Inledning - BERTIL. Prop : 59. Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år Nr 59

Våren 1970 lades i prop. 88 fram förslag angående utbyggnaden av högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland. I propositionen föreslogs bl. a. att en ny teknisk utbildnings- och forskningscnhet skulle byggas upp i Luleå innehållande en maskinteknisk utbildnings- och forskningsorganisation. Vid planeringen av enheten skall man vidare utgå från att en del av sektionen för bergsvetenskap vid tekniska hög-skolan i Stockholm skall flyttas till Luleå. För att biträda universitets-kanslersämbetet i förberedelsearbetet borde en organisationskommitt~

tillsättas. Riksdagen beslöt i överensstämmelse med de framlagda för-slagen (SU 1970: 133, rskr 1970: 296).

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade statsrådet Mo"

berg den 21 maj 1970 en organisationskommittel (U 1970: 62) med uppgift att under universitetskanslersämbetet planera den högre tekniska utbildningen och forskningen i övre Norrland. Organisationskommittens direktiv redovisas i 1971 års riksdagsberättelse (s. 303).

Organisationskommitten har den 17 december 1970 överlämnat sitt första delbetänkande Högre teknisk utbildning och forskning i övre

1 Disponenten John Olof Edström, ordförande, professorn Gotthard Björling, teknologen Lars-Åke Henningsson, byggnadsrådet Leif Lindstrand, kommu-nalrådet Nils Malmgren, direktören ·Folke Nilsson, professorn Lars Nord-ström, professorn Karl-Gustav Paul, byråchefen Hans Poppius och kansli-chefen Zolo Östlund. Vidare har landshövdingen Ragnar Lassinantti adjunge-rats till kommitten.

Norrland, M askinteknik i Luleå till universitetskanslersämbetet. Efter remissbehandling av betänkandet har ämbetet den 12 februari 1971 kommit in med förslag angående anordnande av maskinteknisk utbild-ning och forskutbild-ning i Luleå. Ambetet har samtidigt överlämnat organisa-tionskommittens betänkande samt de yttranden som avgivits över be-tänkandet jämte en sammanställning av remissyttrandena.

Beträffande åtskilliga av de förslag som lagts fram av organisations-kommitten, remissinstanserna m. fl. och av universitetskanslersämbetet fordras inte beslut av riksdagen. För överblickens och sammanhangets skull berörs emellertid även vissa av dessa förslag.

2 Organisationskommitten

I det följande redovisar jag kortfattat organisationskommittens för-slag. I fråga om närmare motiveringar tillåter jag mig att hänvisa till betänkandet Högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland, Maskinteknik i Luleå.

2.1 Bakgrund till kommittens arbete

Som bakgrund till sitt utredningsarbete lämnar organisationskom-mitten inledningsvis en kortfattad redogörelse för de skilda förslag och synpunkter i fråga om motiv, lokalisering och inriktning av högre tek-nisk utbildning och forskning i Norrland, som lagts fram av Norrlands-beredningen och som framförts vid remissbehandlingen av Norrlands-beredningens betänkande, till vilka statsmakterna tog ställning vid behandlingen av prop. 1970: 88 (SU 1970: 133, rskr 1970: 296). Kommitten redogör vidare för univcrsitetskanslcrsämbetets förslag i anslagsframställningen för budgetåret 1971172 angående inrättande av studiekurser på tekniska ämnesområden inom ramen för utbildningsorganisationen vid filosofisk fakultet (jfr prop. 1971: 1 bil. 10 s. 243, 251 ). Kommitten konstaterar diirvid att den har att ta hänsyn till detta förslag till breddning av ut-bildningsutbudet vid filosofisk fakultet i första hand niir det gäller frågan om anordnande av utbildning inom vissa tekniska studiekurser vid uni-versitetet i Umeå.

