Inkomster i statens budget .1 Skatteinkomster .1 Skatteinkomster

I statens budget tillämpas periodiserad redovis-ning av skatterna. Det innebär att skatterna re-dovisas under det inkomstår då den skatteplik-tiga händelsen ägde rum. Inkomster på statens budget ska enligt budgetlagen (2011:203) redo-visas kassamässigt, dvs. när de faktiska in- och utbetalningarna av skatterna sker. Av denna anledning tillämpas även kassamässig redovis-ning av statens skatter. De kassamässiga skatte-inkomsterna består av betalningar som kan avse skatter för olika inkomstår. Skillnaden mellan statens skatteintäkter och skatteinkomster ut-görs av periodiseringar. Periodiseringarna består i sin tur av uppbörds- och betalningsförskjut-ningar samt anstånd.

5.2.2 Övriga inkomster

Utfall och prognoser för de inkomster som re-dovisas under övriga inkomster på statens bud-get presenteras i tabell 5.4.

Inkomster av statens verksamhet

Inkomster av statens verksamhet består bl.a. av utdelningar från statens aktieinnehav,

affärs-verkens inlevererade överskott, Riksbankens inlevererade överskott, ränteinkomster och offentligrättsliga avgifter. Inkomsterna för 2013 blev 48 miljarder kronor, vilket är 1 miljard kronor lägre än 2012 års utfall. Aktieutdelningen från de statligt ägda bolagen uppgick till 21 miljarder kronor 2013, jämfört med 22 miljarder kronor 2012.

År 2014 och 2015 beräknas inkomsterna av statens verksamhet gradvis minska och sedan ligga kvar på ca 36 miljarder kronor fram till och med 2018. Utöver ändringarna i utdelningsantaganden förklaras minskningen bl.a. av en gradvis minskning i Riksbankens inle-vererade överskott, samt en korrigering av in-komsttitel 2343 Ränteinkomster på studielån som gjordes i samband med att CSN-systemet lades om. Enligt Riksdagens beslut (se prop.

2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56) nollställs inkomsttiteln från 2014 och framåt.

Inkomster av försåld egendom

Utfallet för inkomster av försåld egendom blev 21 miljarder kronor för 2013. De totala försälj-ningarna från Nordea uppgick 2013 till 41 mil-jarder kronor. Av dessa inkomster tillföll 52 procent, motsvarande 21 miljarder kronor, Stabilitetsfonden och minskade därmed Riksgäldskontorets nettoupplåning. Under inkomster av försåld egendom redovisas resterande 48 procent av försäljnings-inkomsterna från Nordea motsvarande 20 miljarder kronor samt statens försäljning av Vectura Consulting motsvarande 1 miljard kronor. År 2014–2018 har inkomsterna från försäljning av statens aktieinnehav beräknings-tekniskt antagits till 15 miljarder kronor per år.

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redo-visas återbetalning av lån utställda av staten.

Inkomsttiteln domineras av återbetalning av studiemedel upptagna före 1989. I nuvarande system finansieras studielånen inte med anslag utan med lån i Riksgäldskontoret. Återbetalning av studielån upptagna 1989 och senare redovisas därför under posten Riksgäldskontorets nettoutlåning i stället för under denna inkomsttyp. År 2013 uppgick inkomsterna

under inkomsttypen Återbetalning av lån till 1,1 miljarder kronor.

År 2014–2018 beräknas inkomsterna under denna inkomsttitel gradvis minska med ca 0,1 miljarder kronor per år eftersom antalet återbetalare blir färre.

Kalkylmässiga inkomster

Under inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster redovisas avskrivningar och amorteringar samt statliga pensionsavgifter. De senare utgör huvud-delen av inkomsterna under inkomsttypen. För 2013 uppgick inkomsterna till 9,9 miljarder kronor, varav 9,4 miljarder kronor utgjordes av de statliga pensionsavgifterna. Fram till 2018 väntas dessa inkomster gradvis öka till 12 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst av ökade inkomster från statliga pensionsavgifter.

