Gestaltningsprogrammets syfte 5
Det kontinuerliga stadsrummet 6
Platsen idag 7
Den nya stadsdelen 8
Gröna målpunkter och kopplingar 9
Södra Hagalund 10
Illustrationsplan 11
Flygvy över nya bostadshus, nytt torg, ny station för tunnelbana och ny kontorsbyggnad 12
2. ALLMÄN PLATSMARK 13
Vy över nytt torg och ny station för tunnelbana 14
Illustrationsplan 15
Allmän platsmark 16
Torget 17
Sektioner samt vy från Solnavägen 18
Axonometri över omkringliggande lokaler för service och handel i bottenvåningarna 19
Shared space 20
Vy från Solnavägen norrut 30
Gestaltningsprinciper 31
Stadsbyggnadssektioner 32
Fasadelevationer 34
5. KONTOR 37
Gestaltningsprinciper 38
Vy från Solnavägen vid nytt torg, ny station för tunnelbana och ny kontorsbyggnad 40 Vy från Solnavägen vid nytt torg, ny station för tunnelbana och ny kontorsbyggnad, kväll 41 Vy mot huvudentré och kommersiella lokaler i bottenvåningen 42
6. BOSTÄDER 43
Gestaltningsprinciper 44
Kompositionsprinciper 45
Utbyggnadsetapper och fastighetsindelning 46
Vy från Solnavägen vid nya bostadshus 47
Fasader, materialitet 48
Fasadutsnitt, exempel 49
Vy från Solnavägen vid nytt torg och nya bostadshus 51
7. SOLSTUDIER 52
Solstudier 53
Innehåll
2020-11-16 Södra Hagalund Gestaltningsprogram 4:10 m. fl .
4 2020-11-16
Södra Hagalund Gestaltningsprogram 4:10 m. fl .
1. Inledning
5 Vy över nytt torg och ny station för tunnelbana.
2020-11-16 Södra Hagalund Gestaltningsprogram 4:10 m. fl .
Gestaltningsprogrammets syfte
Längs Solnavägen pågår en stadsutveckling med utbyggnad av tunnelbana, bostäder, handel, service och arbetsplatser. Syftet är att bygga en tät, kollektivtrafi knära stadsmiljö, men också attraktivt och grönskande.
En genomtänkt gestaltning av såväl allmän plats som kvartersmark är viktigt, dels med hänsyn till det centrala läget i och med den nya t-banestationen, torget och Solnavägens utveckling till stadsgata. Bebyggelsen blir synlig även på längre avstånd från vissa håll, exempelvis längs Solnavägen.
Detta gestaltningsprogram hör till detaljplanen för Hagalund 4:10 m fl . Det syftar till att beskriva och samordna kvaliteter i gestaltningen av gator, torg och byggnaderna. Solna stad ansvarar för de off entliga platserna medan byggaktören ansvarar för byggnaderna.
Gestaltningsprogrammet ska biläggas
exploateringsavtalet mellan Solna stad och Nordr och bindas till detta avtal. Programmet ska utgöra ett stöd vid kommande handläggning av bygglov och bygganmälan inom planområdet samt fungera som vägledning vid projektering. Genom att tydliggöra och säkerställa kvalitetskraven för mark och byggnader i gestaltningsprogrammet kan en gemensam bild skapas för de som ska medverka i det fortsatta arbetet med att utveckla kvarteren.
6 2020-11-16
Södra Hagalund Gestaltningsprogram 4:10 m. fl .
SÖDRA HAGALUND
Den nya stadsdelen Södra Hagalund ligger strategiskt placerad intill Solnavägen bara 500 m från Solna centrum, och knappt 1 km från Hagastaden. Solnavägen är idag en trafi kled med breda gatumått och många obebyggda partier längs med vägen, men i genomförandet av planen för Södra Hagalund ingår även en mer stadsmässig utformning av Solnavägen.
Målsättningen är att Solnavägen ska utvecklas till en boulevard, anpassad för vistelse med fokus på gång, cykel och kollektivtrafi k. Visionen är att det kring boulevarden utvecklas ett stadsstråk som kopplar ihop Solna centrum med Hagastaden och Stockholms innerstad.
PROMENADAVSTÅND
T-CENTRALEN
4,2 km - 53 min
SOLNA C
0,5 km - 7 min
SUNDBYBERGS C
2,7 km - 35 min
Det kontinuerliga stadsrummet
7 2020-11-16
Södra Hagalund Gestaltningsprogram 4:10 m. fl .