Organisationskommitten redogör slutligen för universitetskanslersäm-betets uppdrag att planera försöksverksamhet med systematiserad de-centraliserad universitetsutbildning

Gfr

prop. 1970: 169, SU 1970: 223, rskr 1970: 438). Läsåret 1970/71 bedrivs sådan utbildning i Luleå, Sundsvall och Östersund i bl. a. matematik (40 poäng) och för läsåret 1971/72 föreslår ämbetet utbildning på samma orter i bl. a. fysik (40 poäng). Denna försöksverksamhet ger kommitten anledning att under-söka möjligheterna till sambruk av vissa lokaler och viss utrustning trots

1* Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 59

att den systematiserade decentraliserade universitetsutbildi1ingen inte innebär att en permament organisation fråga om lokaler och lärar-tjänster etableras på de aktuella orterna.

2.2 Högre teknisk utbildning och forskning

Organisationskommittfo presenterar i detta avsnitt sin principiella syn på högre teknisk utbildning och forskning, dess delar, organi~ation m. m.

för att utifrån denna utgångspunkt i följande avsnitt och i senare del-betänkanden återkomma till sina konkreta överväganden och förslag.

2.2.1 Utbildningens mål

När det gäller frågan om utbildningens mål delar kommitten in dessa samhällets övergripande mål för utbildningen, specifika regionalpoli-tiska mål samt individuella mål för utbildningen. Kommitten anger som exempel på samhällets övergripand~ mål för utbildningen att till varje studerande förmedla färdighet att använda metoder och förbereda för framtida yrkesverksamhet eller för fortsatta studier samt ett - i någon bemärkelse - optimalt utnyttjande av samhällets resurser för utbild-ning. De specifika regionalpolitiska mftlen för utbildningen innefattar dels strävan att inom varje region erbjuda de studerande ett allsidigt utbud av förekommande utbildningsvägar, dels utbildningens möjlighet att stimulera samhällsutvecklingen i regionen. Som exempel på indivi-duella mål anger kommitten bl. a.

att ge en grundläggande naturvetenskaplig och teknisk utbildning, att ge en fortsatt teknisk utbildning med inblick i forskningens me-toder och arbetssätt, som möjliggör en tidig insats i kvalificerade tekniska uppgifter inom samhället,

att förbereda för eventuell forskarutbildning, att ge förmåga till kreativt och kritiskt tänkande, att träna kommunikationsfärdighet.

Dessa mål, som inte anges i prioritetsordning eller gör anspråk på att vara fullständiga, bör enligt kommitten ges en för varje utbildningslinje specifik utformning.

Organisationskommitten redovisar vidare sin ambition alt göra den högre tekniska utbildningen (och forskningen) i övre Norrland likvärdig med övriga högre tekniska läroanstalters. Detta innebär emdlcrtid inte att utbildningen skall vara identisk utan· att skillnader kan förekomma bl. a. med hänsyn till de specifika regionalpolitiska mål som skall till-godoses. Kommitten stryker dessutom under vikten av att miden för den högre tekniska utbildningen kompletteras med

att genom utbildning i icke-tekniska ämnen vidga referensramen för framtida yrkesverksamhet.

Mot bakgrund av de senaste årens debatt om teknikernas roll i sam-hlillet, livsmiljöns utformning i vid mening och om villkoren för använd-ningen av naturresurserna är det enligt kommitten naturligt att i ut-bildningsplaneringen ta fasta på de konstruktiva förslagen i denna de-batt vid uppläggningen av utbildningslinjer som är betydelsefulla i dessa avseenden. Med hänsyn hlirti!l har kommitten kompletterat målen för den högre tekniska utbildningen så att de studerande skall få en vidgad referensram och få kännedom dels om den högre tekniska utbildningens och den kommande yrkcsverksamhetens roll i samhällssystemet, dels om den indirekta påverkan på samhällets struktur och funktionssätt som kan bli följden av ingenjörens lösningar av olika tekniska problem.

2.2.2 Utbyggnaden av högre teknisk utbildning

Organisationskommitten konstaterar beträffande storleken och inrikt-ningen på utbyggnaden av högre teknisk utbildning att tidigare utbygg-nadsbeslut till stor del grundats på en antalsmässig uppskattning av ar-betsmarknadens behov av civilingenjörer, ofta byggda på trendframskriv-ningar. Med hänsyn till dels arbetsmarknadens ökade dynamik, dels en allt större utbytbarhet mellan grupper med ungefär lika lång utbildning men med olika inriktning och utbytbarhet mellan grupper med olika lång utbildning men med samma inriktning, upplever kommitten sådana an-talsmlissiga beräkningar som alltmer osäkra. Kommitten framhåller dess-utom att dess förslag till inriktning, uppläggning och dimensionering av den högre tekniska utbildningen inte enbart får betraktas som avpas-sade för dagens arbetsmarknad utan givetvis bidrar till att förändra den.

