Frågor om jämställda löner har länge haft en framskjuten plats i den offentliga debatten.1 I Jämställdhetslagen (1991:433) (JämL) finns dels förbud mot köns-diskriminerande lönesättning, dels åläggs arbetsgivaren att årligen kartlägga och analysera osakliga löneskillnader. Trots detta föreligger det fortfarande löne-skillnader mellan kvinnor och män. Enligt statistik från SCB, avseende år 2006, tjänar kvinnor generellt endast 92 % av vad männen tjänar.2 Skillnaderna i lön mellan män och kvinnor på den svenska arbetsmarknaden handlar i stor utsträckning om skillnader mellan olika yrkesområden. De kvinnodominerade yrkena har av tradition värderats lägre jämfört med de mansdominerade.3 Svensk lag saknar i stort sett rättslig reglering på löneområdet. Det finns exempelvis ingen lag om minimilöner i Sverige. Istället är det upp till arbetsmarkandens parter att skapa kollektivavtal om lönenivåerna. Det råder således avtalsfrihet gällande lönesättningen. Kollektivavtalen och den svenska arbetsrättsliga diskrimineringslagstiftningen är dock en inskränkning i denna frihet. Arbets-marknaden har gått alltmer från en kollektiv till en mer individuell lönesättning.
Detta gör att det i vissa fall blir problem med att avgöra var gränsen går mellan diskriminerande lönesättning och rent individuell lönesättning. Mot denna bakgrund har jag i uppsatsen valt att, ur ett jämställdhetsperspektiv, belysa olika svårigheter som kan aktualiseras vid individuell lönesättning. Företrädesvis kommer rättsläget avseende lönesättning att redovisas. Problematik avseende såväl individuella som strukturella löneskillnader kommer även att beröras.
1.1 Syfte
Syftet med föreliggande uppsats är dels att utreda rättsläget avseende lönesättning, dels att undersöka vad som kan orsaka att lönerna, trots den rättsliga regleringen i JämL, inte är jämställda. Fokus kommer att ligga på att utreda vilka svårigheter som kan aktualiseras vid individuell lönesättning. Jag kommer att studera om det eventuellt finns någon problematik med nuvarande rättsläge som i förlängningen kan resultera i att de osakliga löneskillnaderna bibehålles. Vidare kommer jag att besvara vad som innefattas i begreppet saklig lön samt utreda vilka lönefaktorer som kan ses som sakliga och som därav får beaktas vid lönesättningen. Därtill kommer jag att redogöra för hur stort rättsligt ansvar en arbetsgivare behöver ta för att jämna ut såväl individuella som strukturella löneskillnader.
1 E. Stüber, Lönekartläggning och marknadsbegreppet, 2007, s. 83.
2 http://www.scb.se/templates/tableOrChart____149083.asp
3 B. Bylund, L. Wiklund, Arbetsrätt i praktiken, 2006, s. 123.
Genom studier av svensk rätt, doktrin samt utarbetad praxis dels av svenska Arbetsdomstolen dels av EG-domstolen kommer syftet att uppfyllas. Undersök-ningen kommer att fokusera på arbetsgivarens avtalsfrihet avseende lönesättning, samt vad som påverkar och inskränker denna frihet. Jag ämnar i huvudsak att fokusera på gällande svensk rätt men även äldre rättsregler och rättspraxis kommer att behandlas. Detta dels för att ge läsaren ökad förståelse för området, dels det faktum att äldre rättspraxis i hög grad påverkar rättsläget idag även om rättsreglerna bakom rättspraxisen till vissa delar kan vara ändrade.
1.2 Avgränsningar
Det är upp till arbetsmarkandens parter att skapa kollektivavtal om lönenivåerna.
Antalet olika arbetstagarorganisationer och arbetsplatser resulterar i ett betydande antal olika kollektivavtal som reglerar lönesättningen. Lönesättningen genomförs inte på samma sätt inom alla företag eller branscher. Olika kriterier används och ges olika innehåll och betydelser. Det är dock omöjligt att utifrån föreliggande uppsats syfte samt utrymme redogöra för lönesättningen inom alla företag eller branscher. Således kommer jag i uppsatsen att behöva använda mig av generali-seringar samt med exempel illustrera hur det kan se ut. Detta för att ge läsaren en översiktlig bild över området.
I uppsatsen kommer JämL att belysas. Emellertid kommer fokus att ligga på lagens reglering avseende kartläggning och analys av löneskillnader, löne-diskrimineringsförbud samt bevisregler. Detta medför att stora delar av lagen inte i övrigt kommer att behandlas. Intentionen är således inte att ge en uttömmande beskrivning av lagen utan följaktligen fokuseras de avsnitt av den juridiska regleringen som är av störst relevans för området lönesättning.
Det finns många olika teorier om varför arbetsmarknaden är könssegregerad och varför kvinnor har lägre löner än män. Exempelvis finns det flertalet diskrimi-neringsteorier med möjliga förklaringar till löneskillnaderna. Det primära syftet med uppsatsen är inte att beskriva orsakerna till löneskillnader och löne-diskriminering. Emellertid hade det möjligtvis varit intressant att i sammanhanget behandla dessa teorier för att fördjupa förståelsen för uppsatsområdet. På grund av utrymmesskäl kommer dock inte dessa teorier att redogöras för i uppsatsen.
