Enligt 37 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten ska regeringen varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.
Bestämmelserna i 1996 års lag om statsbudgeten gäller för årsredovisningen för staten 2010. Den nya budgetlagen som beslutats av riksdagen den 3 mars 2011 innebär vissa förändringar som ska tillämpas i årsredovisningen för staten för 2011.
Årsredovisningen ska, enligt 1996 års budgetlag, innehålla resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag.
I 44 § nämnda lag anges vidare att regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till regeringens disposition.
Redovisningsskyldigheten omfattar även den verksamhet som bedrivs av staten samt statens skulder och övriga ekonomiska förpliktelser.
Ekonomistyrningsverket (ESV) lämnar varje år sedan 1993/94 underlag till
årsredovisning för staten till regeringen. Det innehåller underlag till de i budgetlagen nämnda resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen. ESV lämnar samtidigt underlag till redovisningen av det slutliga utfallet på statens budget i en separat skrivelse till regeringen.
Regeringen beslutar årligen om avgränsningen av staten och former för uppställning av resultat- och balansräkning och finansieringsanalys. Detta skedde senast genom beslut den 16 december 2010 (Fi2010/5683). Redovisningen i dessa finansiella dokument omfattar staten som den avgränsas i detta beslut.
Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för
Riksbanken och AP-fonderna samt premiepensionssystemets tillgångar och skulder inklusive avkastningen på dessa medel. Dessutom ingår Riksbankens grundfond och de fonder och andelar som redovisas av myndigheterna.
Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har ESV inhämtat kompletterande information.
Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Under de drygt tio år som
årsredovisning för staten tagits fram har redovisningsprinciperna i ökad grad
tydliggjorts, bl.a. genom att tillgångar i ökad utsträckning invärderats och redovisats samt att redovisning enligt bokföringsmässiga principer vidareutvecklats. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.
Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2010 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I redovisningen jämförs utfallet för 2010 i resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen med utfallet för 2009.
Utöver detta underlag lämnar ESV i en särskild skrivelse dessutom en redovisning av utfallet på statens budget. Statens budget omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2010 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna för 2010, dels med utfallet för 2009.
Regeringens årliga skrivelse Årsredovisning för staten syftar till att ge en samlad bild av hur statens finansiella resultat och ekonomiska ställning utvecklats.
Utöver underlag till den redovisning som följer av budgetlagens krav innehåller ESV:s underlag därför även kompletterande analyser och beskrivningar, tidsserier över vissa nyckeluppgifter, viss könsuppdelad statistik samt förteckningar över statliga myndigheter och en ordlista. Utöver de formella finansiella dokumenten lämnas, i enlighet med regeringens ovan nämnda beslut, en sammanställning av den statliga sektorns tillgångar och skulder 2006-2010 separat. Den innefattar enligt samma beslut förutom myndigheterna även statliga bolag, AP-fonderna och Riksbanken. Dessutom redovisas premiepensionssystemets tillgångar och skulder särskilt. Sammanställningen utgör grund för kapitlet Sammanställning av
verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över, i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten.
Olika avgränsningar av staten
Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mellan olika redovisningar är att olika principer tillämpas i räkenskaperna och i statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild
ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.
Den särskilda sammanställningen av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över omfattar en vidare definition av staten än de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och statens budget (se särskilt kapitel). Syftet med den särskilda sammanställningen är att ge en samlad och översiktlig bild av samtliga verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande och samtidigt en bild av statens samlade tillgångar och skulder. I fråga om bolag, banker och finansinstitut har väsentligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna.
Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för
nationalräkenskaperna (NR) som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. NR:s avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från Förenta Nationerna samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i
gemenskapen. NR:s avgränsning skiljer sig från de ovan nämnda bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.
Kvalitetsgranskning av årsredovisningen för staten
En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker främst genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, vilka ligger till grund för bl.a. de delar av regeringens skrivelse till riksdagen som regleras i 1996 års budgetlag, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet på statens budget.
Kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner och
arbetsprocesser i Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och därefter genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen till riksdagen.
Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet.