomen, HaV, rapport 2016:30”, torde det vara av yttersta vikt att de kompensationsåtgärder för ekologin som beskrivits av Trafikverket i tidigare fastställda dokument, som exempelvis tvåstegsdiken m.m.
verkligen kommer till stånd. I synnerhet då Alnarpsån har dålig ekologisk status och det inte är tillåtet att försämra ens på parameternivå enligt rapporten.
VA SYD yrkar
1. att mark- och miljödomstolen ska besluta att kulverten, enligt sektion i bilaga B5, istället ska anläggas med en bredd av minst 4 m, enligt avtal mellan Trafikverket och Burlövs kommun,
2. att föreslagen kulvert, enligt yrkande 1, ska ersätta de direkt anslutande kulvertarna på 2x2200 (sträckan 0/291 till ῀0/362),
3. att tiden för oförutsedd skada fastställs till tio (10) år efter arbetstidens utgång på grund av verksamhetens komplexitet.
Det föreligger redan idag en översvämningsproblematik i Åkarp. Den pågående klimatförändringen förväntas ge kraftigare regn i framtiden vilket förväntas ge
kraftigare flöden. Därtill kommer att befolkningen i sydvästra Skåne snabbt växer.
Detta förväntas leda till en ökad exploatering genom byggande och därmed ett ökat behov av att avleda dagvatten. VA SYD kan därmed se att ett framtida behov av att bredda Alnarpsån sannolikt uppstår. Om kulverten anläggs så låses Alnarpsån bredd i den nuvarande sektionen.
VA SYD anser att kostnaden kommer att bli för stor och att det fysiska utrymmet inte kommer att finnas om en breddning från 3x2 m till 4x2 m inte görs i samband med anläggandet av fyra spår. Om den av Trafikverket ursprungligen föreslagna kulverten anlagts hade detta omöjliggjort framtid arbete för att hantera framtida ökade flöden.
Trafikverket har i brev till Burlövs kommun beräknat kostnaden för breddning till 5,6 miljoner kronor samt inköp av Åkarp 1:44. Burlövs kommun och VA SYD har beslutat att ta denna kostnad och tecknat avtal om kostnadsfördelning. Burlövs kommun har därför tecknat avtal med trafikverket om breddning.
Miljö- och byggnämnden i Burlövs kommun anför följande.
Nämnden yrkar att Trafikverket åläggs att uppratta ett kontrollprogram för att löpande kontrollera variationer i grundvattennivåer och förändringar i halter av klorerade alifater i grundvatten, både i anläggnings- och driftskedet, tills grundvattengradienten har stabiliserats.
Grundvattenrörelser kan potentiellt förandra föroreningsbilden i grundvatten och transport av klorerade alifater, vilket kan resultera i förändringar av ånginträngning av klorerade alifater i byggnader. Dessa förändringar kan påverka människors hälsa.
Därför yrkar nämnden att Trafikverket åläggs att kontrollera halterna av klorerade alifater i inomhusluft i de provpunkter som framgår av rapporten
”Undersökning av inomhusmiljö avseende klorerade alifater i Åkarp 2017-02-24”, både i anläggnings- och driftskedet.
Vidare framför Miljö- och byggnämnden följande synpunkter på ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen:
Sökanden (Trafikverket) ska se till att människors hälsa och miljön skyddas, bland annat genom att:
• nedsänkning av spåren och bullerskyddsåtgärder ger en sänkning av bullernivåer så att regeringens villkor 1 i beslut (2014-04-16 M 2010/1911/Me) om tillåtlighet uppfylls. Regeringens villkor avser buller från trafikeringen av järnväg. Miljo- och byggnämnden förutsätter att de åtgärder Trafikverket planerar vidta inte ökar bullernivåerna från de bilvägar som påverkas av projektet (E6, E22, kommunala vägar) och att den sarnmanvägda bullerpåverkan från väg och järnväg motsvarar regeringens villkor, Naturvårdsverkets och Folkhälsomyndighetens riktvärden för buller från trafik,
• tråget och dess stödkonstruktioner utförs så täta att mängden inläckande dag- och grundvatten minimeras och behov av breddning till recipient inte uppkommer.
