Innehållsanalys

Enligt Bryman och Bell (2005) så bör urvalet vid en innehållsanalys ske utifrån två aspekter, dels vilken media som ska granskas och under vilken tidsperiod. Ska författarna använda sig av massmedia så som tidningar, TV, tidsskrifter eller radio? Väljer författarna att analysera tidningar så blir nästa steg att funderar huruvida dagstidningar eller kvällstidningar skall användas för att därefter fundera kring vilket geografiskt område tidningarna ska täcka och om alla delar i en tidning ska analyseras? Urvalet av tidsperiod styrs vanligtvis utifrån ämnet som avses undersökas, ska exempelvis undersökning av en skandal eller kris styrs tidsperioden utifrån det. (Bryman & Bell, 2005, s. 216-218)

För att visa på hur media har rapporterat om högfrekvenshandeln har vi valt att analysera en rad olika artiklar. Analysen har koncentrerats till artiklar från svensk tryckt press, detta innefattar bland annat artiklar från storstadspress, tidsskrifter och fackpress. Valet att koncentrera analysen till svensk tryckt press är att stor del av den svenska befolkningen tar del av denna och att det i dagsläget är väldigt lättillgängligt då flertalet tidningar dessutom går att finna via internet. Dessutom är det av stor fördel då databasen mediearkivet har samlat dessa. Nästa steg i urvalet är att bestämma vilket sökord som är lämpligast och under vilken tidsperiod sökningen ska utföras. Det fanns två sökord som kändes relevant för att finna den nödvändiga informationen, vilka är robothandel och högfrekvenshandel. Vid sökning av dessa ord var för sig gav ordet högfrekvenshandel flest träffar, då detta ord är det tekniskt mest korrekta analyserades alla artiklar som fanns tillgängliga om högfrekvenshandeln via mediearkivet, vilket gav den 28 mars 2012, 219 träffar. Den första artikeln som trycktes med ordet högfrekvenshandel i Sverige publicerades i slutet av augusti år 2009. Därefter har antalet artiklar tryckta per år stadigt ökat under åren, vilket skulle kunna tyda på att ämnet blivit allt mer uppmärksammat och diskuterat.

Vissa av artiklarna har uteslutits på grund av att de inte innehåller information om högfrekvenshandeln utan kan vara pressmeddelanden i form av årsredovisningar, delårsrapporter från företag som tillverkar system till högfrekvenshandlarna eller en tabell där miljardföretag listas och ingen information lämnas om högfrekvenshandeln. Det finns även fall där väldigt snarlika artiklar publicerats i olika tidningar, där har samtliga artiklar tagits med eftersom artiklarna kan rikta sig till läsare som är från olika geografiska områden.

4.3.2 Frågeställning

Det är viktigt att forma en frågeställning för det problem man önskar undersöka, eftersom det är frågeställningen som styr vilket urval som ska göras och hur kodningsschemat bör utformas. (Bryman & Bell, 2005, s. 215-216)

De påståenden som önskas besvaras med innehållsanalysen är om den bild media ger av högfrekvenshandeln är positiv, negativ eller neutral. Går det att urskilja någon trend i rapporteringen, har bilden förändrats under åren.

38

4.3.3 Kodningsmanual

Kodningsmanualen används enligt Bryman och Bell (2005) för att ge information till de personer som ska koda resultatet. För att kunna klassificera texten specificeras de i olika kategorier. Under respektive kategori beskrivs sedan de siffror som ska användas vid kodningen. Manualen brukar fungera som ett lexikon till de som arbetar med kodningen. Förhoppningen är att kodningen ska vara så tydlig som möjligt för att kodningen ska bli objektiv och neutral, dessutom ska tolkning och värderingar uteslutas vid bedömningen av en artikel. Kodningen kan lättare uppfylla dessa krav om manualen är uppdelad i mindre delar och kategorier. Kategorierna ska även vara väl beskrivna så personer oberoende av varandra kodar artiklarna lika. (Findahl & Höijer, 1981, s.6-7) Vid analys av texterna har följande manual använts:

