Innebörden av motivation

Två betydelsefulla teorier som är välkända inom tidigare forskning kring motivation är Maslows behovshierarki och Herzbergs tvåfaktorteori. Enligt Maslow (Wood & West, 2014, s. 122-123) finns det fem typer av behov som måste uppfyllas för att en individ ska må bra. Dessa behov prioriteras, vilket betyder att det första behovet måste uppnås innan nästa behov kan uppfyllas. Ordningen av dessa behov följer; fysiologiska behovet, trygghetsbehovet, sociala behovet, uppskattningsbehovet och självförverkligandebehovet.

Tvåfaktorteorin enligt Herzberg (Wood & West, 2014, s. 124) handlar om skillnaden mellan faktorer som skapar trivsel och faktorer som skapar vantrivsel. Dessa faktorer kan delas upp i två dimensioner: motivationsfaktorer och hygienfaktorer. När motivationsfaktorer existerar skapar de trivsel hos en individ, men när de inte existerar kan de inte skapa vantrivsel. När hygienfaktorer saknas hos en individ kan de skapa vantrivsel, men de kan inte skapa trivsel. Dessa faktorer påverkar alltså nivån av tillfredsställelse respektive otillfredsställelse

25

Det finns flera sätt att tolka innebörden av att vara motiverad. Enligt Salvendy (2012, s. 399) är det viktigt att förstå varför människor ägnar sin energi åt en viss uppgift. Ett traditionellt sätt att definiera vad det innebär att vara motiverad är att en motiverad individ är beredd att offra en stor mängd energi för att uppnå ett förutbestämt mål (Higgins, 2012, s. 2). Satia och Galanko (2007, s. 644) har beskrivit motivation som att individen är motiverad till att uppnå någonting som nyttjar sig själv. I dessa fall spelar det ingen roll varifrån denna energi kommer, vare sig det är i form av positiv belöning eller negativ bestraffning (Higgins, 2012, s. 5). Sedan början av 1900-talet har det dock kommit studier som tyder på att huruvida denna motivation kommer från en positiv eller negativ källa är av väsentlig betydelse (Higgins, 2012, s. 5).

Utifrån detta har en ny definition av vad det innebär att vara motiverad framkommit: att en motiverad individ är villig att närma sig sådant den gillar och undvika sådant den inte gillar (Higgins, 2012, s. 6). Detta innebär att individer är motiverade till att ”närma sig” någonting då de vet att de får belöning i form av någonting de gillar då de närmat sig. Samtidigt innebär det att individer är motiverade att undvika någonting då de inte gillar konsekvenserna av detta. Detta kan liknas med att Salvendy (2012, s. 399) påstår att motivationsprocessen är målorienterad. Att uppnå ett positivt mål kan jämföras med att närma sig sådant individen gillar, och ett lägre mål kan jämföras med att undvika sådant individen ogillar. Även Hogg och Terry (2001, s. 152) påstår att människor motiveras av sin miljö då de vet att hög prestation leder till en belöning och regelbrytning leder till bestraffning. Utöver detta har Satia och Galanko (2007, s. 644) kommit fram till att individer motiveras av att få någon form av belöning. Detta tolkar vi som att individer kan uppleva målorienterad motivation, där den motiveras av att uppnå mål för att belönas av någonting de uppskattar. Vi anser att entreprenörer kan se sitt företags framgång som “någonting de uppskattar” vilket är värt att närma sig, och att företagets misslyckande är bestraffningen entreprenörer vill undvika. Av denna anledning kan företagets framgång kopplas till entreprenörers motivation.

Trots detta har det framkommit i forskningen att en för stark motivation till belöningar kan ha negativa effekter på en individs kreativitet, inlärning och socialt beteende (Sansone & Harackiewicz, 2000, s. 48). När en individ är mer motiverad av externa belöningar än någonting annat inombords kan det finnas negativa konsekvenser på bland annat deras hälsa (Sansone & Harackiewicz, 2000, s. 48). Hiam (2003, s. 215- 216) påstår även att extra belöning till medarbetarna på större företag kan leda till att medarbetarna blir arga eller upprörda, om företaget inte har uppfyllt deras mest grundläggande motivationsbehov. Detta kan liknas med tvåfaktorsteorin som innebär att hygienfaktorer måste vara uppfyllda innan en individ kan motiveras av motivationsfaktorer (Wood och West, 2014, s. 124). Detta tolkar vi som att, trots de ovannämnda studier som tyder på att individer kan vara motiverade av belöningar, ett för stort mentalt beroende av framgång kan ha negativa konsekvenser på individens karaktär och hälsa. Vi tolkar även detta som att det kan vara negativt att ge extra belöning till medarbetare på större företag som inte redan är motiverade. Externa belöningar är således enbart att betraktas som en motivationsfaktor då individernas grundläggande behov är uppfyllda.

Enligt Higgins (2012, s. 22) är innebörden av motivation att en motiverad individ riktar sina val för att uppnå en maximal effektivitet. Detta kopplas till ovannämnda teorier eftersom individer kan tänkas uppnå en viss effektivitet genom att närma sig sådant den tycker om för att öka sitt nöje och undvika sådant den inte tycker om (Higgins, 2012, s.

26

23). Att öka nöje och minimera skada kan på så sätt tänkas innebära högre effektivitet. Att motiverade individer riktar val mot att maximera sin effektivitet kan även kopplas till teorin att motiverade individer offrar en högre mängd energi för att uppnå sina mål. Detta eftersom att maximera effektivitet kan tänkas vara ett mål i sig, då det är rimligt att anta att företaget presterar bättre när den är som mest effektiv. Det kan även kopplas till att grundläggande motivationsfaktorerna måste vara uppfyllda innan individer motiveras av belöning, eftersom individerna i första hand uppnår maximal effektivitet genom att uppfylla sina egna grundläggande motivationsbehov innan den söker sig extern belöning.

Genom att undersöka vilka motivationsfaktorer som driver entreprenörer och varför de drivs av dessa kommer vi kunna förstå varför dessa människor ägnar sin energi i den riktning de gör för att uppnå en maximal effektivitet. Då vi även inkluderar inkubatorers påverkan på entreprenörers motivation kommer vi även kunna undersöka hur detta stöd påverkar individers vilja att närma sig sina mål. Då Sansone och Harackiewicz (2000, s. 48) beskrev att en för stark motivation till belöningar kan ha en negativ inverkan på individens kreativitet, och kreativitet är en entreprenöriell egenskap (Estay, 2013, s. 262), blir det viktigt att undersöka hur stark motivation entreprenörer känner till belöningar.