• drän-, dag- och grundvatten från tråget genomgår rening, med så hög reningsgrad som det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att utföra, avseende framförallt tungmetaller, PAH, fraktionerade respektive klorerade alifater (trikloreten och dess nedbrytningsprodukter),
• se till att föroreningar som påträffas i jord och grundvatten omhändertas på ett från miljösynpunkt korrekt sätt samt att vidtagna åtgärder snarast redovisas till
tillsynsmyndigheten. Bortpumpning av inläckande grundvatten kan ses som en avhjälpandeåtgärd, både under bygg- och driftskede eftersom triföroreningen kommer att dras till tråget, pumpas bort och så småningom hamna i recipient. På så sätt kommer troligen föroreningen att förflyttas från platsen. Genom denna aktivitet kommer Trafikverket att bedriva en miljöfarlig verksamhet som en följd av
vattenverksamheten. Därför ser Miljö- och byggnämnden ett behov av rening och regelbunden undersökning av vattenkvaliten i grundvatten och recipient,
• planerad ombyggnad av överfall i Åkarpsdammen och kulvertering av Alnarpsån dimensioneras för framtida klimatförändringar och utbyggnad av Arlöv och Åkarp,
• vidta kompensationsåtgärder för att begränsa effekterna av kulverteringen,
• återställa Åkarpsdammen utan att väsentliga natur- och kulturvärden går förlorade.
Miljö- och byggnämnden vidhåller sitt tidigare ställningstagande, att underlaget är vagt formulerat och svårt att förutse konsekvenserna av. Nämnden kan fortfarande inte ta ställning till om föreslagna skyddsåtgärder är tillräckliga för att säkerställa att människors hälsa och miljon skyddas mot skador och olägenheter. Trafikverket avser att överlämna till entreprenörer att utföra konstruktioner i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i ansökan och därtill bifogade handlingar.
Nämndens uppfattning är att ansökans formulering och utformning avhändar Trafikverket stora delar av det ansvar som tillfaller en verksamhetsutövare och lämnar över det till entreprenörer, vilket skapar en intressekonflikt. Nämnden ser en risk i att miljömässigt långsiktiga och hållbara lösningar kommer att få stå tillbaka för kortsiktiga ekonomiska intressen, med kommunens invånare som de stora förlorarna.
De lösningar och åtgärder som kommer att genomföras kommer att ha en beräknad livslängd på cirka 100 år. Det är det perspektivet som måste genomsyra projektet.
Nämnden ser det som mycket svårt för en tillsynsmyndighet att kunna kontrollera att åtgärder och lösningar genomförs i enlighet med vad som angivits i ansökan och tillhörande handlingar, eftersom svepande formuleringar och bristen på konkreta beskrivningar ger ett alltför stort tolkningsutrymme. Vid eventuell skada kan det bli svårt för en tillsynsmyndighet att åstadkomma rättelse.
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Staffantorps kommun anför följande.
Tillståndet bör villkoras med krav på att kontinuerlig kontroll av grund- och ytvattenkvalitet ska ske både i bygg- och driftskedet.
Nämnden kan av ansökan inte utläsa några åtaganden avseende att kontinuerlig kontroll av kvalitén på grund- eller ytvatten, utöver klorerade alifater som tillförs Alnarpsån, kommer att ske i driftsskedet. Vad gäller byggskedet åtar sig
Trafikverket därutöver att kontrollera suspenderade ämnen samt oljeindex i utgående länshållningsvatten.
Miljö och samhällsbyggnadsnämnden anser att kontroll av både grund- och ytvatten ska ske, av vanligt förekommande föroreningar, med viss regelbundenhet, då t.ex.
påverkan på grundvattennivåer inte enbart kommer att ske under byggskedet utan även innebära en permanent grundvattensänkning i driftsskedet. Lokalt kommer grundvatten från den omgivande marken att transporteras mot spårområdet och riskerar föra med sig föroreningar som inte tidigare identifierats.