Information

I. Publiceringsdatum

Registrera publiceringsdatum med månad, följt av år. (Ex: 0312 för mars 2012, skriv 0000 om datum saknas)

II. Inställning till HFT

Positiv (1), Negativ (2), Neutral (3)

Manualen som använts för att kunna koda analyserna görs utifrån den information som finns att tillgå i texterna. För att kunna besvara frågeställningarna har vi använt en kod för datum och en annan kod för vilken inställning som artikeln har till högfrekvenshandeln.

4.3.4 Kodningsschema

I kodningsschemat ska information som rör ett visst fall kodas in. Schemat är uppdelat i tre olika delar, den första delen är vilken dimension som kodas, den romerska siffran "II" står för dimensionen inställning till HFT (High-frequency trading) och därefter följer en blank ruta där koden för den aktuella dimensionen ska föras in. Ett kodningsschema behövs för respektive media som används. (Bryman & Bell, 2005, s. 222)

Vid sammanställning av analysen från artiklarna har följande kodningsschema använts:

Nummer Information Kod

I Tidpunkt

II Inställning till HFT

Resultaten från analyserna av de olika artiklarna är därefter införda i Excel för att vid ett senare tillfälle kunna överföras till SPSS för att kunna urskilja om medias bild till högfrekvenshandeln är i huvudsak positiv, negativ eller neutral. Förhoppningen är att kunna analysera om det finns någon trend i rapporteringen och om rapporteringen blivit positivare till handeln desto mer information som finns tillgänglig eller om bilden är omvänd eller om en trend inte kan urskiljas.

4.3.5 Kodning

Vid kodning av texterna så har båda författarna läst alla artiklar för att kunna minimera risken att bedömningen av innehållet ska bli subjektivt. Det vi studerat extra noga vid analysen är hur texterna framställer högfrekvenshandeln, beskrivs fördelarna eller nackdelarna mer utförligt, utesluts nackdelarna eller fördelarna, dessutom har hänsyn tagits till vilken rubrik artikeln har, är den positiv, negativ eller neutral. Dessa delar

39 tillsammans har legat till grund för bedömningen. I flertalet av artiklarna har vi haft samma uppfattning om vilken inställning artikeln har medan i ett fåtal av artiklarna har uppfattningen skiljt sig åt. Då har diskussion om hur allmänheten skulle tolkat informationen i artikeln vägts in, samt vilken rubrik och hur artikeln är formulerad påverkat bedömningen av artikelns inställning till högfrekvenshandeln.

Vår bild av medias rapportering innan innehållsanalysen genomfördes var att artiklarna som är skrivna till stor del var negativ gentemot högfrekvenshandel. Vilket kan ha präglat tolkningen vid kodning av artiklarna, för att undvika dessa tolkningsproblem har en reliabilitetsprövning utförts (Findahl & Höijer, 1981, s.19-21). Prövningen gick till så att fem personer valdes ut med liten eller ingen kunskap gällande högfrekvenshandeln, dessa personer fick kategorisera tio stycken artiklar vardera utifrån de koder som bestämts i kodningsmanualen. Artiklarna som de skulle kategorisera var i förväg kodade och det önskade resultatet var att se om kodningsresultaten från de övriga personerna stämde överens med hur artiklarna tidigare kodats. Koderna på de artiklar som de oberoende personerna genomförde stämde till höggrad överens med hur författarna kodat artiklarna. Endast fyra av totalt femtio artiklar misstämde, vilket är mindre än 10 %. Anledningen till att överensstämmelsen är god tros bero på att artiklarna är relativt enkla att tolka och till stor del är det tydligt om det ges en positiv eller negativ bild av högfrekvenshandeln. Då reliabilitetsprövningen stämmer väl överens med våra kodningar av artiklarna anser vi att reliabiliteten är hög.