Bidrag m.m. från EU

Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen avser Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jord-bruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Inkomsterna för 2013 uppgick till 10,3 miljarder kronor, varav bidrag från EU:s jordbruksfond utgjorde den största enskilda posten (7,5 miljarder kronor). Prognosen för inkomsttypen ligger mellan 9 och 12 miljarder kronor 2014–2018.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Inkomsttypen Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet består av två delar: tillkommande

inkomster och avräkningar i anslutning till skattesystemet.

Tillkommande inkomster består av inkomster som bruttoredovisas på statens budget.

Motsvarande poster avräknas på andra inkomst-titlar eller förekommer med samma belopp på budgetens utgiftssida. Det gäller t.ex. skatter som tillfaller EU, som den mervärdesskatte-baserade EU-avgiften och tullmedel. Under tillkommande inkomster redovisas också kommunala utjämningsavgifter enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. De tillkommande inkomst-erna uppgår till 7–14 miljarder kronor per år 2014–2018.

Den största delen av avräkningarna utgörs av statliga och kommunala myndigheters kompensation för betald mervärdesskatt. Som avräkningar redovisas dessutom avgiftsintäkter som redovisas på myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, t.ex. insättnings- och stabilitetsavgifter. Avräkningarna uppgår till mellan -89 och -100 miljarder kronor per år 2014–2018.

Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto

Under inkomsttypen Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto redovisas stöd som enligt nationalräkenskaperna är att likställa med utgifter. Redovisningen syftar till att öka riksdagens möjligheter att granska statens budget. Alla skattekrediteringar som tidigare redovisats under denna inkomsttyp har numera upphört eller flyttats till budgetens utgiftssida.

5.2.3 Ändrad redovisning av inkomsttitlar Följande inkomsttitel tillkommer:

1286 Stöd till yrkesintroduktionsanställning

Tabell 5.10 Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år 2009–2018

Miljarder kronor

Inkomstår 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Skatt på arbete -47,1 -14,4 -7,6 0,4 1,1 -14,1 -0,3 0,0 0,0 0,0

Kommunalskatt -0,2 -2,8 -7,5 1,0 1,2 0,0 -0,1 0,0 0,0

Förändrad medelutdebitering 1,3 0,7 1,1 2,4 2,5

Ändringar av grundavdraget (regionalt, pensionärer) -1,9 -3,5 -7,5 -1,2 -2,5 Ändrade avdragsregler (lånedatorer, pensionssparande m.m.) 0,4 0,3

Övrigt 0,0 -0,4 -0,1 0,0 -0,1 0,0

Statlig skatt -4,2 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,3 0,0 0,0 0,0

Skiktgränsjusteringar -4,2

Övrigt -0,3

Skattereduktioner -21,8 -10,0 0,0 -0,3 0,0 -12,0 0,0 0,0 0,0

Skattereduktion jobbskatteavdrag -10,8 -10,0 -12,0 Husavdrag (skattereduktion för ROT- och RUT-tjänster) -11,0 0,0

Övrigt -0,3

Socialavgifter -20,9 -1,6 -0,1 -0,3 -0,1 -1,8 -0,3 0,0 0,0

Sänkning socialavgift -12,8 0,0

Nedsättning socialavgift -8,1 -1,6 -0,1 -0,3 -0,1 -1,8 -0,3

Skatt på kapital 1,5 0,9 2,1 1,6 -13,0 0,4 0,2 0,0 0,1 0,0

Inkomstskatt, företag 1,7 0,7 0,0 -0,1 -7,2 0,0 0,0 0,0 0,0

Sänkt skattesats, begränsning av ränteavdrag 1,6 -7,2 Andelar i handelsbolag, underskottsföretag 0,2 0,7