2.2.3 Studieorganisationen

Kommitten föreslår att studieorganisationen vid den högre tekniska utbildningen i övre Norrland i huvudsak bör läggas upp på samma sätt som vid de existerande högre tekniska läroanstalterna och således om-fatta en fyraårig utbildning med en studieordning anpassad efter nuva-rande läsårsindelning. Kommitten föreslår dock att den nya utbildningen i högre grad än utbildningen vid de gamla läroanstalterna bygger på principen om successiv differentiering varigenom den studerande i ut-bildningsgången går från grundläggande ämnen till tillämpade och från

»breda» ämnen till specialiserade enligt följande modell.

- första studieåret

- andra studieåret tredje studieåret - fjärde studieåret

grundläggande matematisk-naturveten-skapliga studier kompletterade med kur-ser av bl. a. studiemotiverande karaktär, grundläggande tekniska studier,

specialiserade tekniska studier,

fördjupning och träning i metodik samt examensarbete.

Kommitten föreslår vidare att en längre period av läsåret än som nu är fallet skall användas för studier och att kortare tid anslås för ten-tamina. Relationen mellan studietid och tentamenstid under läsåret som f. n. är 80 %-20 % kommer enligt förslaget att förändras till 90 %-10 % . Denna förändring möjliggörs genom att flera mindre ämnen förs samman till blockämnen, varigenom antalet tentamina mins-kar. Kommitten framhåller att man genom att skapa blockimnen upp-når pedagogiska fördelar i form av bättre översikt av blockämnets olika delar och ökade möjligheter till samordning av utbildningsplaneringen.

Enligt kommittens förslag kommer de studerande att under läsåret pa-rallellt studera två tentamensämnen och ett obligatoriskt ick(:-tentamens-ämne.

Organisationskommitten redovisar en begränsad undersökning av möj-ligheterna att införa ett gemensamt första studieår som omfattar dels den föreslagna maskintekniska utbildningen, dels de delar av utbild-ningen vid sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stock-holm som avses bli flyttade ti11 Luleå. För dessa båda utbildoingslinjer föreligger enligt kommitten inga hinder för val av ämnen ingående i ett gemensamt inledande läsår så att för resp. linje väsentliga kurser får utrymme och utan att studieplanen innehåller onödiga avsnitt för någon av utbildningslinjerna. Med hänsyn till sin målsättning att genom ut-bildning vidga teknikerns referensram så att denne upplever sitt teknik-område insatt i ett större sammanhang, föreslår kommitten att avsnitt från exempelvis statskunskap, nationalekonomi, sociologi, psykologi, ar-betsmedicin och ergonomi ingår i utbildningen under samtliga studieår.

Kommitten återkommer till de konkreta förslagen härvidlag i samband med utbildnings- och studieplanerna för resp. utbildningslinje. Kommit-ten framhåller vidare att i den grundläggande högre tekniska utbild-ningen bör ingå praktisk verksamhet. I fråga om fördelutbild-ningen mellan miljöpraktik, färdighetspraktik och tillämpad utbildning har kommitten gjort den avvägningen att tyngdpunkten bör ligga på miljöpraktiken.

Den av kommitten föreslagna läsårsorganisationen förutsätter att de studerande i större utsträckning än f. n. håller den planerade studietak-ten, då bl. a. möjligheterna till omtentamina minskar. Kom.mitten för-utsätter därför dels att den studerande själv med lärarens hjälp bedömer sin studiesituation redan under pågående kurs, dels att studievägledare kopplas in så fort den studerande uppvisar otillräckliga studieresultat.

Kommitten återkommer senare med förslag till resurser för studieväg-ledningsverksamheten.

