2.1. Bakgrund och syfte
E10 utgör riksintresse och ingår i det av EU utpekade Transeuropeiska vägnätet, TEN-T. Vägarna som ingår i TEN-T är av särskild internationell betydelse. E10 sträcker sig mellan Töre vid Bottenvikens kust och till Riksgränsen och gränsen mot Norge. Vägen utgör ett viktigt stråk för godstransporter mellan kust och inland och är en viktig transportlänk till Norge och hamnen i Narvik. Den är vidare ett viktigt stråk för arbetspendling mellan Kiruna och Gällivare och ett viktigt stråk för turismen. Vägen är också rekommenderad för transporter av farligt gods.
Trafikverket har för avsikt att förbättra trafiksäkerheten på E 10 på sträckan Avvakko-Lappeasuando genom att bygga om vägen till en mötesfri väg, så kallad 2+1 väg. I samband med ombyggnationen kommer ett överskott av rena (inerta) schaktmassor att uppstå.
För att minimera mängden överskottsmassor i projektet har vägens utformning i plan och profil valts utifrån syftet att uppnå en god massbalans (MKB Vägplan E10 Avvakko-Lappeasuando 2017-07-03, rev 2019-04-05). I detaljutformning av slänter och diken har tillgången på massor varit en viktig aspekt vid projekteringen. Det schaktmaterial som inte kan användas för vägbyggnaden kommer i första hand användas för att täcka och plana ut slänter längs med vägen. Intentionen är att så mycket som möjligt av de massor som uppstår i projektet ska återanvändas inom projektet eller i andra närliggande verksamheter. Tillståndet för deponering söks för att möjligheten till återanvändning i närområdet bedöms vara begränsad eftersom omgivningen främst består av naturmark med långa avstånd till tätbebyggda områden eller andra verksamheter. Deponering av massorna kommer att ske som ett sista alternativ om ingen annan återanvändning av överskottsmassorna finns, som exempelvis restaurering av skogsbilvägar, anläggande av upplagsplatser för timmer mm.
För att minimera miljöbelastningen och en negativ klimatpåverkan från transporter av schaktmassor har Trafikverket för avsikt att deponera överskottsmassorna på lämpliga deponiplatser i vägens närhet. Bedömningen utifrån givna förutsättningar är att längs denna sträcka är alternativet med deponering det miljömässigt bästa alternativet.
2.2. Masshanteringsanalys
Inom vägprojektet har en analys utförts av hur samtliga uppkomna massor ska hanteras och syftet med den analysen är att möjliggöra en hållbar masshantering inom hela projektet. Analysen har sin utgångspunkt i den sk avfallshierarkin vilken har som första princip att uppkomsten av avfall ska förebyggas och i sista hand ska avfall deponeras. Hanteringen av avfallet ska ske enligt hushållning- och kretsloppsprincipen och med beaktandet av miljökvalitetsmålet Begränsad miljöpåverkan. Det innebär att hushållning med råvaror och energi samt återvinning och återanvändning ska eftersträvas.
Målsättningen är att så mycket som möjligt av överskottsmassorna i första hand återanvändas inom projektet och att endast begränsade mängder ska behöva deponeras och att transporterna till deponiområden ska vara så kort som möjligt.
Inom den planerade sträckningen förekommer tjärhaltig asfalt som visat höga till mycket höga halter av PAH (polycykliska aromatiska kolväten). Tjärhaltig asfalt som klassas som farligt avfall kan inte återanvändas och kommer att kräva särskild hantering enligt gällande lagar och regler. Asfalten har provtagits och avgränsats i utbredning och asfalt med halter överstigande halter för farligt avfall kommer att transporteras till deponi med tillstånd för mottagandet.
Provtagning av vägdikesmassor kommer att genomföras och massor med föroreningshalter överstigande riktvärden kommer att hanteras enligt gällande lagar och regler. De områden som i
sida 8 vägplanen (MKB Vägplan E10 Avvakko-Lappeasuando 2017-07-03, rev 2019-04-05). identifierats som potentiellt förorenade berörs inte av ytorna där deponering planeras.
I tillståndsansökan för deponiplatser kommer endast massor som är rena och de som klassas som inert avfall att ingå och således kommer inga förorenade massor att hanteras eller inkluderas inom ramarna för tillståndsansökan.
2.3. Omfattning
Den totala sträckan som berörs av den planerade verksamheten är cirka 19.5 kilometer och sträcker sig från Avvakko-Lappeasuando.
En massbalans har tagits fram som beskriver var de rena överskottsmassorna beräknas uppkomma och i vilka mängder. På hela sträckan bedöms mängden deponimassor uppgå till cirka 163 000 m3. Diagram 1 visar den maximala mängden deponimassor som kan uppstå i projektet.