Övrigt -0,1 0,0

Fastighetsskatt 0,0 -0,2 1,5 0,0 -0,6 0,0 0,0 0,0 0,0

Småhus: sänkt skattesats, begränsat markvärde, frysning, kommunal avg. -0,2

Hyreshus: sänkt skattesats, frysning, övergång till kommunal avg. -0,6

Vattenkraft: skattesatsändringar 1,5

Övriga skatter på kapital -0,2 0,5 0,6 1,7 -5,3 0,4 0,2 0,0 0,1

Investeraravdrag -0,1 -0,7

Investeringsfonder samt investeringssparkonto 1,6 -4,8 0,5 0,5 Ändrade regler för kapitalförsäkringar 0,2 0,2 0,0 -0,1

Höjd kapitalvinstskatt för bostäder

Ändrade uppskovsregler 0,2

Höjt belopp för uthyrning av privatbostäder -0,2 -0,1 0,0 -0,2

Ändrade 3:12-regler, sänkt expansionsfondsskatt, penninglån -0,1 0,2 -0,2 -0,4 0,6 -0,2 0,0 0,1 Förmögenhetsskatt: höjda fribelopp, sänkt skatt, fryst underlag, slopad

Höjd stämpelskatt 0,1 0,7

Skatt på konsumtion -0,1 -0,2 -0,5 -4,5 3,0 1,0 1,1 0,6 0,0 0,0

Mervärdesskatt 0,0 0,0 0,0 -5,4 0,5 -0,1 -0,1 0,0 0,0

Förändrad hantering av mervärdesskatt på import -0,1 Sänkt skatt på restaurang- och cateringtjänster -5,4

Övrigt 0,0 0,0 0,5 -0,1 0,0 0,0

Skatt på energi och miljö -0,1 -0,1 0,7 0,1 2,3 0,5 1,2 -0,1

Energiskatt 0,1 0,1 0,9 1,1 0,5 0,1 -0,1

Koldioxidskatt -0,2 0,2 -0,2 -0,1 0,0 1,1

Avfallsskatt, naturgrusskatt m.m.

Gödselmedelsskatt -0,4

Övrigt 0,1 1,3

Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror 0,0 -0,1 -1,2 0,8 0,2 0,7 0,6 0,0 Skatt på vägtrafik, trängselskatt m.m. 0,0 -0,1 -1,2 0,2 0,0 0,6 0,0

Skatt på tobak 0,8

Skatt på alkohol 0,7

Restförda och övriga skatter -0,4 0,2 -0,7 -0,3 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Insolvens -0,1

Övriga skatter -0,4 0,2 -0,7 -0,3 -0,1 0,0 Totala skatteintäkter -46,1 -13,5 -6,8 -2,9 -9,0 -12,7 1,0 0,6 0,1 0,0 Totala skatteintäkter, exkl. kommunal utdebitering -47,4 -14,1 -6,8 -4,0 -11,4 -15,2 1,0 0,6 0,1 0,0 Källa: Egna beräkningar.

6

Utgifter

6 Utgifter

Sammanfattning

– De takbegränsade utgifterna ökar med ca 130 miljarder kronor mellan 2013 och 2018.

Som andel av BNP faller dock utgifterna från 29,4 procent till 26,3 procent under samma period.⁶³

– Utgifterna i ålderspensionssystemet ökar med ca 73 miljarder kronor mellan 2013 och 2018. Det beror främst på högre inkomst- och tilläggspensioner, som bl.a. är en följd av löneökningar och av att antalet pensionärer ökar under samma period.

– Utgifterna på utgiftsområdena i statens budget, exklusive utgifterna för statsskulds-räntor, ökar med ca 57 miljarder kronor mellan 2013 och 2018. Som andel av BNP faller dock utgifterna från 22,3 till 19,1 procent under samma period.

– De utgiftsområden som bidrar mest till utgiftsökningen mellan 2013 och 2018 är utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd och utgiftsområde 22 Kommunikationer, som sammanlagt ökar med ca 33 miljarder kronor under perioden.

63 De reformer och den finansiering som redovisas i tabell 2.2 ingår inte i beräkningen av statens budget och offentliga sektorns finanser i denna proposition.

6.1 Utgifterna på statens budget och