Viss information samlades in innan kontakt togs med företaget (se avsnitt 4.4.1 Urval och 4.2 Informationsbehov och datainsamlingsmetod). När sedan intervjun var bekräftad gjordes en mer systematiskt källgenomgång (bibliotek, Retriever Bolagsinfo, kontakter, webbaserat material etc.). Under intervjun gav bakgrundsinformationen god grund för eventuell kompletterings- eller kontrollfråga. Källgenomgången gav också viktig inform-ation på var betoning i intervjun skulle kunna hamna. Att vara påläst och väl förberedd innebar också förutsättningar till att gå vidare i intervjun och fördjupa den.
Underlaget som använts för inläsning inför intervjun har varierat i relevans men det har varit svårt att exakt förutse innan intervjun. Inläsningen har också gjort att information har fått bekräftelse via intervjun vilket bedömts stärka materialet. Exempel på tillväga-gångssätt är att respondenten uppehåller sig kring ett ämne som i och för sig är intressant men som redan tillgodogjorts via inläsningen. Genom att inte avbryta berättelsen har materialet fått bekräftelse och vice versa. Insamling av material har bl.a. gjorts genom telefonintervjuer med raffinaderier och redare som inte ingår i studien samt branschsta-tistik, vilket det finns relativt god tillgång på (se avsnitt 4.2 Informationsbehov och data-insamlingsmetod).
Intervju
4.4.4.
Intervjutekniken är i viss mening ostrukturerad då respondenten har haft stor frihet att diskutera reaktioner, åsikter, beteende etc. (Kvale et al. 1997, Christensen et al. 1998, Ghauri et al. 2002, Yin 2007). Intervjuarens roll blir då att senare förstå hur och varför
(Ghauri et al. 2002). Intervjutekniken kan också och eventuellt bättre beskrivas som semi-strukturerad genom att ämnet, frågeställningen, urvalet av företag samt personerna har bestämts i förväg (Ghauri et al. 2002).
Genomgången av modellen (figur 8) mynnar ut i ett antal intervjufrågor som alla har bä-ring mot respektive forskningsfråga. Tillsammans med insamlad information (se avsnitt 4.4.3 Inläsning) görs viss anpassning av intervjuguiden för respektive företag. Kunskaper ackumulerade från föregående intervju implementeras även de i intervjuguiden.
Intervjuguiden är utformad som ett stöd för intervjuaren och respektive företags guide är inte exakt desamma (se bilagor). Med en för exakt utformad guide bedömdes frågeställ-ningen kunna minska i precision dessutom kan egen erfarenhet av branschen öka chansen för träffsäkerhet i frågeställningarna. Samtidigt är erfarenheten en svaghet då resultat kan över- eller misstolkas vilket då kan motverka träffsäkerheten. För att minska risken för bias beroende på egen erfarenhet har det därför varit viktigt att låta respondenten själv berätta och att intervjuaren enbart gör inlägg med frågor eller kommentarer för förtydli-gande.
Respondenterna fick inte tillgång till intervjuguiden, men informerades om figur 8 och att intervjun kommer ha figuren som utgångspunkt. Den version av figur 8 som responden-terna i förväg fick var en tidig version av figuren vilken tillsammans med planeringsrap-porten alltså sändes till respondenterna för att klargöra huvuddragen av intervjun.
Intervjun liknade ett samtal där respondenten berättade om företaget och affärsstrategin relativt fritt. Samtalet spelades in så intervjuaren kunde koncentrera sig på samtalet. Styr-ningen av respondentens berättelse bestod av intervjuguiden vilken alltså var baserad på den tidiga versionen av figur 8 men respondenten fick aldrig se intervjuguiden ändå följde berättelsen intervjuguiden i mycket hög grad. Tanken med intervjumetoden var att den skulle ge viss stadga till samtalet och att under intervjun ge en översikt på behandlade punkter så att så mycket som möjligt kommer med i intervjun. Intervjuns upplägg innebar att berättelsen böljade fram och tillbaka i tid och rum under intervjun. Kontrollfrågor ställdes vid behov och de ställdes för att förtydliga eller att få utvecklat eller förklarat. Vid två tillfällen ville respondenten inte gå in mer detaljerat på frågeställningen vilket berörde detaljer om ägandet och kontakten med kunder vilket respekterades. Att inte få svar på frågor var förutsett så accessen var ändå god. De intervjuade uppfattades som tillmötesgående, engagerade och väl förberedda.