E.ON anför följande.
E.ON Värme, E.ON Gas och E.ON Elnät har ledningsinfrastruktur som berörs av åtgarderna som Trafikverket söker tillstånd för. Under förutsättning att Trafikverket bekostar de förändringar som kan bli aktuella på bolagens infrastruktur samt att de är tekniskt lampliga har E.ON inga synpunkter på sökta åtgärder. I Trafikverkets ansvar gentemot E.ON-bolagen ska också ingå att anvisa och säkerställa nya ledningslagen om flytt blivit aktuell. Trafikverket ska i detta sammanhang svara för eventuell tillkommande ersättning som ska utgå till markägare till fö1jd av ändrat ledningsläge.
Daniel Hallberg, Åkarp 1:13, uttrycker oro för att den planerade
grundvattensänkningen kan komma att påverka stabiliteten i marken under hans fastighet. Idag regleras grundvattennivån under källarbottenplattans med pump. Om grundvattennivån sanks skulle det kunna påverka bärigheten i marken och i värsta fall kanske orsaka sprickor eller sättningar. Han önskar information om rätten till ersättning om skador skulle uppkomma och om hand behöver dokumentera förhållandena innan byggnadsarbetena påbörjas.
Kerstin Herlevsen och Steen Herlevsen, Åkarp 1:7, yrkar att Trafikverket utan kostnad för dem, ska, återställa eventuella skador som uppstår till följd av projektet.
För att med säkerhet kunna konstatera om sådana förändringar har skett, begär de att en professionell uppmätning ska göras av deras fastighet Åkarp 1:7, innan
byggstart och omfatta huvudbyggnad, garage, mur mot gatan, alla plattbelagda ytor (exempelvis framför garage, runt huset etc.). Detta ska ritas upp och förses med kvothöjder, så att ev. sättningar, sprickbildningar etc., kan verifieras på ett sätt som inte kan ifrågasättas. Även trädgårdens totala yta (grovt, men tillräckligt) ska uppmätas och verifieras innan byggstart. Resultaten ska delges dem kostnadsfritt innan byggstart.
Vidare yrkar de, att för det fall huset plötsligt uppvisar skador (typ sättning etc.) ska det pågående arbetet, som orsaker skadan stoppas intill dess åtgärder har vidtagits för att skydda huset mot ytterligare skador.
De förutsätter att bullerbekämpning dag- och nattid görs optimalt, enligt gällande regler, så långt som det överhuvudtaget är möjligt,
De är mycket positiva till projektet och önskar att entreprenören får ett incitament-avtal, som väsentligt belönar företaget om arbetet genomförs snabbare än gällande tidsplan.
Eva Norell Sjögren, Åkarp 1:5, anför att hennes fastighet ligger mycket nära dammen i Åkarp och att den därför kan komma att påverkas av grävningsarbetet i samband med torrläggningsarbetet av dammen. Sättningar och sprickor kan uppstå om marken dräneras för mycket. Byggnaden är en gammal villa uppförs 1881 i tegel.
Trafikverket anför i bemötande i huvudsak följande.
Fastigheten Åkarp 1:13
Trafikverket kommer bland annat att genom arbete med kontrollprogram säkerställa att inga skador uppkommer på byggnader med anledning av
grundvattenbortledningen. Den primära skyddsåtgärden blir här tätning. Skulle det dock mot förmodan uppkomma skador på byggnader, där ett orsakssamband kan konstateras med Trafikverkets verksamhet på platsen, så får detta hanteras inom ramen för oförutsedda skador utifrån reglerna i 31 kap. miljöbalken.
Fastigheterna Åkarp 1:5 och 1:7
Trafikverket hänvisar här, vad gäller eventuell skadepåverkan från
grundvattenpåverkan, i första hand till vad som anförts ovan. Utgångspunkten är att ingen skadepåverkan ska ske.
