Begrepp och förkortningar
2 Inledande händelser och händelseklassning
2.1 Allmänt
En indelning görs av samtliga inledande händelser i olika händelseklasser. Indelningen görs baserat på den frekvens händelsen förväntas ha. Samtliga händelser som förväntas ske vid normal anläggningsdrift ner till händelser som bedöms vara extremt osannolika ingår i
händelseklassningen. I kapitlet redovisas definitionen av respektive händelseklass och exempel ges på händelser inom respektive händelseklass.
2.2 Frekvensintervall baserat på ANSI/ANS 51.1 och 52.1
Indelningen av händelser i händelseklasser baserar sig ursprungligen på ANSI/ANS 51.1 [1] och 52.1-1983 [2]. I [2] redovisas fem klasser; PC1, PC2, PC3, PC4 och PC5.
För vissa svenska kärnkraftsanläggningar (denna indelning finns också beskriven i SSMFS 2008:17 som gäller för kärnkraftverk) och för inkapslingsanläggningen [3] tillämpas
indelningen av H1–H4. H1 motsvarar här PC1 och H2 motsvarar PC2 och PC3, H3 motsvarar PC4 och H4 slutligen motsvarar PC5. Sammanslagningen av PC2 och PC3 i en händelseklass, H2, har för svensk tillämpning inte någon betydelse då uppdelningen i PC2 och PC3 enbart grundar sig på amerikanska krav.
För inkapslingsanläggningen har händelseklass H3 och H4 slagits samman i en händelseklass [3]. Motivet är att antalet händelser för inkapslingsanläggningen är mycket färre än för kärnkraftverken. Samma metodik tillämpas även för slutförvarsanläggningen då antalet
1 ANSI/ANS 51.1 och 52.1-1983 har annullerats av ANSI/ANS och betraktas idag som så kallade
”historical standards”. Det finns för närvarande inget som ersätter dessa och praxis är att de tillämpas tills vidare.
1091151 Öppen 3.0 Godkänt
7
händelser i slutförvarsanläggningen också är mycket färre än för ett kärnkraftverk. Utöver ovanstående händelseklasser finns det ytterligare en händelseklass, H5, vilken för
kärnkraftsanläggningar ligger till grund för de så kallade konsekvenslindrande systemen.
Händelseklass H5 är inte tillämplig för dimensionering av slutförvarsanläggningen och betraktas på samma sätt som extremt osannolika händelser, det vill säga som en restrisk.
2.3 Händelseklassning
Följande händelseklasser tillämpas för slutförvarsanläggningen:
Händelseklass Benämning
H1 Normal drift
H2 Förväntade händelser (störningar)
H3/H4 Ej förväntade/osannolika händelser (missöden) H5 / Restrisker Mycket osannolika/extremt osannolika händelser
I de följande avsnitten ges definitionen för respektive händelseklass och exempel på händelser som tillhör händelseklassen.
Händelser som redovisas är sådan som kan förorsaka:
• en radiologisk olycka med utsläpp
• en radiologisk olycka med strålningsexponering av personal
• en kvalitetssänkande påverkan på slutförvarets barriärer.
Övergripande anges konstruktionsstyrande händelser och händelsetyper i avsnitt 2.3.1 samt ställda krav i form av acceptanskriterier i avsnitt 2.3.2. I 2.3.2 framgår då också närmre den avgränsning av händelsen som görs för att den ska ingå i det frekvensområde händelseklassen omfattar.
2.3.1 Händelseklass H1 – Normal drift Definition
En uppdelning har gjorts av händelseklass H1 – Normal drift i H1.1–H1.4. Denna indelning har gjorts, kopplat till dosberäkningar i SR-Drift kapitel 7, i syfte att förtydliga att tillstånd efter inträffade H2 respektive H3/H4-händelser också utgör en del av händelseklass H1. I händelse-klass H1 ingår:
H1.1 Alla planerade tillstånd inom ramen för normal drift.
Händelsefrekvensen, f, är ≥ 1 per år
H1.2 Mindre driftstörningar som omhändertas av ordinarie driftsystem och som inte ger driftstopp längre än XX2 h.
H1.3 H1.3 omfattar den återställnings- och återföringshantering av kapsel till ett tidigare steg, så kallad reversibel process, som uppstår på grund av händelse i H2 eller H3/H4 som lett till otillåten påverkan på buffert eller
deponeringspositionen. Händelsen har inte lett till otillåten påverkan på kapseln. Utbyte av buffert eller annan åtgärd som erfordrar att oskadad kapsel avlägsnas blir konsekvensen.
2 XX h avser ge ett visst utrymme för att korta driftavbrott inte direkt ska leda till en H2-händelse. SSMFS 2008:17 anger att ”Normal drift (H1) - Inkluderar störningar som bemästras av ordinarie drift- och reglersystem utan driftavbrott.” Enbart de driftavbrott som varar mer än XX h behöver rapporteras.