Studien har ett beroendeförhållande till respondenterna och respondentvalideringen kan förstärka det beroendet (se utvecklad diskussion i avsnitt 4.4.6 Respondentvalidering). Det var inte svårt att hitta företag att studera och alternativ fanns tillgängliga så därför har inte studien varit helt beroende av valda företag som studieobjekt även om de var första-handsval (se avsnitt 4.4.1 Urval).
Källkritik
4.4.5.
Det var viktigt att följa forskningsfrågorna och specificerat informationsbehov enligt ta-bell 5 och att inte avvika för mycket från dessa under hela datasinsamlingen. Det var för att inte få för stora skillnader i tolkat resultat. Det är även viktigt att tolka modellen på samma sätt under hela undersökningsprocessen. Genom att i princip använda samma frågeguide vid alla intervjuer blir grundmaterialet relativt jämförbart.
(Ghauri et al. 2002). Intervjutekniken kan också och eventuellt bättre beskrivas som semi-strukturerad genom att ämnet, frågeställningen, urvalet av företag samt personerna har bestämts i förväg (Ghauri et al. 2002).
Genomgången av modellen (figur 8) mynnar ut i ett antal intervjufrågor som alla har bä-ring mot respektive forskningsfråga. Tillsammans med insamlad information (se avsnitt 4.4.3 Inläsning) görs viss anpassning av intervjuguiden för respektive företag. Kunskaper ackumulerade från föregående intervju implementeras även de i intervjuguiden.
Intervjuguiden är utformad som ett stöd för intervjuaren och respektive företags guide är inte exakt desamma (se bilagor). Med en för exakt utformad guide bedömdes frågeställ-ningen kunna minska i precision dessutom kan egen erfarenhet av branschen öka chansen för träffsäkerhet i frågeställningarna. Samtidigt är erfarenheten en svaghet då resultat kan över- eller misstolkas vilket då kan motverka träffsäkerheten. För att minska risken för bias beroende på egen erfarenhet har det därför varit viktigt att låta respondenten själv berätta och att intervjuaren enbart gör inlägg med frågor eller kommentarer för förtydli-gande.
Respondenterna fick inte tillgång till intervjuguiden, men informerades om figur 8 och att intervjun kommer ha figuren som utgångspunkt. Den version av figur 8 som responden-terna i förväg fick var en tidig version av figuren vilken tillsammans med planeringsrap-porten alltså sändes till respondenterna för att klargöra huvuddragen av intervjun.
Intervjun liknade ett samtal där respondenten berättade om företaget och affärsstrategin relativt fritt. Samtalet spelades in så intervjuaren kunde koncentrera sig på samtalet. Styr-ningen av respondentens berättelse bestod av intervjuguiden vilken alltså var baserad på den tidiga versionen av figur 8 men respondenten fick aldrig se intervjuguiden ändå följde berättelsen intervjuguiden i mycket hög grad. Tanken med intervjumetoden var att den skulle ge viss stadga till samtalet och att under intervjun ge en översikt på behandlade punkter så att så mycket som möjligt kommer med i intervjun. Intervjuns upplägg innebar att berättelsen böljade fram och tillbaka i tid och rum under intervjun. Kontrollfrågor ställdes vid behov och de ställdes för att förtydliga eller att få utvecklat eller förklarat. Vid två tillfällen ville respondenten inte gå in mer detaljerat på frågeställningen vilket berörde detaljer om ägandet och kontakten med kunder vilket respekterades. Att inte få svar på frågor var förutsett så accessen var ändå god. De intervjuade uppfattades som tillmötesgående, engagerade och väl förberedda.