Vad gäller kontrollen av omgivningspåverkan från den byggande verksamhetens så kommer Trafikverket att tillämpa "Svensk standard". Detta innebar bland annat att för- och efterbesiktningar av byggnader kommer att ske inom ett visst område närmast anlaggningsarbetena. Dessa besiktningar sker enligt visst angivet arbetssätt, men eftersom fastighetsägarna givetvis har rätt att närvara vid dessa besiktningar så får man också en möjlighet att påpeka vissa förhållanden på fastigheten för
besiktningsmannen. Givetvis kommer fastighetsägarna också att få ta del av dessa besiktningar.
Av "Svensk standard" framgår också att riktvärden ska bestämmas för den möjliga omgivningspåverkan från projektets vibrerande arbeten. Några skador på byggnader ska därför inte behöva uppkomma. Om det mot förmodan dock sker en skade-påverkan, så far det avgöras från fall till fall vilka åtgärder som ska vidtas. Stopp i framdriften är givetvis här alltid en åtgärd som måste övervägas.
Vad gäller bullerpåverkan så har Trafikverket förslagit villkor i enlighet med praxis.
Bullervillkoren är utformade för att balansera behovet av framdrift i projektet i förhållande till närboendes behov av vila och rekreation.
Miljö- och byggnämnden i Burlövs kommun
Trafikverket delar inte nämndens beskrivning av ansökan som vag. Hade den planerade verksamheten inte innefattat tillståndspliktig vattenverksamhet hade bedömning av miljökonsekvenser från den t.ex. miljöfarliga verksamheten överhuvudtaget inte skett hos mark- och miljödomstol. Anläggande av järnväg är inte en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Projektets omgivningspåverkan
hade då istället hanterats inom ramen för tillsyn, vilket är fallet för den stora majoriteten av anläggningsprojekt.
Att en tillståndsprövning nu sker innebär således inte i sig att mer omfattande krav kan ställas på en verksamhetsutövare, utöver det som normalt sett gäller vid tillsyn.
Verksamhetsutövaren är således både vid tillståndsprövning och tillsyn skyldig att följa de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken. Vad gäller villkoren för tillåtligheten så är dessa redan gällande för Trafikverket. Det finns egentligen således ingen egentlig anledning att närmare beröra eller beskriva
miljö-konsekvenserna för dessa driftsvillkor inom ramen för en tillståndsprövning enligt 11 kap. miljöbalken. Dessa frågor har dessutom varit föremål för bedömning vid fastställande av järnvägsplan.
Trafikverket har tidigare framhållit att de tekniska beskrivningar som tillförts målet angående utformning av skyddsåtgärder m.m. är fullt tillräckliga. Det måste av nödvändighet finnas möjligheter till en flexibilitet vid en byggande verksamhet.
Byggandet och eventuella skyddsåtgärder måste hela tiden kunna anpassas utifrån tillkommande omständigheter och ny kunskap. Det är därför förenat med betydande svårigheter att redan vid en tillståndsprovning bestämma samtliga detaljer vid en framtida anläggningsverksamhet som sedan ska pågå under flera år. Detta riskerar att låsa anläggandet på ett onödigt satt, vilket i sin tur kan öka kostnaderna vid upphandling av entreprenader och väsentligt öka Trafikverkets och statens
kostnader. Incitamentet for entreprenören att hitta kostnadseffektiva lösningar kan då gå förlorad och så även verksamhetsutövarens möjlighet att minimera
miljöbelastningen genom val aven annan produktionsmetod. Det blir då istället detaljbeskrivningar i tillståndet som i princip styr anläggningsverksamheten.
Sammanfattningsvis synes miljönyttan av att i en tillståndsprövning reglera alla detaljer samt praktiska frågor kring en byggande verksamhet vara mycket liten. Ett alltför stort fokus på detaljer vid tillståndsprövningen av ett projekt av förevarande slag leder istället till en avsevärd ökad belastning både på tillståndsmyndigheten, tillsynsmyndigheten och verksamhetsutövaren, utan att det uppkommer någon
kvantifierbar miljönytta. Det är också Trafikverket som är verksamhetsutövare enligt tillståndet.
