oisíncantwell
»
33
ADVOKATEN NR 3 • 2022
– Det ökade medieintresset ökar politikens intresse, och politikens intresse ökar medieintresset.
MÅSTE FÖRENKLA
Oisín Cantwell skriver mycket om rättsliga frågor i sina krönikor. Han gör det initierat, vilket fick Advokatsam-fundet att tilldela honom 2014 års journalistpris. Var-ifrån kommer hans kunskaper?
– Med åren har jag väl förvär-vat nån form av grundläggande, hyfsat god förståelse för juridik, men expert är jag sannerligen inte, fastslår Oisín Cantwell, som be-skriver sig som intresserad av ju-ridik och kriminalpolitik och gan-ska ambitiös.
Snarare än att själv ha expert-kunskaper handlar det, som så ofta för en journalist, om att söka fakta och fråga rätt personer.
– Det går att googla sig till kun-skaper, man kan ringa advokater, domarkåren har sin mediegrupp och jag har god kontakt med vissa åklagare som jag också kan prata informellt med, fortsätter Oisín Cantwell.
Bland kontakterna finns alltså också advokater som är duktiga att förklara och begripliggöra. Vilka de är vill Oisín Cantwell inte be-rätta, av respekt för källskyddet.
Både Oisín Cantwell och Wil-ly Silberstein önskar dock att fler advokater kunde prata med jour-nalister, både för att förklara och för att ge sin bild av olika rätts-liga frågor.
– Jag förstår att en advokat självklart ska inhämta kli-entens godkännande för att tala om klienten. Men det handlar också om, tror jag, att advokaterna i större ut-sträckning än vad som är fallet skulle låta sina klien-ter förstå att de ofta kan ha nytta av att advokaten får tillåtelse att uttala sig i media. För det påverkar opini-onen. Det kan i slutänden också påverka utslaget i en domstol, säger Willy Silberstein.
Willy Silberstein medverkar sedan många år som me-dietränare vid delkurs två på Advokatsamfundets ad-vokatexamensutbildning. Där försöker han bland annat förmedla vikten av att anpassa sitt språk i kontakten med journalister.
– Många advokater låter som levande lagböcker, kon-staterar Willy Silberstein och fortsätter:
– Många advokater har en fördomsfull bild av att journalister bara hittar på, för-vränger och inte vill berätta san-ningen. Det, törs jag säga med stor säkerhet, är fel. Så gott som alla journalister är seriösa och vill göra ett bra jobb. Men ibland blir det fel. Journalisten är ansvarig givetvis, men ofta kan en anled-ning vara att en advokat uttrycker sig så krångligt och obegripligt att det blir fel.
ÅKLAGARNA TAR PLATS
Precis som advokaterna har både Willy Silberstein och Oisín Cant-well noterat att åklagarna blivit mer synliga i medierna. Det är glädjande, anser Oisín Cantwell.
– Traditionellt har det framför allt varit advokater som hörts. Och domare är fortfarande väldigt låg-mälda och försiktiga när de uttalar sig. Men åklagare tar mer och mer plats, säger han.
Samtidigt har åklagarsidan på många sätt ett försprång och en enklare uppgift i att nå fram i me-dierna, påpekar Oisín Cantwell.
Åklagaren har inte bara hela po-lismakten på sin sida, utan även medierna, menar han.
– Det är en mycket enklare historia att den häktade, misstänkta trippelmördaren är skyldig än att han el-ler hon är utsatt för ett justitiemord. Ska man avslöja att Quick har blivit felaktigt dömd krävs det en enorm journalistisk insats. Det är mycket enklare att bara följa med i händelseutvecklingen, säger han.
Just på grund av detta försprång har många advoka-ter också drivit sina processer i medierna på ett annat
”Många advokater låter som levande lagböcker”
Oisín Cantwell är journalist och nyhets-krönikör på Aftonbladet. År 2014 tilldela-des han Advokatsamfundets journalistpris för sitt arbete.
FOTO: TOM KNUTSON
»
33
»
35
ADVOKATEN NR 3 • 2022
sätt än åklagarna, hävdar Oisín Cantwell, som pekar på namn som Henning Sjöström och Leif Silbersky.
