Inledning

Granskningen av bokslutets räkenskaper har skett enligt god sed i kommunal verksamhet.

Granskningen har bl a omfattat:

 Analytisk granskning av utfall mot budget och föregående år för kommunen som helhet och per nämnd för resultatet samt för kommunen vad gäller balansräkningen.

 Kontroll av avstämningar för samtliga väsentliga konton.

 Substansgranskning av avtal och underlag för väsentliga transaktioner.

 Genomläsning av samtliga nämnders bokslut med bilagor.

 Intervjuer med ekonomikontorets personal vad gäller redovisningsprinciper och väsentliga bedömningar.

 Diskussion med kommunledningen vad gäller väsentliga bedömningsposter.

 Genomläsning av protokoll.

7 4.2. Anvisningar

Anvisningarna i årsbokslutet bedöms vara tydliga och bedöms ha följts av förvaltningarna. En tydlig stringens finns i anvisningarna kopplat till bl. a uppföljning av mål och uppdrag, samt beskrivning av effektiviseringar och åtgärder.

4.3. Allmänt om kvaliteten på bokslutet

Bokslutet för kommunen är väl dokumenterat. Samtliga bokslutsspecifikationer är

undertecknade av avstämningsansvarig. Lag om Kommunal redovisning och rekommen-dationer från rådet för kommunal redovisning bedöms i allt väsentligt efterlevas.

4.4. Resultaträkningen

Utfall mot budget

Årets resultat uppgår till 33,7 mkr, vilket är 25 mkr högre än det budgeterade.

Verksamhetens intäkter har ökat med 44 mkr mot budget och verksamhetens kostnader med 50 mkr. Främsta anledningen till de ökade intäkterna är exploateringsintäkter och försäljning av verksamheter samt ökade bidrag främst relaterat till humanistiska nämnden och skolorna.

Verksamhetens kostnader har ökat i takt med en kraftig tillväxt i kommunen vilket medfört utökade verksamheter och därmed behov av fler anställda vilket bidragit till högre

personalkostnader.

Skatteintäkterna har ökat med 2 mkr mot budget, vilket bland annat beror på ökat antal kommuninvånare samt även en skattehöjning.

Statsbidrag och skatteutjämningen har ökat med 18 mkr mot budget främst till följd av att eftersläpningsbidrag för ökad befolkning har erhållits med ca 9 mkr för första gången,

stadsbidrag från Boverket med ca 3 mkr samt ökad skatteutjämning hänförligt till den ökande befolkningen.

Kommunens räntekostnader understiger det budgeterade kostnaderna, vilket beror på att

kommunen budgeterarat med en högre ränta.

8 Utfall mot föregående år

Kommunens resultatmål uppgår till 2 procent av skattenettot. Resultatet i bokslutet uppgår till 33,7 mkr i jämförelse med 12,7 mkr föregående år, vilket är en förbättring om 21 mkr.

Verksamhetens intäkter har minskat jämfört med föregående år med 16 mnkr. Främsta anledningen till detta är minskade bidrag relaterat till Migrationsverket, ökade taxor och avgifter om ca 4 mnkr samt ökade exploateringsintäkter om ca 6 mnkr.

Verksamhetens kostnader har ökat med 29 mkr i jämförelse med föregående år. Det är främst på grund av ökade personalkostnader med 36 mkr. Största förklaringen till detta är utökad verksamhet i takt med att kommunen växer samt löneökningar.

Finansiella intäkter avser utdelning från Kommuninvest samt borgensavgifter från kommunens bolag.

Finansiella kostnader avser ränta på lån som minskat till 3 mkr mot 4 mkr föregående år, vilket förklaras med lägre räntenivåer.

4.5. Balansräkningen

Vid granskning av kommunens balansräkning har följsamhet till Lagen om kommunal redovisning, rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) samt god redovisningssed för kommunal verksamhet tagits i beaktande. Samtliga balansposter har stämts av mot kommunens upprättade bokslutsdokumentation och underbilagor. I samband med granskningen har stickprovsvisa avstämningar gentemot sidoordnade system

genomförts för att säkerställa korrekt värdering och periodisering.