Platsen idag
Planområdet ligger vid Solnavägen, Västra vägen, Solgatan samt nära Ostkustbanan med tillhörande kopplingscentral och bangård tillhörande
Trafi kverket.
Öster om järnvägsområdet ligger
Hagalunds arbetsplatsområde, där den andra tunnelbaneuppgången för Södra Hagalund ska uppföras på Gelbgjutarevägen. Ett planuppdrag fi nns kring denna uppgång, för i första hand bostäder.
Väster om Solnavägen ligger kv. Albydal med Solna Access, från början Esseltes huvudkontor.
Planarbete pågår för kompletterande bebyggelse även i kv. Albydal.
Planområdet består av en skogsklädd bergsknalle kallad Albydalsberget, som utgör ett karaktäristiskt inslag i landskapsbilden idag.
Marken höjer sig 20 meter från Solgatan (+8 meter) upp till bergets högsta punkt (+28 meter) i den norra delen av planområdet. Tallar, ekar och andra lövträd höjer sig därutöver. Upptrampade stigar letar sig upp till den högsta punktens halvöppna hällmarker.
Delar av det lilla skogsområdet är dock relativt undanskymda, dels på grund av den svårtillgängliga topografi n, dels på grund av tät vegetation, men även på grund av läget mellan
spårområdet och trafi kleden Solnavägen. Flygbild - Hur området ser ut idag.
En skogbeklädd naturkulle med dramatisk topografi . 8
2020-11-16 Södra Hagalund Gestaltningsprogram 4:10 m. fl .
Den nya stadsdelen
Det övergripande gestaltningskonceptet för den nya stadsdelen utgår från fl era aspekter:
- Hur området ser ut idag, en skogbeklädd naturkulle med dramatisk topografi
- Visionen om att Solnavägen ska utvecklas till ett stadsstråk, en boulevard anpassad för vistelse med fokus på gång, cykel och kollektivtrafi k, som kopplar ihop Solna centrum med Hagastaden och
Stockholms innerstad.
- Ostkustbanans storskaliga spårområde från vilket stadsdelen upplevs på avstånd och i hög hastighet
- Visionen om en inkluderande urban miljö är ytterligare en aspekt som genomsyrar utformningen av den nya stadsdelen.
Den komplicerade terrängen och den omgivande infrastrukturen gör det svårt att bevara befi ntlig topografi och samtidigt bebygga platsen. För att knyta an till hur platsen ser ut idag, är det kullens böljande natur som har gett inspiration till byggnadsvolymernas trappande taklandskap med gröna tak och terrasser, för vistelse och umgänge, riktade mot gynnsamma sollägen.
Mot Solnavägen och Ostkustbanan får byggnaderna både olika hushöjder och olika detaljeringsgrad för att möta de två vitt skilda stadsrummens skalor.
Mot Ostkustbanan är våningsantalet högt, för både bostadshusen och kontorsbyggnaden, och bildar en skyddande rygg mot spårområdet med fasader med storskaliga gestaltningsgrepp utformade för att upplevas på avstånd.
Mot Solnavägen föreslås en mer stadsmässig skala där bostadshusens sju våningar plus en indragen våning skapar en läsbar stadsfront. Kontorshuset upplevs som en högrest och slank byggnad från söder och Stockholm för att längsmed Solnavägen
terrasseras ned till en tvåvåningsbyggnad mot det nya torget.
Mot både Solnavägen och torget vänder sig den nya stadsdelens lokaler för service och handel och de fl esta av byggnadernas entréer. Stor omsorg om gestaltning och detaljering läggs på byggnadernas bottenvåningar för att bidra till upplevelserikedomen i området.
För att uppnå visionen om en inkluderande urban miljö har stadsdelen en blandning av bostäder, kommersiella verksamheter, arbetsplatser och ett nytt torg med entré till den nya biljetthallen och tunnelbanestationen. Lägenheter av olika storlekar erbjuder boende till fl era generationer och
familjekonstellationer.
Stadsdelens viktigaste stadsrum, det nya torget, är bilfritt vilket tillsammans med verksamheterna för service och handel och entrén till biljetthallen och tunnelbanan genererar en närvaro och därmed en trygg miljö som befolkas stora delar av dygnet av fl era av de som bor och arbetar i området.