2.2.4 Utbildningsenhetens organisation

Organisationskommitten föreslår en provisorisk organisation för de delar av verksamheten som, på grund av uppbyggnadsarbetet, ej l:an regleras genom universitetsstadgan (1964: 461). Kommitten kommer att föreslå

en fullständig organisation - utbildningsenhetens status och styrelse-form samt samband med andra universitet och högskolor - i ett senare delbetänkande. För att utbildning skall kunna påbörjas hösten 1971 föreslår kommitten följande provisoriska organisation. Högre teknisk bildning och forskning skall bedrivas vid en högskolenhet i Luleå och ut-bildningen ges på en eller flera utbildningslinjer. Den omedelbara sty-relsen vid högskolcnheten handhas av organisationskommitten, varige-nom konsistorium och rektorsämbete kommer att saknas i inlednings-skedet. Högskolenhetens centrala förvaltning sköts dels genom att en under kommitten placerad tjänsteman svarar för att på högskolenheten ankommande förvaltnings- och verkställighetsuppgifter fullgörs, dels genom att kamerala delar av personaladministrationen samt kassa och redovisning handhas av universitetet i Umeå. För behandling av utbild-ningsärenden föreslår kommitten att en utbildningsnämnd inrättas för varje utbildningslinje.

2.2.5 Forskning - utveckling

Organisationskommitten behandlar vidare bl. a. vissa allmänna frågor rörande den tekniska forskningen och dess inriktning samt samverkan mellan högre teknisk utbildning och forskning och industriella forsk-nings- och utvecklingsorgan.

Kommitten framhåller att den tekniska forskningen i övre Norrland bör ha tillämpad inriktning och vara dimensionerad och organiserad så att den är självgenererande och således kan bedrivas i en miljö som är kvalitativt likvärdig med andra läroanstalters. De forskningsområden kommitten ämnar föreslå kommer att bestå av dels en bas av ämnen som finns vid motsvarande sektioner/utbildningslinjer vid övriga tek-niska fakulteter, dels riksunika forskningsområden för att om möjligt undvika dubbleringar när det gäller satsningar på olika tekniska områ-den. Vidare bör man enligt kommitten beakta värdet av den samhälls-stimulans för landsdelen som forskning på olika områden kan ge.

Ett vidgat forskningssamarbete mellan universitet och högskolor samt utanför dessa stående institutioner anser kommitten angeläget. Kommit-ten hänvisar därvid till universitetskanslersämbetets utredning om forsk-ningssamverkan mellan universiteten, högskolorna och näringslivet.

Kommitten erinrar vidare om att ämbetet tillsatt en arbetsgrupp för att utreda frågor som aktualiseras vid inrättande av extra professurer vid forskningsinstitut m. m. utanför universitet och högskolor.

Kommitten ämnar följa arbetet i nämnda arbetsgrupp och i det fort-satta utredningsarbetet undersöka möjligheten och lämpligheten av att inrätta extra tjänster som professor. Kommitten återkommer i anslutning till sina konkreta förslag till forskningsområden till frågan om samverkan med olika industriella forsknings- och utvecklingsenheter i övre Norr-land.

2.3 Maskinteknisk utbildning och forskning i Luleå 2.3.1 Allmänt

Organisationskommitten redovisar inledningsvis det mål för maskin-teknisk utbildning som utbildningsrådet för maskinteknik formulerat, vilket utgör allmän utgångspunkt för kommittens förslag till uppläggning av motsvarande utbildning vid högskolenheten i Luleå. Med hänvisning till sin principiella uppfattning om utformningen av den högre tekniska utbildningen gör kommitten tillägget att en väsentlig del i målet för den-na utbildning är att ge den studerande kännedom om utbildningens och den kommande yrkcsverksamhetens roll i ett samhälleligt system, vilket innebär att samhällsvetenskapliga orienteringskurser kommo~r att stu-deras tillsammans med de tekniska ämnena. Den maskintekniska utbild-ningen i Luleå föreslås få en uppbyggnad som karakteriseras av ett suc-cessivt val av ämnen men där fyra terminers utbildning dock i huvudsak är gemensamma. Utbildningen de sista terminerna kommer ntt koncen-treras kring ett tillämpat tekniskt ämne, som skall studeras till den högsta nivå studietiden medger.

