Inledning och presentation av analysmetod

För att kunna presentera resultatet och besvara frågeställningarna behöver materialet i en kvalitativ studie enligt Svenning (2003) kodas och analyseras integrerat medan man i en kvantitativ studie istället kodar redan inledningsvis. Svenning menar att kodning är detsamma som att märka materialet med olika begrepp och därefter kan forskaren sortera in sitt material i rätt begreppsfack (Ibid,s.160). Samme författare påpekar att analysen beror på föreställningar och teori. Han menar också att analys och kodning pågår under hela forskningsprocessen i kvalitativa studier och för varje gång man läser igenom sitt material hittar man något nytt (Ibid,2003).

Widerberg (2006) skriver också om analys och tematisering i sin bok Kvalitativ forskning i praktiken. Författarinnan påpekar att en bra metod för att nå så djupt in i sitt material som möjligt för att utnyttja materialet maximalt. Man kan tematisera materialet på tre olika sätt. Det första sättet innebär att man låter empirin tala och väljer ut sina teman utifrån intervjuerna vilket är induktivt. För att få fram det som inte är märks så tydligt eller är helt uppenbart i empirin kan man ta hjälp av teorier. Då väljer man vanligtvis ut vissa teoretiska begrepp eller någon eller flera teorier som får styra tematiseringen vilket är detsamma som att arbeta deduktivt. Det tredje sättet att tematisera på är att kombinera dessa två (Ibid. 2006). Både Svennings (2003) och Widerbergs (2006) beskrivning av kodning och analysmetoder stämmer väl överens med hur vi har arbetat under tematiseringen och sorteringen av allt intervjumaterial (Ibid.). Vi hade med oss viss förförståelse om temat vilken resulterade i att vi förväntade oss att vissa teoretiska begrepp, som skuld och skam, skulle komma fram i

intervjuerna med föräldrarna. Dessa begrepp kompletterades eller ändrades med tiden då vi märkte att informanterna uppgav andra likadana upplevelser som bildade specifika mönster. Exempel på ett sådant tema är hur föräldrarna hanterade krisen och sorgen då barnet blev omhändertaget. Ett annat tema som också vuxit fram ur föräldrarnas historier är hur de jämför

sig med familjehemsföräldrarna. Ytterligare tema som återkommit i flera föräldrars berättelser är att de haft svårt att se och förhålla sig till sitt barn i den ålder det befinner sig i vid

återföreningen.

Steinar Kvale (2007) diskuterar den hermeneutiska cirkeln och menar att hermeneutiken med fördel används då man tolkar texter. Kvale menar att syftet med själva tolkningen av en text är att den på sikt ska resultera i en acceptans och anses som gångbar rent allmänt. Författaren forsätter att argumentera för att tolkningen har dubbel verkan inom intervjuforskningen eftersom man som forskare, först tolkar genom att belysa i själva intervjun med både frågor och svar och dessutom tolkar och diskuterar den utskrivna intervjutexten. Kvale beskriver också Radnitzkys sju principer som man kan använda sig av i en hermeneutisk analys (Ibid,s.50).

Vi hade som målsättning redan från början då vi skrev ut intervjuerna att ha dessa sju principer i åtanke för att underlätta analysen. Den första principen Ständig växling mellan delar och helhet kan vi se att vi arbetat med löpande under hela sorteringsprocessen då vi markerade samtliga teman som liknade varandra i informanternas uttalanden om olika fenomen. Den andra principen God gestalt har inneburit att vi funnit det som är

återkommande och likartat i intervjuerna. Princip tre och fyra går i varandra och vi har löpande jämfört och ställt våra tolkningar mot det som informanternas utsagor vilka vi återgivit i citatform för att inte förvanska innehållet. Kunskap om textens tema har vi skaffat oss en del av genom att läsa in tidigare forskning och relevant litteratur om ämnet parallellt med att vi också varit uppmärksamma på och reflekterat över vår egen förförståelse som det uppmanas till i den sjätte principen. Den sjunde och sista principen Kreativitet tycker vi att vi verkligen visat prov på då vi efter intervjuerna var färdigskrivna först läste igenom dem var och en för sig. Vi valde och sorterade då oberoende av varandra, ut de teman vi såg fanns i texterna. Sedan skrev vi ut samtliga intervjuer på A-3 papper och tejpade upp dem på

väggarna och markerade in våra teman tillsammans med färgpennor. På detta sätt kunde vi se och diskutera vad vi uppfattade och upplevde lika respektive olika vilket vi tycker har berikat resultatet och uppsatsens sammanställande.

Vi har följt Kvales (2007) sju principer som beskrivits ovan vilket har underlättat vårt arbete med att tränga djupare ner i materialet som består av tio ganska omfattande intervjuer.

Förhoppningsvis har arbetsmetoden gjort analysen mer överskådlig och lättläst för läsaren. Vi kommer i följande kapitel att fortsättningsvis presentera vår empiri i form av exemplifierande citat och sammanfattande beskrivningar insorterade under varje tema. Analysen av empirin sker i direkt anslutning till varje tema med valda teorier, begrepp, litteratur och tidigare forskning som varvas med vårt eget resonemang.