9 2020-11-16
Södra Hagalund Gestaltningsprogram 4:10 m. fl .
Gröna målpunkter och kopplingar
9 9 9 Hagalundsparken
Omgärdad av olika tiders byggnadsideal.
Lek och utsikt.
Solna Stadsdelspark
Skytteholmsfältet. En aktivitets- och kulturpark.
Hannebergsparken
Naturpark.
Huvudstafältet
Huvudstas stadsdelspark med stora öppna gräsmattor, bollplan och en hundrast-gård.
Huvudsta strand
Strandstråket från Karlberg till Sundbyberg. Stråket är till stora delar naturpräglat med mer anlagda ritades av arkitekt Gunnar Asplund på 1930-talet.
Norra begravningsplatsen
Begravningsplats med mycket höga park- och kulturvärden.
Hagaparken
En av Sveriges bäst bevarade engelska parker. Stort utfl yktsmål.
Västra skogen
Södra Hagalund
Karlbergs Slottspark Huvudsta gård
10 2020-11-16
Södra Hagalund Gestaltningsprogram 4:10 m. fl .
Södra Hagalund
NORRA BEGRAVNINGSPLATSEN
SOLNA CENTRUM
HANNEBERG
SOLN AVÄG
EN
HAGALUNDSPARKEN
HUVUDSTA
SÖDRA HAGALUND
FRAMTIDA PLANARBETE
FRAMTIDA PLANARBETE
De planerade kvarteren i Södra Hagalund skapar en stadsmässig front mot Solnavägen. Framtida bebyggelse kommer förhålla sig till Solnavägen på ett liknande sätt.
11
Illustrationsplan
Skala 1:1000 (A3)
0 10 20 50 100
N 7
SOLNAVÄGEN
VÄSTRA V ÄGEN
SPÅROMR
ÅDE SOLGATAN
SOLG ATA
N
MOT SOLNA C
MOT KAROL
INSKA/STOCKHOLM C TRAFIKVERKETS OMRÅDE
PLANOMRÅDE
ALBYDAL
FRAMTIDA PLANARBETE
2020-11-16 Södra Hagalund Gestaltningsprogram 4:10 m. fl .
Före planens godkännande och antagande bestämdes att Solnavägen med dess gång- och cykelväg ska fortsätta rakt, i samma läge, norrut efter korsningen med Västra vägen. Därför har behovet försvunnit av ett avfasat hörn i bottenvåningen mot korsningen Solnavägen – Västra vägen. Förändringen av detaljplanen i sent skede gör att gestaltningsprogrammets illustrationer fortfarande redovisar en avfasning av bottenvåningen i detta västliga hörn, en fasning som inte kommer att utföras. Förändringen är varken gestaltningsmässigt eller konstruktivt till nackdel för det norra kvarteret.
12 FLYGVY ÖVER NYA BOSTADSHUS, NYTT TORG, NY STATION FÖR TUNNELBANA OCH NY KONTORSBYGGNAD
Kvällsvisualisering
2020-11-16 Södra Hagalund Gestaltningsprogram 4:10 m. fl .
13 2020-11-16
Södra Hagalund Gestaltningsprogram 4:10 m. fl .
2. Allmän platsmark
14 ALLMÄN PLATSMARK - VY ÖVER NYTT TORG OCH NY STATION FÖR TUNNELBANA
2020-11-16 Södra Hagalund Gestaltningsprogram 4:10 m. fl .
15
Illustrationsplan
ALLMÄN PLATSMARK
Skala 1:1000 (A3)
0 10 20 50 100
N SOLGATANS
FÖRLÄNGNING
SHARED SPACE
SOLNAVÄGEN
TORG SOLGATAN
BUSSHÅLLPLATS
BUSSHÅLLPLATS
T
PLANOMRÅDE
2020-11-16 Södra Hagalund Gestaltningsprogram 4:10 m. fl .
Före planens godkännande och antagande bestämdes att Solnavägen med dess gång- och cykelväg ska fortsätta rakt, i samma läge, norrut efter korsningen med Västra vägen. Därför har behovet försvunnit av ett avfasat hörn i bottenvåningen mot korsningen Solnavägen – Västra vägen. Förändringen av detaljplanen i sent skede gör att gestaltningsprogrammets illustrationer fortfarande redovisar en avfasning av bottenvåningen i detta västliga hörn, en fasning som inte kommer att utföras. Förändringen är varken gestaltningsmässigt eller konstruktivt till nackdel för det norra kvarteret.