Tillgångar 2017 2016 Förändring

Mark, byggnader och tekn. anläggningar

850,4 810,5 39,9 Maskiner och inventarier 18,6 18,2 0,4 Finansiella tillgångar 61,6 61,6 -

Exploateringar 47,5 42,7 4,8

Förråd 0 0,2 -0,2

Kortfristiga fordringar 75,1 84 -8,9 Kortfristiga placeringar 32,0 27 5

Kassa och bank 20,1 15,2 4,9

Summa tillgångar 1 105 1 059 46

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital 371,9 338,2 33,7

Varav årets resultat 33,7 12,7 21

Avsättningar för pensioner 16,2 14,5 1,7

Övriga avsättningar 50,5 35,1 15,4

Långfristiga skulder 496,1 518,3 -22,2

Kortfristiga skulder 170,7 153,3 17,4

9 Summa eget kapital,

avsättningar och skulder

1105 1 059 46

4.5.1. Tillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar har ökat med ca 40 mkr jämfört med föregående år. De största förändringen jämfört med föregående år avser aktiveringar av vatten- och avloppsverk med anledning av flertalet vattenläckor med anledning av rörelse i marken.

Större delen återfanns föregående år som pågående investeringar. Vidare avser större aktiveringar bland annat aktivering av paviljonger Skärlagsskolan, Hedeby avseende hemkunskapslokalen samt Tomtaklintsskolan.

Vi noterade i samband med delårsbokslutet att det finns projekt i pågående investeringar som ej förändrats sedan föregående år. Vi identifierade även brister relaterat till att utrangering av komponenter ej sker i samband med ersättning av nya komponenter. Vi rekommenderade då kommunen att se över sina rutiner gällande dessa områden.

Kommunen har hörsammat detta och ändrat sina rutiner kopplat till detta.

Maskiner och inventarier har ökat netto med 0,4 mkr. Anskaffningar har gjort av bland annat datautrustning, möbler och övriga inventarier, trygghetslarm etc.

Finansiella tillgångar är har ökat något i jämförelse med föregående år och avser finansiella andelar i Inera AB.

Exploateringstillgångar har ökat med 4,8 mkr jämfört med föregående år. Större

exploateringar utgörs av Hökeberga som avser nya tomter samt Kv Verktyget som tidigare återfanns som anläggning då det avsåg parkering men som nu ska bli bostadshus.

Under 2016 gjordes en total genomgång av samtliga exploateringstillgångar sedan Trosa blev egen kommun och där kommunen noterat att det har funnits projekt som balanserats men som borde ha resultatförts då flertal av tomterna varit avyttrade. Vid föregående års revision noterades även att exploateringar tidigare år har nettoredovisats varför rättelse av tidigare år gjordes. Vår bedömning är att exploateringshanteringen hanteras på ett mer rättvisande sätt än tidigare.

Kommunens fordringar har minskat med 8,9 mkr mot föregående år, vilket främst beror på minskade fordringar på Migrationsverket.

Per delåret fanns en differens om 0,9 mkr mellan huvudboken och kundreskontran med anledning av uppgradering av affärssystemet Visma. Vid delårsbokslutet gjordes en justering för differensen. Vid årsbokslut har Visma åtgärdat problemet och differensen är eliminerad.

Kortfristiga placeringar har ökat med 5 mkr i jämförelse med föregående år, vilket beror på att kommunen placerat överskottslikviditet i räntefonder. Under året gjordes ett uttag för avbetalning av lån om 30 mkr, se nedan långfristiga skulder. Vidare placerades

överskottslikviditet om 35 mkr i räntefonder Nordea.

Kommunens likvida medel har ökat med 4,9 mkr jämfört med föregående år, vilket förklaras

av eftersläpningseffekter och ökat inflöde av skattemedel.