Men allra först vill vi inleda med att i tur och ordning ge en kort presentation av samtliga informanter nedan för att ge läsaren en bild av vilka de är och hur deras bakgrund och aktuella situation ser ut nu. Vi har anonymiserat samtliga personer som nämns med namn i uppsatsen.

6.1.1 Presentation av biologföräldrarna

(Alla åldrar är ungefärliga) Annelie, 40 år

Annelie är uppvuxen i en familj där båda hennes föräldrar missbrukade alkohol. Annelie är mamma till två barn, började själv missbruka efter en separation och missbrukade i sju år.

Missbruket ledde till att barnen omhändertogs. Barnen blev placerade för tolv år sedan i skilda familjehem men sonen omplacerades efter ett tag till en institution då det inte fungerade för honom i familjehemmet. Annelie har idag varit drogfri i fem år och hon är heltidsarbetande. Annelies dotter bor kvar i sitt familjehem och sonen har efter återföreningen med henne för arton månader sedan blivit omplacerad hem till sin pappa. Återföreningen med Annelie fungerade inte på grund av problem med gränssättning och relationsproblematik och sonen flyttade därför till pappan efter knappt ett halvår.

Beatrice, 30 år

Beatrice växte upp med en missbrukande mamma och blev placerad när hon var sex år. Mamma till ett barn och har missbrukat droger sedan tidiga tonår. När pojken föddes gjorde hon ett uppehåll men började återigen missbruka då sonen var tre år. Pojken omhändertogs och placerades i familjehem i nio år. Beatrice är drogfri sedan åtta år tillbaka och hon heltidsarbetar. Sonen flyttade hem till Beatrice för två år sedan.

Carita, 50 år

Det har inte framkommit under vilka förhållanden som Carita själv har vuxit upp.

Mor till tre barn och har ett långvarigt drogmissbruk bakom sig sedan tonårstiden. Barnen omhändertogs och placerades både i familjehem och på institution. Två av barnen flyttade aldrig tillbaka hem igen men det yngsta barnet har efter en långvarig placering återflyttat till Carita på halvtid sedan två år tillbaka. Idag har Carita varit drogfri i nio år och hon är

heltidsarbetande. Daniella, 35 år

Daniella är uppvuxen i en missbrukarfamilj med en pappa som missbrukade alkohol i perioder. Daniellas mor dog när Daniella var fjorton år och hon började missbruka droger i tidig ålder. Daniella är mamma till två barn och båda har varit familjehemsplacerade på grund av missbruket. Daniella är drogfri sedan sju år tillbaka och hon arbetar heltid. Båda barnen flyttade tillbaka hem för fyra år sedan.

Emelie, 35 år

Emelie är uppvuxen i en dysfunktionell familj där föräldrarna bråkade mycket. Emelie har två barn och båda placerades i familjehem på grund av missbruk.

Emelie är drogfri sedan tolv år tillbaka och den ena sonen flyttade tillbaka hem efter att ha varit placerad i fem år. Emelies andra son bor fortfarande kvar i familjehemmet.

Kalle, 40 år

Kalle är uppvuxen i en skilsmässofamilj och tappade tidigt kontakten med fadern. Kalles liv är kantat av både kriminalitet och missbruk sedan tidiga tonår. Kalle är pappa till tre barn och samtliga har varit placerade både i familjehem och på institutioner på grund av föräldrarnas missbruk.

Idag är Kalle drogfri sedan sex år och han är heltidsarbetande. Kalles dotter har precis flyttat hem till honom nu sedan en ettårig frivillig placering i samma familjehem där även det yngsta barnet är placerat.

6.1.2 Presentation av socialsekreterarna

Socialsekreterare Anna

Anna tog socionomexamen 2002 och har sedan dess arbetat som socialsekreterare på en familjeenhet inom socialtjänsten. Anna har arbetat med myndighetsutövning i sju år. Anna har varit delaktig i fyra återflyttningar.

Socialsekreterare Berit

Berit tog socionomexamen 1984 och har sedan dess arbetat inom socialtjänsten med olika arbetsuppgifter. Sedan fem år tillbaka arbetar Berit som barnsekreterare vilket innebär att hon arbetar med familjehemsplacerade barn och deras biologiska föräldrar. Berit har varit delaktig i fyra återflyttningar.

Socialsekreterare Cecilia

Cecilia blev utexaminerad som socionom 1981 och har arbetat inom olika områden innan hon började arbeta med barn. Cecilia har arbetat med barnavårdsutredningar i tre år. Under den här tiden har Cecilia varit delaktig i en återflytt.

Socialsekreterare Eva

Eva har arbetat som socialsekreterare i fem år och under de åren har hon genomgående arbetat med barnavårdsutredningar. Eva har varit delaktig i sju återflyttningar.