16 2020-11-16
Södra Hagalund Gestaltningsprogram 4:10 m. fl .
Visualisering - Södra Hagalund torg. Karaktärsfullt tunnelbanetorg. Liljeholmstorget. Naturmarken. Dagvattenhantering i urban miljö. Norra Djurgårdsstaden.
Allmän platsmark
NATURMARKEN
Platsen Södra Hagalund är idag en naturkulle med inslag av ädellövsvegetation, tallar och stora öppna berghällar. Detta är en naturtyp som är typisk för Stockholmsregionen och Mälardalen med sitt utpräglade sprickdalslandskap och har bidragit med en speciell karaktär till det urbana landskapet i Stockholmsregionen med höga rekreativa värden.
Idag, med det höga exploateringstrycket i Stockholmsområdet, blir de här miljöerna som lämnats orörda under tidigare exploateringsvågor, allt mer undanträngda. Det urbana landskapet i Stockholmsregionen står inför en stor förändring när dessa naturinslag blir allt ovanligare.
Gestaltningen av de allmänna ytorna i det nya Södra Hagalund tar inspiration av den befi ntliga naturmarken. På torget och shared-spaceytan används element från naturmarken som byggstenar för att skapa urbana rum med en sorts stiliserad natur. En inhemsk, frodig och naturlik vegetation används i planteringar och bergshällar från
naturmarkskullen används i de allmänna ytorna och knyter de nya stadsrummen till platsen.
EKOLOGISK KOMPENSATION
Den fl ora och fauna som är knuten till den stadsnära naturen får allt svårare att hävda sig, vilket försvagar den biologiska mångfalden i den urbana miljön. Som kompensation för detta ska man arbeta aktivt med ekologiska kompensations- och skyddsåtgärder för att skapa förutsättningar för en fortsatt hög biologisk mångfald i området.
Gestaltningskonceptet för vegetationsytor är att arbeta mot en frodig och vild karaktär, en urban vegetation som stödjer pollinerande insekter och fåglar. Flerskiktade och varierade planteringar med fl erstammiga buskar, gräs och perenner. Där utrymme fi nns planteras nya större träd. En hög andel av arterna som används ska vara bärgivande och blommande. I första hand ska man arbeta med inhemska arter som exempelvis hassel, rönn, hagtorn, hägg och ek. Planteringar på allmänna ytor ska fördröja och rena dagvatten. Regnbäddar på gator och torg kan i viss mån kompensera för förlust av gräsmark och blommande växter Inom planområdet fi nns begränsad yta att genomföra många av de önskade åtgärderna.
Detta ska istället göras på strategiska platser i natur- och parkmark i anslutning till planområdet.
Insekter, fåglar och svampar gynnas av fl ytt av död ved, utläggning av avverkade ekar och tallar, stående död ved och utplacering av mulmholkar.
Andra åtgärder som gynnar biologisk mångfald är nyplantering av träd, utplacering av fågelholkar samt friställande av grova ekar och tallar.
DET KARAKTÄRSFULLA TUNNELBANETORGET Längs Stockholms tunnelbana har under åren en tradition med karaktärsfulla torg tillsammans med rumsskapande bebyggelse i anslutning till tunnelbanans stationer vuxit fram. Unika och platsspecifi ka markbeläggningar av hög kvalitet i kombination med rumsbildande element som murar och vegetation och ofta med konstnärliga utsmyckningar bidrar till att ge stationerna och de angränsande stadsrummen en stark identitet.
Detta är en god tradition att ha som utgångspunkt i gestaltningen av det nya torget i Södra Hagalund.
Den lilla torgytan samlar många målpunkter och det är därmed viktigt att gestaltningen tillgodoser en öppenhet som medger fria rörelser över
torgytan. Denna utgångspunkt skapar en fl exibilitet på torget och kan utnyttjas för etablering av exempelvis uteserveringar och mindre torghandel.
Men torget är också en plats att träff as och vistas på och därför föreslås sittplatser och en rumslig gestaltning med inslag av varierad vegetation och låga murar.
Torget och övriga allmänna ytor i Södra Hagalund kommer att bli viktiga stadsrum i de centrala delarna av Solna. Många människor kommer passera här dagligen och de material som används till markbeläggningar och murar är robusta och tål ett högt slitage. Torget ska hålla en hög kvalité i utförandet och i detaljering av markbeläggningar, murar, utrustning mm.