2.3.2 Inriktning av maskinteknisk utbildning och forskning i Luleå Organisationskommitten konstaterar med utgångspunkt i en utförd sammanställning och analys av utbildnings- och forskningsorganisationen inom det maskintekniska området vid de existerande tekniska fakulte-terna att basen inom detta teknikområde består av dels en konstruktions-och produktionsteknisk ämnesgrupp, dels en ämnesgrupp inom området industriell ekonomi och organisation. Vidare utgör de värmetekniska resp. skeppstekniska ämnena två betydande ämnesgrupper, som emel-lertid finns företrädda endast vid de äldre tekniska fakulteterna. Mot denna bakgrund och efter analys av nuvarande forskningsspecialiseringar inom de centrala maskintekniska ämnena vid de tekniska fakulteterna drar kommitten följande slutsatser i fråga om inriktningen av den ma-skintekniska utbildningen och forskningen i Luleå

att de konstruktions-, material- och bearbetningstekniska omrildena, som utgör en generell stomme inom varje maskinteknisk enhet, skall täckas inom högskolenheten samt att de forskningstjänster som kom-mitten föreslår skall ges viss inriktning eller att innehavarna av forsk-ningstjänsterna skall själva kunna skapa viss profil hos sin verksam-het inom ett mer totalt mönster inom landet,

att de organisationstekniska områdena skall täckas vid högskolenheten eller genom samverkan med separat institution och att därvid de speciellt industriella aspekterna skall beaktas men att forsknings-tjänster eller innehavare av dessa skall ha möjligheter till profile-ringar,

att möjligheten av specialiteter av »rikskaraktiir» för den maskintekniska utbildningen och forskningen vid högskolcnheten skall noga under-sökas.

Inom det konstruktionstekniska ämnesområdet bör enligt kommitten ämnena maskinkonstruktion, maskinelement, hållfasthetslära och trans-portteknik (transportmedel) ges en inriktning mot tung och medeltung konstruktion. Inom området för konstruktionsmaterial kan en delvis ny profil skapas genom att man i såväl forskning som utbildning binder samman processteknik med bearbetningsteknik och konstruktionsteknik med inriktning mot metaller, sintermaterial, keramiska material, orga-niska material och syntetiska material. Kommitten föreslår vidare att ämnesområdet mekanisk bearbetningsteknik vid högskolenheten inriktas mot varm och halvvarm bearbetning. För de båda sistnämnda teknik-områdena är enligt kommitten möjligheterna till samverkan med metall-urgiska forskningsstationen i Luleå och dess planerade utbyggnad mot bearbetningsteknik uppenbar. Vidare anges industriell ekonomi och orga-nisation som ett lämpligt forsknings- och utbildningsområde. Kommit-ten redovisar dessutom sin avsikt att i ett senare delbetänkande återkom-ma med förslag om en specialisering inom finmekaniken, vilken svarar . mot ett riksintresse och som kan komma att lokaliseras till Skellefteå (presenteras i bilaga till betänkandet).

Den maskintekniska utbildningen vid högskolenheten i Luleå bör en-ligt kommittens förslag bestå av två studieinriktningar nämligen maskin-konstruktion samt material- och bearbetningsteknik. Som en tänkbar tredje studieinriktning antyds den nyssnämnda specialiseringen mot fin-mekanik. Uppdelningen på olika studieinriktningar kommer att ske i början av tredje läsåret. Under första läsåret meddelas undervisning i ämnena teknikens matematiska hjälpmedel, teknikens naturvetenskapliga grunder samt orientering om tekniken. Undervisningen i åtskilliga av del-kurserna under det första läsåret avses stödjas av TV genom att TRU-producerade program eller delar därav föreslås bli använda som komplet-terande inslag i den traditionella undervisningen. Under det andra fäs-året sker undervisning i grundläggande tekniska ämnen, främst maskin-teknik, material- och bearbetningsteknik samt elektroteknik. Under det tredje läsåret meddelas undervisning i specialiserade tekniska ämnen vid endera av de nyssnämnda studieinriktningarna. Under det avslutande fjärde året avses de studerande välja mellan ett antal huvudämnen vid resp. studieinriktning varefter sista terminen används för examensarbete.

