Studiens resultat visar att de värderingar som enhetscheferna har påverkar utformningen av de aktiviteter som de äldre erbjuds på särskilt boende. De äldre ses ofta som en homogen grupp där individuella aktiviteter och möjligheter till
46
social samvaro är begränsade. Genom att öka medveten om vilken betydelse enhetschefernas värderingar har och hur de påverkar utformandet av verksamheter, kan äldres individuella behov bli bättre tillgodosedda.
47
Referenslista
Adams, Kathryn, Betts, Leibbrant, Sylvia & Moon, Heehyul (2011). A critical review of the literature on social and leisure activity and wellbeing in later life.
Ageing and Society, 31(4), pages 683-712.
Agai, Neda, Lagergren, Mårten, Thorslund, Mats & Wånell, Sven Erik (2005).
Sammanfattning av hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar – en kunskapssammanställning. (Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum).
Statens folkhälsoinstitut
Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. (2., uppdaterade [och utök.]. uppl). Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. (uppl. 2:3). Malmö: Liber AB.
Carrier, N., West, G. E., & Ouellet, D. (2009). Dining experience, foodservices and staffing are associated with quality of life in elderly nursing home residents.
Journal of Nutrition Health & Aging, 13 (6), 565-570.
Dalen, Monika (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning.
Dehlin, Ove & Rundgren, Åke (2000). Fysisk aktivitet och åldrande. I Ove Dehlin (red.) Gerontologi – åldrandet i ett biologiskt, psykologiskt och socialt
perspektiv, (s. 149-162). Stockholm: Natur och kultur.
Edwardsson, David Winblad, Bengt & Sandman, PO (2008) Person-centred care of people with severe Alzheimer´s disease: current status and ways forward.
Lancet Neurol, 7 (3), pages 362-367.
Forsman, Birgitta (2007). Begrepp om forskningsfusk – rapport på uppdrag av
Vetenskapsrådet. (Vetenskapsrådet)
Forsman, Monika (2014). Äldreomsorgens värdegrund- handbok i vardagen. Stockholm: Gothia fortbildning.
Havighurst, Robert, James & Albrecht, Ruth (1953). Older people. New York: Longmans, Green.
Houston, D, M, McKee, K, J, Carroll, L & Marsh, H (1998). Using humour to promote psychological wellbeing in residential homes for older people. Ageing
48
Kjellstöm, Sofia & Sjölander, Per (2014). The level of development of nursing assistants´ value system predicts their views on parternalistic care and personal autonomy. International Journal of Ageing and Later Life, 9 (1), pages 36-68. Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun.
(3. [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Kerstin (2008). Mellanchef i vård och omsorg. Stockholm: Gothia.
Larsson, Kristina & Torslund, Mats (2006). Äldres behov. I Mats Thorslund & Sven-Erik Wånell (red.), Åldrandet och äldreomsorgen. (s. 33-46). Lund: Studentlitteratur.
Lidskog, Marie (2011). Meningsfull vardag på äldreboendet. I Thomas Stranberg (red.) Förhållningssätt och möten – arbetsmetoder i social omsorg. (s. 93-108). Lund: Studentlitteratur.
Lindelöf, Margareta & Rönnbäck, Eva (2004). Att fördela bistånd om
handläggningsprocessen inom äldreomsorg (avhandling institutionen för socialt
arbete No 41) Umeå universitet 2004
Lurie, Abraham & Monahan, Kathleen (2015). Humor, aging, and Life Review: Survival Through the Use of Humor. Social Work in Mental Health, 13 (1), pages 82-91.
McKee, Kevin & Schüz (2015). Psychosocial factors in healthy ageing.
Psychology & Health, 30 (6), pages. 607-626.
Mellström, Marie (2006). Dokumentation och rättssäkerhet inom äldreomsorgen. Lund: Studentlitteratur.