SÖDRA HAGALUND
Den nya exploateringen med tunnelbana, bostäder, handel, service och arbetsplatser i Södra Hagalund skapar en ny målpunkt i de centrala delarna av Solna. Det strategiska läget knyter Solna Centrum tätare till området kring Karolinska och vidare mot Stockholm City. Den nya Solnavägen omvandlas från en motorled till en stadsgata/boulevard med trädplanteringar och gång-/cykelbanor, därmed skapas en attraktiv länk mellan Solna Centrum och Karolinska.
Den nya tunnelbanelinjen med T-banestationen Södra Hagalund gör torget till en viktig
kommunikationspunkt. I direkt anslutning till torget fi nns busshållplats samt gång- och
cykelvägar. Inom gångavstånd till Södra Hagalund fi nns stationer till tunnelbanans blå linje (Solna Centrum), tvärbanan (Solna Centrum och Solna Station) och pendeltåg (Solna Station, samt en ny planerad station i Huvudsta).
Torget i Södra Hagalund samlar en rad viktiga centrumfunktioner. Från torget har man inte bara direkt anslutning till den nya tunnelbanestationen utan också till arbetsplatser, service och bostäder.
Tillsammans ger detta goda förutsättningar att skapa ett levande stadsrum med många besökare och brukare. I den pågående planeringen på andra sidan Solnavägen fi nns planer på en torgbildning som tillsammans med torget i Södra Hagalund har potential att göra området till en ny vital del av centrala Solna.
17
Skala 1:400 (A3) N
0 5 10 15 20 30 40
TUNNELBANETORGET
Det nya torget utgör kärnan i den kommande bebyggelsen i Södra Hagalund. Den självklara tyngdpunkten på torget är entrén till biljetthallen i nordöstra hörnet men även huvudentrén till kontorshuset utgör en stark målpunkt. Här kommer de fl esta torgbesökarna passera och gestaltningen av torgytan bör medge en fri och generös
passage till båda dessa målpunkter. En öppenhet mot Solnavägens med sin gång-/cykelväg
och busshållplatser är viktig. Utöver entrén till tunnelbanan och kontorshuset vetter entréer till bostäder och restauranger/butiker mot torget.
TORGYTAN
På tre sidor avgränsas torget av byggnader, i nordväst bostadshuset i kvarterer 2, i nordöst biljetthallen och i sydöst kontorshuset. Den fj ärde sidan öppnar upp sig mot Solnavägen men avgränsas rumsligt med murar och planteringar.
Torgytan är relativt liten, ca 35x25 meter, och delas grovt upp i en fri yta utmed fasaderna samt en inre torgyta. Här får strukturerande element som vegetationsytor och murar underordna sig de dominerande rörelsestråken över torget.
PROGRAMMERING
Utöver att medge rörelser till och från torgets olika målpunkter är torget också en plats för möten och vistelse. På torget ska det därför fi nnas sittplatser av olika slag, som soff or och låga sittmurar. De öppna delarna av torget kan periodvis upplåtas till uteserveringar i anslutning till de olika lokalerna samt mindre torghandel. Tunnelbana och andra målpunkter som samlas runt torget skapar ett stort behov av cykelparkeringar och på torgytan och i möbleringszonen mellan gång-/cykelvägen och Solnavägen fi nns totalt 50 cykelparkeringsplatser.
DETALJERING
Uppdelningen av torget förtydligas genom olika markmaterial. Utmed fasaderna föreslås en öppen och tillgänglig rörelsezon med en enkel och nedtonad beläggning. Den centrala ytan får en mer gestaltad bearbetning. Beläggningen kan med fördel mönstras för att skapa en
uttrycksfull yta som ger torget en egen identitet, ett återkommande grepp på torgytor utmed Stockholms tunnelbana. Materialen som används ska vara av hög kvalitet och tåla ett högt slitage.
Exmpel på material som kan användas på den centrala torgytan är naturstensplattor, marktegel, platsgjuten betong, eller en kombination av dessa. Till murar används material av samma höga kvalitet som på marken. En genomtänkt och eff ektfull belysning av torgytan blir också viktig för upplevelsen av torget.