Studien har ett beroendeförhållande till respondenterna och respondentvalideringen kan förstärka det beroendet (se utvecklad diskussion i avsnitt 4.4.6 Respondentvalidering). Det var inte svårt att hitta företag att studera och alternativ fanns tillgängliga så därför har
Det finns en viss anpassning till företagets situation i intervjuernas upplägg och hur sva-ren tolkas. Delvis beror det på att företagen har olika förutsättningar, delvis på ackumule-rad kunskap som införskaffats under forskningsprocessen. Intervjuguiden har en viss an-passning till respektive företag, men ändringarna har varit marginella (se bilagor). Även hur frågor tolkas och hur respondentens svar uppfattas av intervjuaren kan påverka resul-tatet. Intervjuaren kan påverkas av den information som bearbetas innan intervjun och intervjuaren kan påverka respondenten i mötet under intervjun vilket brukar kallas inter-vjuareffekt eller intervjuarbias (McDaniel et al. 1996, Christensen et al. 1998). Innebör-den är att det skall skapas en förståelse och en förberedelse för att t.ex. intervjuarens kläd-sel, ålder, kön, ansiktsuttryck, kroppsspråk och röstläge kan påverka respondenten. Ge-nom en förståelse och en förberedelse på eventuell intervjuareffekt skall den därmed kunna minimeras eller i varje fall estimeras beroende på i vilken situation intervjun sker. Mycket av litteraturen kring dessa påverkansfaktorer kommer från marknadsföringsområ-det och de intervjusituationerna skiljer sig i stora delar åt i jämförelse med intervjuerna i den här studien. Respondenterna i den här undersökningen är vana att bli intervjuade i olika sammanhang och att kommunicera med politiker, media och i offentliga samman-hang. De är förmodligen vana att förhandla med kunder och leverantörer och de har kon-tinuerlig kontakt med universitet och högskolor. Det finns en risk att respondenten beto-nar delar som de tycker är viktiga men som inte direkt har med affärsmodellen att göra. Det kan ligga i företagets intresse att den informationen sprids vilket då kan påverka re-sultatet. Det har inte direkt identifierats någon sådan fråga eller på vilket sätt det skulle gagna respondenten och med vilken vinkling som i så fall skulle passa. Intervjuarens bak-grund kan påverka så att respondenten kan få en förutfattad mening om kunskap, refe-rensramar eller hur det sagda tolkas. Intervjun har kretsat kring företags- och branschspe-cifika ämnen vilket gjort att respondenten upplevts som att kunna känna sig trygg i sin kunskap. I och med att respondenterna haft stort engagemang att berätta och i stort gjort det utan intervjuarens inblandning har risken för att skapa fel i hur frågor ställs minskats. Av samma anledning bör inte heller tonfall eller betoning från intervjuaren ha påverkat. Samtliga intervjuer har varit mycket trevliga och intressanta och att vara neutral i alla lägen har ibland varit svårt men varit ett högt prioriterat mål. Vissa delar i berättelserna har haft humoristiska moment vilket kan göra det svårt att vara helt neutral. Ju mer stan-dardiserad intervjun är desto mindre risk för systematiska fel (Christensen et al. 1998). Alla intervjuerna har följt intervjuguiden men respondenterna har inte sett den i förväg och samtalet har flödat som en berättelse där respondenten i stort sett helt fritt kunnat be-rätta utan intervjuarens inblandning men ändå omedvetet följt intervjuguiden. Vid något tillfälle har berättelsen drivit iväg men för att inte förlora tempot har berättelsen tillåtits göra det.
Risken att fel i materialet kan vara resultat av hur intervjuaren uppfattar och tolkar re-spondentens svar är större. Som tidigare nämnts har intervjuaren erfarenhet av tanksjöfart som befäl och i undervisning för framtida sjöbefäl och dessutom erfarenhet från rederi-kontor även om det var i ett linjerederi. Därför har mycket energi lagts på förberedelser inför intervjuer och efterbearbetningen av intervjuerna. I och med att respondenterna har fått möjlighet till genomläsning innan publicering så bör intervjuarens missuppfattningar och misstolkningar kunnat minskas men helt eliminerade är det antagligen inte. Samtalen spelades in med en överenskommelse att inspelningen enbart var för att underlätta inter-vjuarens anteckningar och att inspelningarna inte skulle lämnas ut. Den respondentvalide-ring som gjorts av Laurin och Sirius gjordes med utgångspunkt från att intervjun skulle vara överförd från tal till text och att texten skulle vara i stort sett färdigbearbetad.
Samti-digt var det viktigt att respondentvalideringen gjordes i så nära anslutning till intervjutill-fället som möjligt. Då överföringen från tal till text och att sedan redigera texten tog lång tid innebar att texten ändå inte var helt färdigbearbetad till avhandlingsformat bl.a. var det mycket upprepningar i den text som respondenterna fick sig tillsänt. Ändå var intrycket att respondenterna noggrant gick igenom all text. Texten har efter respondentvalideringen ytterligare bearbetats av redaktionella skäl och för att få mer flyt i texten. I det arbetet finns det en risk att texten förändats så ytterligare en respondentvalidering skulle vara motiverad men det har alltså inte gjorts. Anledningen är att den slutgiltiga bearbetningen av texten har gjorts i samband med slutredigeringen av hela avhandlingen vilket gjort att ytterligare en respondentvalidering inte hunnits med. Därmed får jag påta mig ansvaret för att texten i empirin faktiskt är den korrekta och eventuella felaktigheter därför är mitt ansvar.
Respondenten kan hålla inne med information och det är svårt att veta exakt vad men un-der samtalets gång har respondenten i något fall tydligt markerat att viss information inte tillhandahålls. Att viss information inte skulle vara tillgänglig var väntat men inte exakt vad det kunde vara. T.ex. att namnge kunder eller mer exakt vilka kanaler som används vid kontakter med kunder var något som respondenterna inte ville dela med sig av. Reakt-ionen uppfattades som naturlig och informatReakt-ionen skulle säkert ha bidragit till att stärka materialet ytterligare. Respondenten kan även ha hållit inne med information som inter-vjuaren inte är medveten om och det är svårt att avgöra hur den i så fall påverkar materi-alet.
Intervjun med Broström gjordes ca 2 år efter det att företaget övertagits av Maersk så in-tervjun med Broström skulle kunna tolkas vara en intervju med privatpersonen Anders Dreijer. En intervju med Maersk bedömdes ändå inte lika intressant som att göra den med Anders Dreijer. Anledningen är att Maersk inte är ett svenskt utan danskt bolag och en intervju med Maersk inte bedömdes kunna ge den beskrivningen av affärsstrategierna t.ex. p.g.a. den turbulens som ett övertagande förmodas innebära. Annan information skulle inte heller bli lika aktuell t.ex. årsredovisningar eller egen erfarenhet från bolaget t.ex. i undervisning. Inte heller skulle tidigare intervjuer bedömts vara aktuella längre.
Respondentvalidering
4.4.6.
För att inte riskera att intervjun blir alltför sluten, har respondenterna informerats om möj-lighet till genomläsning innan publicering (respondentvalidering). För att minimera re-spondentens insats har arbetsprocessen förklarats med att genomläsning kan ske efter det att dokumentet genomarbetats. Avsikten var att respondentvalideringen skulle ske när texten var i färdigt avhandlingsskick men det var inte möjligt då det sista arbetet med tex-ten har gjorts i och med slutredigeringen av avhandlingen inför tryck (se även 4.4.5 Käll-kritik). Valet att erbjuda respondentvalidering bedömdes kunna innebära fördelar för att stärka materialet men samtidigt en risk om respondenten vid valideringen skulle begära att intervjun anonymiseras. Anonymiseringen vore ett stort bakslag för studien då inform-ationen blir mindre intressant om den lämnas anonymt. Det finns en poäng i att företaget går att identifiera så att en läsare själv kan söka och bekräfta eller förkasta information. En eventuell anonymisering skulle också vara svår att praktiskt åstadkomma då branschen är liten, t.ex. skulle beskrivningen av ombord-management vara svår att genomföra utan att läsare skulle förstå att respondenten var Laurin.