1091151 Öppen 3.0 Godkänt
8
Händelsefrekvensen är 1 givet inledande händelse.
H1.4 H1.4 omfattar den återställnings- och återföringshantering, så kallad reversibel process som följer efter en händelse i H3/H4 som lett till kapselpåverkan.
Inledande händelser som avses är de som beskrivs under H3/H4 nedan och där kapselskada erhållits.
Efter inträffad inledande händelse ska återställning av hanteringssystem och återföring av kapsel ske som planerad, instruktionsstyrd verksamhet inom ramen för acceptanskriterier för H1.
Sannolikheten är 1 givet inledande händelse.
2.3.2 Händelseklass H2 – Förväntade händelser (störningar) Definition
Förväntade händelser som kan komma att inträffa under slutförvarsanläggningens driftskede.
Frekvens
Händelsefrekvensen, f, är 10-2 ≤ f < 1per år. Värdet ska användas som bedömningsgrund då tillkommande händelser, sådana som inte anges i denna rapport, ska tilldelas händelseklass.
Om ett enskilt specialfall identifieras som inte ligger inom frekvensintervallet behöver det inte beaktas inom händelseklass H2.
Omfattning
Exempel på händelser inom händelseklass H2 är följande:
1. bortfall av yttre nät 2. operatörsfel
3. driftavbrott i hanteringsutrustning med varaktighet > XX3h 4. brand av mindre omfattning
5. händelser som leder till mindre mekanisk, utvändig, skada på kapseln 6. stopp av länspumpar (mindre översvämning)
7. händelser som leder till skador på buffert och/eller förvarsberg som erfordrar åtgärd av ett deponeringshål med deponerad kapsel. Händelsen leder inte till någon kapselpåverkan men återföring av denna till ett tidigare hanteringssteg erfordras
8. händelser avseende kriticitetssäkerhet.
2.3.3 Händelseklass H3/H4 – Ej förväntade/osannolika händelser (missöden) Definition
Händelser som inte förväntas inträffa under slutförvarsanläggningens drift. Här ingår även händelser som analyseras för att visa anläggningens robusthet.
Frekvens
Händelsefrekvensen, f, ligger inom intervallet 10-6 ≤ f < 10-2 per år. Värdet ska användas som bedömningsgrund då tillkommande händelser, sådana som inte identifierats i denna rapport, ska tilldelas händelseklass.
3 Se fotnot 2.
1091151 Öppen 3.0 Godkänt
9
Om ett enskilt specialfall identifieras som inte ligger inom frekvensintervallet behöver det inte beaktas inom händelseklass H3/H4.
Omfattning
Exempel på händelser inom händelseklass H3/H4 är följande:
1. brand av större omfattning
2. hanteringsmissöden såsom tappad kapsel, kollision i samband med förflyttning
3. missiler eller annan yttre påverkan som ger en större utvändig skada eller belastning på kapseln
4. större översvämning
5. kapseln fastnar i KTB eller i deponeringsmaskinens strålskyddstub i samband med överföring eller vid deponering
6. jordbävning
7. extrema väderförhållanden
8. händelser som leder till större skador på buffert och/eller förvarsberg med påverkan på deponeringshål med deponerade kapslar. Händelsen kräver att aktuella kapslar återförs till ett tidigare hanteringssteg. Kapslarnas integritet påverkas inte av händelsen
9. detonation i närhet av kapsel (hantering av sprängmedel) 10. händelser avseende kriticitetssäkerhet.
2.3.4 Icke konstruktionsstyrande händelser4 Definition
Händelser i händelseklass H5 – mycket osannolika händelser och vad som benämns restrisk, det vill säga extremt osannolika händelser som har så låg sannolikhet att de inte behöver beaktas som inledande händelser i samband med säkerhetsanalys.
Frekvens
Händelsefrekvensen, f, < 10-6 per år. Värdet ska användas som bedömningsgrund då tillkommande händelser, sådana som inte identifierats i denna rapport, ska tilldelas händelseklass.
Omfattning
Exempel på händelser inom händelseklass H5 och Restrisker är följande:
1. störtande flygplan
2. stort ras i berganläggningen
3. deponeringsmaskinen felaktigt styrd till bergarbetsområdet.
Stort ras i berganläggningen under driftskedet bedöms som mycket osannolik. En mycket omfattande utvärdering av bergets karaktär och egenskaper har gjorts. Stora ras är mycket sällan förekommande i denna typ av berg. Händelsen betraktas därför inom händelseklass H5/Restrisk.
4 Icke konstruktionsstyrande händelser utgörs av händelseklass H5 – mycket osannolika händelser/restrisker – extremt osannolika händelser.
1091151 Öppen 3.0 Godkänt
10