VEGETATION
All vegetation på torget ska bestå av inhemska arter. Planteringarna är fl erskiktade med gräs och örter på marken, fl erstammiga buskar samt större solitära träd. Inslag av bärgivande och blommande arter ska fi nnas för att stimulera polinerande insekter och ett eller fl era av träden ska vara ek.
I vegetationsytor placeras även hällar som tagits tillvara från den befi ntliga naturmarken och som skapar en koppling till den tidigare naturkaraktären på platsen.
DAGVATTEN
Planteringsytorna på torget ska rena och fördröja dagvatten. Allt ytvatten leds ner i de öppna planteringsytorna som dagvattnet kan fi ltrera genom. Alla träd står i skelettjord.
Stora jordvolymer och skelettjordar ger goda förutsättningar för träden i den hårdgjorda miljön samtidigt som stora mängder dagvatten kan magasineras. ingar för träden i den hårdgjorda miljön som stora mängder dagvatten kan ras. Södra Hagalund Gestaltningsprogram 4:10 m. fl .
Torget
18 Vy från Solnavägen vid nytt torg och ny station för tunnelbana.
TORGET - SEKTIONER SAMT VY FRÅN SOLNAVÄGEN
SEKTION 2. Sektionsmarkering enligt Situationsplan Torg.
Skala 1:200 (A3)
SEKTION 3. Sektionsmarkering enligt Situationsplan Torg.
Skala 1:200 (A3)
Kontorshus Kvarter 2
Ingång t-bana
Naturlik plantering
Solnavägen Gång- och cykelväg
Sittplatser
Naturlik plantering
Sittplatser Generösa gångytor
+10.50
+ca 9.90
2020-11-16 Södra Hagalund Gestaltningsprogram 4:10 m. fl .
N SOLN
AVÄG EN
OS TK US TB AN AN
19 TORGET - AXONOMETRI ÖVER OMKRINGLIGGANDE LOKALER FÖR SERVICE OCH HANDEL I BOTTENVÅNINGARNA
2020-11-16 Södra Hagalund Gestaltningsprogram 4:10 m. fl .
20 2020-11-16
Södra Hagalund Gestaltningsprogram 4:10 m. fl .
Shared space
Kvarter 3 Naturlika planteringar Kvarter 2
SEKTION 1
Den del av lokalgatan mellan kvarter 2 och 3 som ligger närmast Solnavägen utformas som en shared-spaceyta, där människor och motorfordon samsas på fotgängarnas villkor. Ytan är i första hand en vistelseyta och persontrafi k är inte tillåten. Den trafi k som ändå passerar består av leverans-, skötsel- och sopfordon. Här fi nns en uppställningsplats för leveransfordon till lokalerna i kvarter 2.
DISPOSITION
Trafi kens utrymmeskrav och det smala gaturummet gör att ytan får en tydlig uppdelning. Sidan mot kvarter 2 är öppen och körbar medan den norra sidan mot kvarter 3 är rumsligt uppdelad med vegetations- och vistelseytor. I anslutning till vegetationsytorna fi nns skyddade sittplatser. Här placeras även belysningsstolpar för gatubelysning.
DETALJERING
Gestaltningsmässigt ska shared-spaceytan ha ett släktskap med torget. På marken används samma tåliga och högkvalitativa material som på torget, och här måste markmaterialet även tåla tung trafi k.
Det samma gäller för murarna som utformas på samma sätt som torgets murar.
VEGETATION
Likssom på torget ska vegetationen i huvudsak vara vara inhemsk. I planteringsytor planteras örter och gräs som samsas med en fl erskiktad buskvegetation med fl erstammiga buskar. Även här ska fi nnas blommande och bärgivande växter.
På den hårdgjorda ytan placeras större solitära träd. I planteringsytor placeras berg-/granithällar som även kan fungera som stepping-stones och ytan får en lekfull rumslig uppdelning med låga murar.
DAGVATTEN
Alla vegetationsytor ska kunna rena och fördröja dagvatten. Marken lutas mot vegetationsytorna och dagvattnet leds på så sätt ned genom växtbäddarna. Träden står i skelettjordar och tillsammans med planteringsytornas jordvolym kan en stor mängd dagvatten fördröjas.
SITUATIONSPLAN
21 SHARED SPACE - VY GATA MELLAN KVARTER 2 OCH 3
2020-11-16 Södra Hagalund Gestaltningsprogram 4:10 m. fl .
2020-11-16 Södra Hagalund Gestaltningsprogram 4:10 m. fl .