Motion 1998/99: So436 Hämtad november, 30, 2015 från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument
Lagar/Forslag/Motioner/delreformen_GM02so436/?text=true
Nationalencyklopedin, värdegrund. Hämtad december, 12, 2015 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/värdegrund
Norberg, Astrid, Engström, Birgitta & Nilsson Lena (1994). God omvårdnad –
Grundvärderingar. (1:a upplagan). Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Nord, Catharina (2012). Ett privat liv i särskilt boende- en omsorgssituation av rumslig mångtydighet. I Eva Jeppsson Grassman och Anna Whitaker Åldrande
och omsorgens gestaltningar - mot nya perspektiv, (s. 147-162). Lund:
49
Olaison, Anna (2010). Creating Images of Old people as Home Care. Receivers
Categorizations of Needs in Social Work Case Files Qualitative Social Work, 9
(4), pages 500-518.
Payne, Malcolm (2002). Modern teoribildning i socialt arbete (1:4 upplagan). Stockholm: Natur och Kultur.
Samuelsson, Gillis (2000). Det sociala åldrandet. I Ove Dehlin (red.) Gerontologi
– åldrandet i ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv, (s. 247-286).
Stockholm: Natur och kultur.
Sand, M, Ann-Britt (2007). Äldreomsorg – mellan familj och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (2010)Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2010. Hämtad november, 14, 2015 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-11-14
Socialstyrelsen (20101) Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid
demenssjukdom. Hämtad december, 10, 2015 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-5-1
Socialstyrelsen (2012) Äldreomsorgens nationella värdegrund – ett vägledningsmaterial. Hämtad november, 10, 2015 från
http://www.socialstyrelsen.se/aldre/nationellvardegrund
Socialstyrelsen statistiska databas. Hämtad november, 30, 2015 från
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/aldreomsorg Socialtjänstlagen (2001:453)
SOU (2008:51) Värdigt liv i äldreomsorgen. Hämtad december, 15, 2015 från http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-
utredningar/2008/05/sou-200851/
Sjögren, Karin (2013). Personcentrerad vård i särskilda boenden för äldre (avhandling för doktorsexamen), Umeå Universitet, 2013.
Tornstam, Lars (1997). GEROTRANSCENDENCE: The Contemplative Dimension of Aging. Journal of aging studies, 11(2), pages. 143-154.
Tornstam, Lars (2011). Åldrandets socialpsykologi (8:e upplagan). Stockholm: Nordstedhts.
50
Thorslund, Mats & Wånell, Sven-Erik (2006). Målen för äldreomsorgen, en potemkinkuliss? I Mats Thorslund & Sven-Erik Wånell (red.), Åldrandet och
äldreomsorgen. (s.63-74). Lund: Studentlitteratur.
Wadensten, Barbro & Carlsson, Marianne (2003). Theory – driven guidelines for practical care of older people, based on the theory of gerotranscendence.
Journal of Advanced Nursing, 41(5), page 462-470.
Åhlfeldt, Emanuel & Engelheart, Stina (2009). Socialt innehåll om
förändringsarbete för enshetchefer i äldreomsorgen (Nestor FoU-centers
51
Bilaga 1
Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt som involverar människor
Projekttitel: Student/studenter: Handledare:
Ja Tveksamt Nej
1 Kan frivilligheten att delta i studien ifrågasättas, d.v.s. innehåller studien t.ex. barn, personer med nedsatt kognitiv förmåga, personer med psykiska funktionshinder samt personer i beroendeställning i förhållande till den som utför studien (ex. på personer i beroendeställning är patienter och elever)?
X
2 Innebär undersökningen att informerat samtycke inte kommer att inhämtas (d.v.s. forskningspersonerna kommer inte att få full information om
undersökningen och/eller möjlighet att avsäga sig ett deltagande)?
X
3 Innebär undersökningen någon form av fysiskt ingrepp på forskningspersonerna?
X
4 Kan undersökningen påverka forskningspersonerna fysiskt eller psykiskt (t.ex. väcka traumatiska minnen till liv)?
X
5 Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller avliden människa (t.ex. blodprov)?
X
6 Avser du att behandla känsliga personuppgifter som ingår i eller är avsedda att ingå i en struktur (till exempel ett register)?
Med känsliga personuppgifter avses, enligt
Personuppgiftslagen (PuL), uppgifter som berör hälsa eller sexualliv, etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse samt medlemskap i fackförening
X
7 Avser du att behandla personuppgifter som avser lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden, och som ingår i eller är avsedda att ingå i en struktur (till exempel ett register)?
52