– Men det har, tror åtminstone jag, börjat förändras lite, når åklagarna också har blivit mer offensiva i sina uttalanden. Det tror jag också hänger ihop med sam-hällsutvecklingen, med ett offentligt samtal med ökat fokus på just rättsfrågor och brott och straff, säger Oi-sín Cantwell, som upplevt att vissa åklagare nu passar på att komma till tals, när kraven på
hårdare straff och nya tvångsmedel ändå drivs politiskt.
Det förekommer att åklagare an-vänder sin position i medierna till att kritisera advokater, något som väckt en del irritation inom försvararkåren.
Oisín Cantwell förstår reaktionen, i synnerhet när synpunkterna förs fram anonymt på Twitter.
– De imponerar inte på mig heller.
Det är ju ändå representanter för sta-ten, det ska man ha i åtanke. Så till vida tycker jag att det går att ställa större krav på dem än på advokater, säger han och fortsätter:
– Med det sagt så tycker jag att man ska kunna ställa höga krav på advo-kater också. Men det är enklare för
dem och också rimligare att advokaterna är nån slags frifräsare än åklagare, som ändå representerar staten.
ÖPPENHET SÄNDER SIGNALER
Just nu handlar en stor del av mediebevakningen kring advokater om advokater som gjort fel, kommit sina kli-enter för nära eller på andra sätt brutit mot advokat-etiken. Oisín Cantwell förstår advokaternas känsla av ett drev mot kåren. Visst finns det en slarvig schablon-bild i medierna av advokaten som kör ifrån domstolen i sin lyxbil efter att fått ytterligare en knarkkung eller mördare frikänd, medger han. Men:
– Med det sagt så har vi också under senare år sett en parad av fall med advokater som har uteslutits ur Advokatsamfundet, som har betett sig oetiskt, i vär-sta fall kanske till och med misstänkt brottsligt. Det är klart att medierna, tidningar, radio, tv, måste berätta om detta. Det är en viktig uppgift rentav, fastslår han.
Även Willy Silberstein ser att diskussionen kring varnade och uteslutna advokater har påverkat bilden av kåren.
– Debatten har ju tyvärr färgat av sig på hela advo-katkåren så det är en mer kritiserad grupp i dag än vad den var för ett antal år sedan, säger han.
Willy Silberstein har genom sin roll som program-ledare för Advokatsamfundspodden haft anledning
att tänka på frågan om advokatkå-rens anseende, och hur det kan för-bättras. Han tror att samfundet bor-de ha goda möjligheter att tvätta rent det nedsolkade ryktet. Men det krävs medvetet och hårt arbete.
– Jag vet inte om jag bör säga det här men jag gör det ändå: Ju tuffare disciplinnämnden visar att den är, de-sto större är ju chanserna att stärka advokatkårens anseende, säger han.
Förutom att, som man gjort i fle-ra fall, utesluta advokater som agefle-rat oetiskt bör både Advokatsamfundet och disciplinnämnden också sträva efter att vara transparent, tillgäng-lig och proaktiv, menar Willy Silber-stein. Ett sätt att vara det skulle kun-na vara att bjuda in jourkun-nalister till exempelvis en temaeftermiddag, för att presentera dis-ciplinnämnden och förklara hur den tänker och arbetar.
– Tillgängligheten blir ett sätt att sprida information.
Men jag tror också att det händer någonting mer. Man signalerar att ”vi är inte rädda för öppenhet och ifråga-sättande utan tvärtom”. Jag tror att öppenheten stärker varumärket på det sättet också, säger han.
Oisín Cantwell har liknande idéer. Han har som jour-nalist goda erfarenheter av att åklagare och domsto-lar bjudit in medierna till seminarier för att berätta om verksamheten och öka journalisternas förståelse för den.
– Advokatsamfundet är en viktig röst, och har alltid varit. Men Advokatsamfundet skulle kunna ta mer in-itiativ till att bjuda in journalister, säger han och till-lägger att sedan har också varje advokat en möjlighet att odla sitt kontaktnät och knyta kontakter inom jour-nalistkåren. ¶