digt var det viktigt att respondentvalideringen gjordes i så nära anslutning till intervjutill-fället som möjligt. Då överföringen från tal till text och att sedan redigera texten tog lång tid innebar att texten ändå inte var helt färdigbearbetad till avhandlingsformat bl.a. var det mycket upprepningar i den text som respondenterna fick sig tillsänt. Ändå var intrycket att respondenterna noggrant gick igenom all text. Texten har efter respondentvalideringen ytterligare bearbetats av redaktionella skäl och för att få mer flyt i texten. I det arbetet finns det en risk att texten förändats så ytterligare en respondentvalidering skulle vara motiverad men det har alltså inte gjorts. Anledningen är att den slutgiltiga bearbetningen av texten har gjorts i samband med slutredigeringen av hela avhandlingen vilket gjort att ytterligare en respondentvalidering inte hunnits med. Därmed får jag påta mig ansvaret för att texten i empirin faktiskt är den korrekta och eventuella felaktigheter därför är mitt ansvar.
Respondenten kan hålla inne med information och det är svårt att veta exakt vad men un-der samtalets gång har respondenten i något fall tydligt markerat att viss information inte tillhandahålls. Att viss information inte skulle vara tillgänglig var väntat men inte exakt vad det kunde vara. T.ex. att namnge kunder eller mer exakt vilka kanaler som används vid kontakter med kunder var något som respondenterna inte ville dela med sig av. Reakt-ionen uppfattades som naturlig och informatReakt-ionen skulle säkert ha bidragit till att stärka materialet ytterligare. Respondenten kan även ha hållit inne med information som inter-vjuaren inte är medveten om och det är svårt att avgöra hur den i så fall påverkar materi-alet.
Intervjun med Broström gjordes ca 2 år efter det att företaget övertagits av Maersk så in-tervjun med Broström skulle kunna tolkas vara en intervju med privatpersonen Anders Dreijer. En intervju med Maersk bedömdes ändå inte lika intressant som att göra den med Anders Dreijer. Anledningen är att Maersk inte är ett svenskt utan danskt bolag och en intervju med Maersk inte bedömdes kunna ge den beskrivningen av affärsstrategierna t.ex. p.g.a. den turbulens som ett övertagande förmodas innebära. Annan information skulle inte heller bli lika aktuell t.ex. årsredovisningar eller egen erfarenhet från bolaget t.ex. i undervisning. Inte heller skulle tidigare intervjuer bedömts vara aktuella längre.
Respondentvalidering
4.4.6.
För att inte riskera att intervjun blir alltför sluten, har respondenterna informerats om möj-lighet till genomläsning innan publicering (respondentvalidering). För att minimera re-spondentens insats har arbetsprocessen förklarats med att genomläsning kan ske efter det att dokumentet genomarbetats. Avsikten var att respondentvalideringen skulle ske när
Möjlighet till genomläsning har utnyttjats av Laurin och Sirius men inte av Broström. Genomläsningen har hanterats som en del och en fortsättning på intervjun. Respondenter-na hade reservationer men synpunkterRespondenter-na bedömdes stärka materialet. SynpunkterRespondenter-na gällde att vissa detaljer skulle strykas ur materialet bl.a. sådant som gav för detaljerad informat-ion om kunder. Motiveringen till strykningen var att konkurrenter kunde dra nytta av in-formationen eller att kunderna kunde tolka inin-formationen negativt, vilket inte alls var meningen. I det första utsända manuskriptet fanns motsägelser men de visade sig vara feltolkningar i överföringen från tal till text vilket stärkte och förenklade studien. Jag me-nar att respondentvalideringen har stärkt studien genom att missförstånd, feluppfattningar eller tolkningsfel har kunnat korrigeras men några större ändringar gjordes inte och be-gärdes inte heller av respondenterna.