1.3 Metod och källor
I uppsatsen har jag valt att företrädesvis använda mig av traditionell rätts-dogmatisk metod. Den rättsrätts-dogmatiska metoden används för att försöka fastställa gällande rätt inom området lönesättning. Metoden har sin utgångspunkt i de
befintliga rättskällorna och syftar till att fastställa vilka rättsregler som finns, eller som bör upprättas av lagstiftaren, samt precisera hur dessa närmare skall tolkas och tillämpas.4 Arbetssättet ger sålunda insikt i hur rättsreglerna praktiseras och om regleringen är att anse som tillfredställande. Metoden som rättsdogmatikern använder sig av liknar delvis den metod som används i den praktiska juridiken.
Det som främst skiljer dem åt är att rättsdogmatikern uttalar sig mer teoretiskt och är mindre inriktad på konkreta fall. Istället laborerar denne med flera exempel på verkliga samt tänkbara situationer.5
I vissa delar av uppsatsen har emellertid den traditionella rättsdogmatiska metoden inte räckt till för att besvara frågeställningarna. Jag har i dessa avsnitt använt mig av analytisk deskription6 med utgångspunkt i doktrin, samt till viss del informations – och kunskapskällor. För att utröna samt beskriva gällande rätt och historiken bakom denna. Detta gäller huvudsakligen avsnittet om lönebildningen i Sverige.
De rättskällor som används i uppsatsen är dels primärkällor, bestående av förarbeten, lagtexter samt rättspraxis. Dels sekundärkällor såsom för området relevant doktrin. Termen doktrin betecknar framförallt den rättsdogmatiska litteraturen, vilken systematiserar och tolkar gällande rätt. Doktrinens primära uppgift vid denna systematisering och tolkning är att framställa rättsordningen som ett sammanhängande normsystem.7 Doktrin har som rättskälla inte lika hög dignitet som lag, förarbeten och rättspraxis.8 Trots detta anses doktrinen vara en betydande del i den rättsdogmatiska metoden och jag kommer därmed i stor utsträckning att användas mig av denna typ av rättskälla i uppsatsen. Att under-känna doktrinen som rättskälla skulle enligt professor Aleksander Peczenik äventyra den på rationaliteten uppbyggda rättsstaten.9
Utöver rättskällorna kommer jag i uppsatsen även till viss del att använda mig av informations- och kunskapskällor som ger information om rättskällorna samt om rättsreglernas innebörd. Dessa kan inhämtas från lagar, förarbeten och andra rättskällor10, men kan även erhållas från massmedia, rättssociologiska undersök-ningar eller olika typer av expertutlåtanden. Värdet av informationskällan beror dels på dess sammanhang med annan information, dels på den ställning, exempelvis i form av yrke eller utbildning, som informatören har i samhället.
Informationskällans värde är särskilt stort om informationen kommer från en
4 B. Lehrberg, Praktisk juridisk metod, 2001, s. 38.
5 A. Peczenik, Juridisk argumentation- en lärobok i allmän rättslära, 1995, s. 132.
6 För begreppet analytisk deskription se R. Fahlbeck, Industrial relations i USA, Ett porträtt av
”the land of the Free”, s. 9.
7 A. Peczenik, Juridisk argumentation- en lärobok i allmän rättslära, 1995, s. 172.
8 B. Lehrberg, Praktisk juridisk metod, 2001, s. 113.
9 A. Peczenik, Juridisk argumentation- en lärobok i allmän rättslära, 1995, s. 172.
10 Rättskällor kan således vara både en formell rättskälla samt en informationskälla.
person som har ett uppdrag inom lagstiftningsapparaten, exempelvis som sakkunnig.11 Nytillkommet material efter november 2007 har inte beaktats.
1. 4 Disposition
Varje kapitel avhandlar ett för studien relevant område och avslutas med en mindre sammanfattande analys. De olika kapitlen vävs därefter samman i den större avslutande analysen i kapitel fem. I kapitel 2 görs en kartläggning av rätts-läget gällande lönesättning i Sverige. Utvecklingen av lönebildningen och bakgrunden till dagens rättsläge redogörs kortfattat. Avtalsfriheten avseende löne-sättning beskrivs översiktligt och kollektivavtalet som inskränkning i denna frihet behandlas. För att ge läsaren en mer konkret bild över hur lönesättning kan gå till används ett praktiskt exempel från detaljhandelsområdet. I kapitel 3 behandlas löneskillnader och lönediskriminering, fokus läggs på den rättsliga regleringen avseende lönesättning i JämL. Kapitel 4 fokuserar på saklig samt diskriminerande lönesättning. Olika lönefaktorer tas upp och rättspraxis från AD samt EG-domstolen används som utgångspunkt för redogörelsen. I uppsatsen sista kapitel görs en sammanfattande analys som avser att besvara de inledande fråge-ställningarna. Analysen har delvis karaktären av diskussion där mina personliga tankar och åsikter kommer till utryck.
11 A. Peczenik, Juridisk argumentation- en lärobok i allmän rättslära, 1995, s. 144.