Totalt har 7 olika deponiplatser lokaliserats, utretts och avgränsats och av dem kommer 4 att ingå i kommande tillståndsprocess.
De utpekade deponiplatserna har avgränsats och mätts in i fält. En uppskattad volymberäkning har gjorts utifrån de givna terrängförutsättningarna. Totalt bedöms de föreslagna deponiplatserna kunna ta emot ca 101 946 m3, vilket är mindre än den totala mängden uppskattade överskottsmassor, se tabell 1. Resterande massor kommer att återanvändas inom projektet eller i andra närliggande verksamheter.
Transporternas omfattning styrs av entreprenadarbetet och kan under den mest intensiva perioden vara stor. Transporterna kommer att pågå under cirka 3 år i olika skeden och begränsas till områden i närheten av E 10 vilket bidrar till att det totala transportarbetet som utförs i samband med
vägbyggnationen minimeras. Det totala antalet transporter med lastbil och släp (18 m3) alternativt dumper till och från deponiområdena uppskattas till totalt cirka 5600 transporter. Byggtiden planeras till tre år enligt vägplan och projektets tidplan.
Diagram 1. Visar uppskattade deponimängder i m3 för respektive kilometer.
1757
sida 9 Tabell 1. Sammanställning av respektive deponiplats uppskattade lagringskapacitet.
Deponiplats area (m2) höjd (m) mängd (m3)
2.4. Tidpunkt för byggstart
Planerad byggstart för projektet är 2022 och beräknas avslutas under 2024. Normalarbetstider för anläggandet och driftfasen för deponierna är mellan klockan 07:00-19:00. Verksamhet kan också bedrivas under andra tider vid deponierna och där buller endast alstras från transporter och
avlastning. Efterbehandling och avslut av de olika deponiplatserna kommer att ske i direkt anslutning till att hela vägprojektet avslutas.
2.5. Utredningar och sakkunskap
Tidigare utredningar som involverats och ligger till grund för föreliggande
miljökonsekvensbeskrivning och de bedömningar och slutsatser som utförts är, Arkeologisk utredning vid E10 (Norrbottens museum 2016), PM Brunnsinventering Vägplan (Trafikverket 2017),
Naturvärdesinventering-Väg E10: Avvakko-Lappeasuando (Trafikverket. 2015), PM
Masshanteringsanalys E 10 Lappeasuando (Trafikverket 2017), Deponier E10 Lappeasuando- sammanställning av deponiinventering (Trafikverket. 2019), Deponier E 10 Avvakko-Lappeasuando- sammanställning av förslag till deponiplatser för överskottsmassor (Trafikverket 2019.)
Bedömningarna av objekten och dess naturvärden är från inventering och platsbesök av Licab AB, Håkan Tyren och Jan Apelqvist, Rapport. Deponier E 10 Avvakko-Lappeasuando- sammanställning av förslag till deponiplatser för överskottsmassor. Gällivare kommun, Norrbottens län. 2019-10-14 (Trafikverket 2019).
Miljöbeskrivningen har tagits fram med den sakkunskap som krävs i fråga om projektets särskilda förutsättningar och förväntade miljökonsekvenser. Uppfyllande av sakkunskapskravet för de experter som arbetat med detta dokument redovisas nedan.
Håkan Tyrén- Biolog och naturvårdskonsult på LICAB sedan 2011 med naturvärdesinventeringar, fauna- och florainventeringar samt artutredningar som specialitet. Spetskompetens inom området ornitologi. Har tidigare bla arbetat på Länsstyrelsen i Norrbottens län.
Jan Apelqvist- Biolog och miljökonsult på LICAB sedan 2017. Bred miljökompetens inom flera områden, bl.a. inventeringar av utter och flodpärlmussla, biotopkarteringar av vattendrag,
upprättande av MKB och handläggning av tillståndsärenden. Har tidigare bl.a. arbetat på Torne- och Kalixälvars vattenvårdsförbund och miljökontoren i Gällivare och Pajala.
Ulf Wallen-markprojektör som deltagit i framtagande av kartmaterialet. Arbetat på Licab sedan 2013.
Katarina Andersson- Miljöspecialist Trafikverket
sida 10 Ida Schönfeldt-Meijer Miljöspecialist Trafikverket
Ann-Christin Burman- Kulturmiljöspecialist Trafikverket
Kristina Björling Francki Seniorspecialist Arkitektur/Landskapsarkitekt Trafikverket Sanna Ahrens, Specialist Arkitektur/landskapsarkitektur Trafikverket
Gunnar Zweifel, Geotekniker Trafikverket