Under samtliga läsår sker undervisning i olika samhälls- och beteende-vetenskapliga ämnen.

2.3.3 Institutions- och personalorganisation m. m.

Organisationskommitten föreslår att den maskintekniska utbildningen och forskningen i Luleå bedrivs inom ramen för två storinstitutioner,

nämligen institutionen för maskinkonstruktion samt institutionen för ma-terial- och bearbetningsteknik. Kommittens utgångspunkter för dess förslag till institutionsorganisation har varit

att institutionerna bör organiseras så att slagkraftiga arbetsgrupper kan bildas för gemensamma forskningsuppgifter,

att institutionerna bör samlas kring vissa grundläggande eller profileran-de forskningsområprofileran-den, vilka också bör motsvara utbildningens om-råden i den avslutande utbildningen (fjärde läsåret),

att den avslutande utbildningen företdidesvis bör ges av personer med direkt anknytning till forsknings- och utvecklingsarbete under det att den grundläggande utbildningen avseende främst de två första åren bör ges av andra lärare, vilka ej nödvändigtvis måste ha sådan an-knytning.

I fråga om sammansättningen av forskargrupperna vid institutionerna anför kommitten följande.

Dessa grupper bör vara sammansatta av personer med näraliggande men ej varandra helt täckande specialiteter; vidare är en spridning i åldershänseende önskvärd. Vid de befintliga högskolorna utgörs forskar-grupperna i regel av professor och assistenter inom en institution. Det är påfallande i hur liten utsträckning forskare ur ett mellanskikt mellan assistenter och professsorer är knutna till institutionerna. Delta förefal-ler organisationskommitten vara en brist som vid organiserand·~ av en ny enhet för högre teknisk utbildning och forskning bör korrigeras. Orga-nisationskommitten tror sig ha kunnat konstatera att, i fall då biträdande professor, docent eller forskarassistent varit knutna till en .institution, slagkraften i forsknings- och utvecklingsarbetena har varit avsevärt högre. En förutsättning syns då också vara att biträdande professor (ti-digare laborator) ej har ett helt avskilt forskningsområde utan samver-kar med övriga i gemensamma projekt.

Mot denna bakgrund föreslår kommitten följande personalorganisa-tion och tidsplan för dess uppbyggnad.

Speciallärare Värme- och kraftteknik¹

Universitetslektor Teknikens matematiska hjälpmedel Universitetslektor Teknikens naturvetenskapliga grunder Universitetsadjunkt Teknikens matematiska hjälpmedel Universitetsadjunkt Teknikens naturvetenskapliga grunder

Tidpunkt

Tjänst/ämne

lllstirutione11 för material- och bearbetningstek11ik Professor Konstruktionsmaterial Speciallärare Organiska och syntetiska material' Speciallärare Ytbehandling' ' Speciallärare tillsätts av högskolans styrelse, vilken tills vidare är organi-sationskommitten. Kostnaden bestrids inom ramen för kursanslaget.

Beträffande de föreslagna tjänsterna som speciallärare anför kommit-ten.

I ovanstående förteckning har organisationskommitten tagit upp ett antal speciallärartjänster. Inom kommitten har det s~irskilt framhållits att det vore önskvärt att som förare i dessa ämnen i stället för special-lärare kunna knyta aktiva forskare eller universitetslektorer. Undervis-ningens begränsade omfattning gör emellertid att kommitten här måste förutse speciallärare. Kommitten vill i detta sammanhang stryka under vikten av att central myndighet främjar möjligheten att tjänster som forskare eller lärare blir gemensamma för annan teknisk högskola och högskolenheten i Luleå. Som exempel vill kommitten framhålla att för speciallärartjänsten i värme- och kraftteknik, där undervisningen avslut-ningsvis kanske bör inriktas mot förbränningsmotorteknik, ett samarbete med institutionen för energiteknik vid CTH skulle vara lämpligt. På samma sätt skulle undervisningen i organiska och syntetiska material

In document BERTIL. Prop : 59. Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år Nr 59 (Page 2-0)