Trafikverket har i sin ansökan angett att kontrollprogram kommer att upprättas och inlämnas till tillsynsmyndigheten i god tid innan arbetena påbörjas. Ett översiktligt exempel på innehåll för kontrollprogram har här också presenterats.
Det är Trafikverkets avsikt att inom ramen för dessa kontrollprogram även utöva kontroll av kvalitén på grundvatten och ytvatten, företrädesvis under byggskedet men även in under driftskedet. Kontroller av vattenkvaliteten kommer således att ske inom ramen för egenkontrollen. Utformandet av kontrollprogram kommer att ske i samråd med tillsynsmyndigheten.
I det kontrollprogram som tas fram beslutas vilka kontrollpunkter som ska ingå i uppföljningen. Vad gäller klorerade alifater så visar resultaten från utförda mätningar av inomhusluft i aktuella bostäder och verksamhetslokaler inte på
förhöjda risknivåer i inomhusluften. Förslagsvis kan eventuell påvisad förhöjd halt i grundvattnet i någon mätpunkt föranleda mätning av inomhusluft i angränsande bostäder. Att genomföra mätningar inne i bostadsfastigheter utan att en tydlig risk finns är inte miljömässigt motiverat och kan dessutom medföra obefogad oro hos de boende.
Vad gäller omfattning och utformning av bullerskyddsåtgärder för anläggningen i drift så har dessa som sagt redan prövats och fastställts i järnvägs-planen. Här har således värderingar gjorts över vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Järnvägsplanen har tillstyrkts av Länsstyrelsen i Skåne.
De bullerskyddsåtgärder som fastställts i planen har tagits fram för att uppnå de bullervillkor som framgår av regeringens beslut om tillåtlighet. Där det inte ansetts ekonomiskt rimligt att uppföra skärmar och vallar för buller kommer istället
fastighetsnära åtgärder att vidtas. Allt i enlighet med den fastställda järnvägsplanen.
För att minska påverkan på grundvatten har Trafikverket i ansökan angivit att tätande åtgärder kommer att vidtas i anläggningen. Det är idag inte möjligt att i detalj ange i vilken omfattning och var denna tätning kommer att ske. Trafikverket vill givetvis ha anläggningen tät, både för bygg- och driftskede. Själva inläckaget av grundvatten i anläggningen under både bygg- och driftskede kommer att vara mycket begränsat i förhållande till mängden dagvatten som uppstår vid nederbörd, vilket är den dimensionerande faktorn för avvattningssystemets utformning. Att inläckande grundvatten skulle orsaka ett bräddningsbehov är inte rimligt sett till den mycket begränsade vattenmängden.
I det kontrollprogram som tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten beslutas vilka parametrar som kommer att bli föremål för provtagning. Det är resultaten från provtagningen som får styra behovet av rening. Vad gäller de halter av klorerade alifater som riskerar att tillföras Alnarpsån så kommer dessa att bli mycket låga. I enlighet med kontrollprogram kommer kontinuerlig provtagning och analys genomföras på inträngande grundvatten.
För både bygg- och driftskedet kommer ett separat system för omhändertagande av inträngande grundvatten innehållande klorerade alifater att finnas, som vid behov kan kopplas till ett vattenreningssystem med kolfilterrening eller likvärdigt.
Reningsgraden för detta vattenreningssystem anses uppnå minst 90 procents reduktion av ingående halter klorerade alifater. Larmnivåer för när vattenrenings-systemet ska kopplas in kommer att tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten i samband med upprättande av kontrollprogram.
Reningsgraden för detta vattenreningssystem anses uppnå minst 90 procents reduktion av ingående halter klorerade alifater. Larmnivåer för när vattenrenings-systemet ska kopplas in kommer att tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten i samband med upprättande av kontrollprogram.